Kvinnors underrepresentation inom delade mobilitetstjänster. Aktörers perspektiv på orsaker och lösningar
No Thumbnail Available
Date
2024-08-08
Authors
Journal Title
Journal ISSN
Volume Title
Publisher
Abstract
Utvecklingen av delade mobilitetstjänster, såsom bildelning, cykeldelning och mikromobilitet, har framhållits som lovande lösningar för att adressera de utmaningar som präglar urbana transportsystem. Dock visar tidigare forskning att dessa tjänster huvudsakligen används av män. Det finns också en brist på kunskap om varför kvinnor är underrepresenterade i användningen av delade mobilitetstjänster och hur dessa tjänster kan anpassas för att gynna kvinnors rörlighet.
Denna uppsats bidrar till att öka förståelse för de hinder som begränsar kvinnors jämställda användning av delade mobilitetstjänster samt vilka anpassningar som kan göras för att bättre tillgodose kvinnors rörlighet. Genom att teoretiskt utgå från idén om genuspräglade erfarenheter, analyseras och tolkas kvalitativa semistrukturerade intervjuer med aktörer inom området. Resultaten visar att delade mobilitetstjänster för närvarande främst gynnar traditionellt manliga erfarenheter medan traditionellt kvinnliga erfarenheter missgynnas. Detta indikerar hur delade mobilitetstjänster präglas av ett maskulint planeringsideal, där utformningen och planeringen av dessa tjänster till stor del baseras på en manlig norm. Det framkommer även att kvinnliga erfarenheter hindras i två huvudsakliga skeden, dels vid övervägandet att testa tjänsten, dels under den faktiska användningen. Även om delade mobilitetstjänster har potential att gynna kvinnliga erfarenheter, utnyttjas denna potential inte fullt ut för närvarande. För att skapa ett hållbart och inkluderande transportsystem är det av yttersta vikt att aktörer inom delad mobilitet tar itu med de nuvarande hindren, utnyttjar de potentialer som finns och anpassar tjänsterna efter kvinnors erfarenheter och förutsättningar.
Description
The development of shared mobility services, such as car-sharing, bike-sharing, and micromobility, have been highlighted as promising solutions to address the challenges facing urban transportation systems. However, previous research indicates that these services are predominantly used by men. There is also a lack of understanding as to why women are underrepresented in the use of shared mobility services and how these services can be adapted to better accommodate women’s mobility needs.
This thesis contributes to increasing the understanding of barriers limiting women’s equitable use of shared mobility services and which adaptations can be made to better accommodate women's mobility. Drawing theoretically from the concept of gendered experiences, qualitative, semi-structured interviews with stakeholders in the field are analyzed and interpreted. The results indicate that contemporary shared mobility services primarily benefit traditionally male experiences while marginalizing traditionally female experiences. This suggests that shared mobility services are shaped by a masculine planning ideal, where the design and planning of these services largely adhere to a male norm. It also emerges that female experiences are hindered at two main stages, both in the consideration of trying the service and, during use. Although shared mobility services have the potential to benefit female experiences, this potential is not fully realized at present. To create a sustainable and inclusive transportation system, it is crucial for stakeholders in shared mobility to address current barriers, leverage existing potentials, and adapt services to women’s experiences and needs.
Keywords
Delad mobilitet, Kvinnors rörlighet, Genuspräglade erfarenheter, Aktörer, Shared mobility, Women's mobility, Gendered experiences, Stakeholders