Redovisning av miljöföroreningar – En kvalitativ studie av hur ESRS-standarder främjar hållbarhetsredovisning i den svenska fordonsindustrin

Abstract

Bakgrund och problematisering: Det nya införda CSRD-direktivet ställer högre krav på företagens hållbarhetsrapportering. Fordonsindustrin spelar en central roll på grund av dess stora betydelse i det svenska samhället och för miljön. Med syfte att förbättra hållbarhetsrapportering har EU infört direktivet för att säkerhetsställa en mer enhetlig och transparent rapportering. Tidigare reglering har brustit i jämförbarhet och tillförlitlighet. CSRD-direktivet är en lösning till detta, men det är ännu oklart hur hållbarhetsredovisning med fokus på föroreningar inom den svenska fordonsindustrin kommer att påverkas. Syfte: Syftet med studien är att analysera hur CSRD-direktivet påverkar hållbarhetsrapporteringen inom den svenska fordonsindustrin. Fokuset ligger på effekterna av att tillämpa standarderna; ESRS 1, ESRS 2 och ESRS E2. Frågeställning: Hur påverkar ESRS 1, 2 & E2 hållbarhetsrapporteringen inom området föroreningar i den svenska fordonsindustrin mellan år 2022–2024? Metod: Studien har använt en kvalitativ forskningsmetod bestående av en dokumentstudie som datainsamlingsmetod och en analysmetod i form av tematisk analys. Inom analysen upprättades och tillämpades även en checklista och ett kodningssystem. Resultat och slutsats: Resultatet visar att företag inom den svenska fordonsindustrin har påbörjat implementeringen av standarderna; ESRS 1, 2 och E2, inom CSRD-direktivet. Dock är rapporteringen fortfarande utvecklande och därav begränsad. Graden av implementering varierar även mellan företagen, varpå större aktörer visar mer omfattande och bredare rapportering av föroreningar. Särskilt är redovisning av faktiska utsläpp och de förväntade finansiella effekter av föroreningar otillräcklig. Det tyder på utmaningar som företag stöter på vid full implementering av de nya kraven.