“Det är svårt att lära sig svarva hemma”

Abstract

På grund av covid-19-pandemin tvingades större delar av samhällen stängas ned eller anpassas och ställa om till distans. Forskning har gjorts på olika konsekvenser omställningen fick och hur den upplevdes exempelvis inom lärarutbildningar men minimal fokus riktas mot de praktiskt-estetiska områdena. Intresset för denna studie är därför att kartlägga och beskriva hur slöjdlärarutbildningen som genomfördes under covid-19-pandemin upplevdes av studenter vid Göteborgs universitet (GU). Studien tar en fenomenologisk utgångspunkt och har genomfört fyra kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med slöjdlärarstudenter som påbörjade sin utbildning vid GU höstterminen år 2020. Genom en deskriptiv fenomenologisk metod analyseras informanternas svar och de mest centrala upplevelserna av fenomenet presenteras. Resultaten visar att essensen hos informanternas upplevelser bestod av tidseffektivitet, lugn, flexibilitet och frihet till priset av svårigheter, ensamhet, leda, förvirring, teknikstrul och avsaknad av det sociala. Resultatet visar alltså att informanternas upplevelser är fyllda med ambiguitet eftersom informanterna ser både positiva och negativa aspekter med de olika undervisningsformerna. I likhet med studiens tidigare forskning visar resultaten att studenter och lärare inte var förberedda på utmaningar som kom med tekniken och de ändrade sociala förhållandena. Resultaten visar även att det är möjligt att studera praktiska förmågor och kunskaper digitalt men att kvaliteten på undervisningen inte blir densamma som att studera på campus.