Hur skolsegregationen påverkas till följd av en ökad närhetsprincip.En studie om hur skolsegregationen i Mölndals kommun kan påverkas av en nyutformning av upptagningsområdena efter olika definitioner av närhet

Abstract

Enligt skollagen ska närhetsprincipen användas när eleven inte genomför ett aktivt skolval. Närhetsprincipen innebär att eleven ska placeras på en skola nära hemmet, men i skollagen definieras inte nära hemmet, vilket skapar rum för tolkning hos kommunerna. Närhetsprincipen riskerar att leda till skolsegregation. Det beror på att närhetsprincipen får boendesegregationen att speglas i skolsegregationen. Skolverket arbetar aktivt för att minska skolsegregationen och det har genomförts ett antal utredningar i ämnet. Skollagen säger att alla skolor ska bedriva en likvärdig utbildning oavsett var i landet den anordnas. I Mölndals kommun appliceras i dagsläget inte en fullständig närhetsprincip men det finns planer för att ta fram nya upptagningsområden enligt just närhetsprincipen. Syftet med studien är att undersöka vad en utökad närhetsprincip får för effekter på skolsegregationen i Mölndals kommun och vilka effekter olika definitionen av närhet kan få på skolsegregationen i kommunen. Detta genom att utforma skolområden utifrån två definitioner av närhet, och därefter jämföra dessa med varandra och med dagens skolområden. Med hjälp av geografiska informationssystem (GIS) har i den här studien nya upptagningsområden utformats efter närhetsprincipen med både det euklidiska- och nätverksavståndet. Genom att ta fram index över medianinkomst, utländsk bakgrund, eftergymnasial utbildning och förvärvsarbetande för både de tidigare och de nya skolområdena har skillnaden i boendesegregation jämförts. Resultatet visar på att det i dagsläget finns en viss skolsegregation i Mölndals skolområden och att en nyutformning av skolområden efter närhetsprincipen kommer leda till en viss minskning av skolsegregationen. Skolområden framtagna efter det euklidiska avståndet leder till en större minskning. Minskningen beror i huvudsak till en mer jämnt fördelad blandning av hushåll med olika bakgrunder inom varje skolområde.