Närståendes erfarenheter av palliativ vård i hemmet

Abstract

Bakgrund: Sveriges befolkning både ökar i antal och lever längre. Det leder till ett ökat ansvar för vården. En stor del av svenskarna önskar att få vårdas och dö i hemmet. Den palliativa hemsjukvården är beroende av de närstående för att den ska fungera dock är det många närstående som inte orkar upprätthålla den palliativa vården i hemmet tills patienten dör. Att arbeta personcentrerat och följa de fyra hörnstenarna i den palliativa vården gör att de närstående blir mer inkluderade. Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för de närståendes erfarenheter av palliativ vård i hemmet under livets sista tid. Metod: Metoden som har använts är en litteraturöversikt. Sökningar har gjorts i databaserna CINAHL och PubMed från vilka sammanlagt 13 artiklar analyserats. Artiklarna har kvalitétsgranskats med hjälp av SBU:s granskningsmall och en kvalitativ innehållsanalys har genomförts. Resultat: Tre teman har identifierats från analysen: “emotionell resa” där den närstående uttrycker vilka känslor den ständigt tvingas pendla mellan; “ansvar” där de närstående tar en stor roll i den palliativa vården och upplever att allt hänger på dem samt “stöd”, vilket delats in i två subteman: “professionellt stöd” som den närstående får från sjuksköterskan och sjukvårdsverksamheten och “informellt stöd” vilket är stödet från övrig familj, vänner, djur och religiös tro. Diskussion: De närstående går igenom många olika känslor samt upplever ett stort ansvar över situationen. Stödet för dem är viktigt för att de ska orka. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ge de närstående ett bra stöd och med hjälp av en ökad förståelse för de närståendes erfarenhet genom den palliativa vården kan sjuksköterskan ge rätt typ av stöd och rätt insatser kan kopplas in för de närstående. Det bidrar till att de tillsammans orkar genomföra den palliativa vården till patientens död.