Syndabockar eller sömngångare? Svenska narrativ om första världskrigets orsaker under hundraårsjubileet 2014–2018

Abstract

Under åren 2014–2018 uppmärksammades hundraårsjubileet av första världskriget i Sverige genom en rad mediala produktioner. I denna kontext aktualiserades åter frågorna om hur kriget kunde bryta ut, varför det gjorde det och vem som bar skulden. Denna uppsats har syftat till att analysera hur dessa frågor framställdes i ett icke-akademiskt men offentligt tillgängligt sammanhang. Genom en kvalitativ diskursanalys av artiklar, dokumentärer och podcasts har jag undersökt vilka historiska narrativ som dominerade, hur skuldfrågan hanterades samt i vilken mån äldre respektive modernare tolkningar förekom. Analysen visar att modernare tolkningar, i synnerhet inspirerade av den australiske historikern Christopher Clark och hans ”sömngångarteori”, dominerade stora delar av materialet. I dessa framställningar tonas den direkta skuldfrågan ofta ned till förmån för en betoning på strukturella låsningar, diplomatisk oförmåga och samtidens idéklimat. Podcasts och dokumentärer utmärkte sig särskilt genom ett större utrymme för nyansering och kontextualisering. Samtidigt förekom äldre och mer traditionella förklaringsmodeller, särskilt i dags- och kvällspress där vissa ideologiskt profilerade skribenter tenderade att återuppliva narrativ som närmar sig Fritz Fischers tes om en aktivt krigssökande tysk stat. Resultaten har tolkats i ljuset av tidigare forskning om första världskrigets orsaker samt utifrån Jay Winters teorier om kollektivt minne. I enlighet med Winters distinktion mellan historia och minne kan de analyserande framställningarna förstås som försök att skapa mening snarare än att leverera historisk exakthet. Det kollektiva minnet i Sverige framstår som pluralistiskt, men också präglat av en viss försiktighet – särskilt när det gäller skuldfrågan. Denna försiktighet kan tolkas som en form av samtida konsensusskapande, där behovet att undvika moraliska konfliktlinjer mellan europeiska aktörer blivit viktigare än att exakt fördela ansvar. Därigenom riskerar vissa lärdomar från det historiska skeendet att urvattnas, samtidigt som förståelsen för komplexiteten i det internationella samspel som föregick kriget fördjupas.