Barnet och bilderboken

Abstract

Sammanfattning

Denna studie är gjord inom kursen för LAU 395, som en del av Lärarprogrammet, Kultur och språk, 10 hp vid Göteborgs universitet. Kursen examineras på avancerad nivå och handlar om hur förskolebarn läser bilderböcker.

Bakgrunden till studien är Simonssons avhandling Bilderboken i förskolan (004). I sin kartläggning kring bilderboksanvändandet i förskolan kom Simonsson (004) fram till att den vanligast förekommande aktiviteten är den där barnet själv initierar till aktivitet genom lek eller läsning, självständigt eller tillsammans med andra. I denna studie har jag valt att närmare undersöka en av dessa aktiviteter, förskolebarnens egen högläsning.

Som en del av studien iscensattes ett antal högläsningar med förskolebarn i åldrarna fyra till fem år där barnet och den vuxne växelvis var läsare och åhörare. Läsningen utgick från bilderböckerna Här är lilla Anna (Sandberg & Hellsing, 013) och Lilla Anna har kalas (Sandberg och Hellsing, 014), båda utgivna på Rabén och Sjögrens förlag.

Studien visade att barnen använde sig av olika typer av strategier vid skapandet av bokens handling. Likaså kunde man se samband mellan barnets läsriktning i bilderna och barnens förmåga att skapa en sammanhängande handling. Vid läsningen kunde även märkas att barnen hade problem att tolka uppslag där bilderna krockade med barnens tidigare erfarenhetsvärld.

Undersökningens resultat är tänkt att kunna adderas till den tidigare kunskap som finns om bilderboken och om förskolebarnet som läsare. Då detta är ett område med flera infallsvinklar har jag valt att presentera undersökningen mot en tvärvetenskaplig teori, omfattande både litteraturvetenskap och pedagogik.