Understanding Burnout: Exploring Individual and Organizational Factors and Intervention Strategies

Abstract

Bakgrund: Antalet av individer med utmattningssyndrom har kontinuerligt ökat i Sverige och i andra europeiska länder. Detta är problematiskt på grund av de negativa konsekvenser som utmattning innebär för inte bara den anställde som direkt måste handskas med syndromet, utan för organisationer som de är en del av, såväl som samhället i stort. En fråga som sticker ut är därför: varför utvecklar vissa anställda utmattningssyndrom, medan andra som arbetar inom samma arbetsplats förblir helt opåverkade? Syfte: Syftet med denna studie var att bedöma de individuella och organisatoriska faktorer som bidrar till utmattningssyndrom. Ett ytterligare syfte var att hitta de interventionsstrategier som används för att bekämpa utmattningssyndrom bland anställda. Metod: Denna studie genomfördes som en snabb litteraturgenomgång med en abduktiv datainsamlingsmetod. Totalt granskades 19 artiklar genom en tematisk analys för att lösa frågeställningarna. Resultat: Resultaten visade att de individuella faktorerna som bidrar till utmattningssyndromets utfall är personlighetsdrag, psykologiska variabler och personlighetsdragens interaktion med arbetsrelaterade faktorer. Neuroticism visade sig vara den mest signifikanta prediktorn för utmattningssyndrom bland anställda. När det gäller de organisatoriska faktorerna visade resultaten att arbetskrav och miljö, relationen med kollegorna och mottaget stöd, samt känslomässigt arbete har ett samband med utmattningssyndrom. Överdriven arbetsbelastning, brist på resurser och arbetsmiljö visade sig vara de viktigaste prediktorerna för utmattningssyndrom. Slutligen är individbaserade interventioner och organisationsbaserade interventioner vanligast för att bekämpa utmattningssyndrom bland anställda. Slutsats: Vad man kan härleda av resultaten är att utmattningssyndrom är ett mångfacetterat problem som utvecklas genom det komplexa samspelet mellan individuella och organisatoriska faktorer. Background: Burnout Syndrome prevalence rates have been continuously increasing in Sweden and in other European countries. This is problematic due to the negative consequences that burnout bears for not only the employee directly dealing with the issue, but for organizations that they are part of, as well as the society at large. Thus, a question that stands out is: why do some employees develop burnout syndrome, while others working within the same workplace remain completely unaffected? Objectives: The objectives of this study were to assess the individual and organizational factors that contribute to burnout syndrome outcomes. An additional aim was to find the intervention strategies used to combat burnout syndrome among employees. Methodology: This study was conducted as a rapid literature review with an abductive data collection approach. A total of 19 articles were examined through a thematic analysis to solve the research questions. Results: The results showed that the individual factors contributing to burnout syndrome outcomes are personality traits, psychological variables, and personality trait interaction with work-related factors. Neuroticism was found to be the most significant predictor for burnout syndrome among employees. In regards to the organizational factors, the results showed that work demands and environment, interpersonal relationships and received support, and emotional labor have a correlation with burnout syndrome. Excessive workload, lack of resources, and work environment were found to be the most significant predictors for burnout syndrome outcomes. Lastly, individual-based interventions and organization-based interventions were found to be the most commonly used strategies to combat burnout syndrome among employees. Conclusions: What can be derived from the results is that burnout syndrome is a multifaceted issue that develops through the complex interplay between individual and organizational factors.