Patienters upplevelse av vaken kraniotomi vid hjärntumör
No Thumbnail Available
Date
2025-06-26
Authors
Journal Title
Journal ISSN
Volume Title
Publisher
Abstract
Bakgrund: Att få ett cancerbesked kan väcka känslor såsom oro, ångest och rädsla. Många
hamnar i en chock. Hjärntumör är en av de cancertyper som ger högst emotionell påfrestning.
För att utföra maximal resektion av tumören vid känsliga områden såsom motorik, kognition
och tal, krävs vaken kraniotomi, där patienten är medveten och kan medverka under delar av
operationen. Denna typ av operation utförs i ökad omfattning tack vare nyare tekniker och
ställer högre krav på sjuksköterskans förmåga att skapa en relation till patienten, att tillämpa
personcentrerad kommunikation samt initiera adekvata omvårdnadsåtgärder utifrån individens
behov.
Syfte: Syftet är att sammanställa kunskapsläget gällande patienters upplevelser av vaken
kraniotomi vid hjärntumör.
Metod: En kvalitativ systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats.
Resultat: Vaken kraniotomi innebär en emotionell påfrestning för patienterna, men
upplevelsen kan påverkas positivt av adekvat preoperativ information, tillit till vårdteamet och
strategier för att hantera oro och stress. Patienternas delaktighet i vårdförloppet och den
stödjande närvaron av vårdpersonal framstår som centrala faktorer för att skapa trygghet och
främja en känsla av kontroll. Relationen till neurokirurgen och vårdteamet var av vikt för
patientens upplevelse. Vårdteamets medkännande bemötande kunde skapa trygghet och lindra
deras oro under ingreppet. Den omfattande preoperativa informationen i kombination med
olika hanteringsstrategier möjliggjorde för patienterna att genomföra och tolerera ingreppet.
Patienterna upplevde en hög grad av tillfredsställelse och uttryckte en beredskap att genomgå
ett liknande ingrepp i framtiden.
Slutsats: Sammanfattningsvis belyser resultatet vikten av en individualiserad vårdstrategi
som integrerar personcentrerad kommunikation, vilken tar hänsyn till både patientens
emotionella behov och behovet av information och delaktighet. Att genomgå en vaken
kraniotomi framstod som surrealistisk men övervägande positiv upplevelse för patienterna.
Studien understryker även betydelsen av att etablera en god relation med patienterna redan i
ett tidigt skede. Specialistsjuksköterskor kan genom denna tidiga interaktion bidra till att
minska patientens oro, skapa trygghet och uppmuntra till effektiva hanteringsstrategier, vilket
i sin tur kan främja en mer positiv och mindre stressfylld upplevelse av ingreppet.
Description
Introduction: Receiving a cancer diagnosis can trigger emotions like worry, anxiety and fear.
Many patients even go into shock. The brain tumour is a cancer type that typically causes the
strongest emotional strain. An awake craniotomy, where the patient remains conscious and
can participate in parts of the operation, is required in order to achieve maximal resection of
the tumour in sensitive areas, such as motor function, cognition, and speech. This type of
procedure is being performed more frequently now due to advancements in surgical
techniques, placing greater demands on the nurse’s ability to build a relationship with the
patient, apply person-centred communication, and initiate appropriate nursing interventions
based on individual needs.
Objectives: The objective is to collate current knowledge regarding patients’ experiences of
awake craniotomy for brain tumours.
Methods: A qualitative systematic literature review with an inductive approach.
Results: Awake craniotomy presents an emotional strain for patients, but the experience can
be positively influenced by providing adequate preoperative information, building trust in the
care team, and teaching strategies for managing anxiety and stress. Patients’ involvement in
the care process and the supportive presence of healthcare staff emerged as key factors in
creating a sense of security and promoting a feeling of control. The relationship with the
neurosurgeon and the care team was crucial to the patient’s experience. The compassionate
approach of the care team contributed to a sense of security and alleviated anxiety during the
procedure. Comprehensive preoperative information, combined with learning various coping
strategies, gave patients the courage needed to undergo and tolerate the procedure. Patients
reported a high degree of satisfaction and expressed a greater willingness to undergo a similar
procedure in the future.
Conclusion: In summary, the findings highlight the importance of an individualised care
strategy that integrates person-centred communication, addressing both the patient’s
emotional needs and their need for information and participation. Undergoing an awake
craniotomy was perceived as a surreal yet predominantly positive experience for patients. The
study also emphasises the importance of establishing a strong relationship with patients at an
early stage. Specialist nurses, through early interaction, can help reduce patients’ anxiety,
create a sense of security, and encourage effective coping strategies. This, in turn, can
contribute to a more positive and less stressful experience of the procedure.
Keywords
Delat beslutsfattande, Hjärntumör, Patientdelaktighet, Patienters upplevelse, Perioperativ vård, Personcentrerad kommunikation, Personcentrerad vård, Vaken kraniotomi