Sömnfrämjande omvårdnadsåtgärder inom neurosjukvård - Specialistsjuksköterskans roll
No Thumbnail Available
Date
2025-09-26
Authors
Journal Title
Journal ISSN
Volume Title
Publisher
Abstract
Bakgrund: Sömnproblem bidrar till ohälsa, minskar välbefinnandet, påverkar kognitiva
funktioner, ökar risken för sjukdom och tidig död. Sömnsvårigheter är vanligt hos patienter
med neurologisk sjukdom och sömnbrist kan förvärra neurologiska symtom. Läkemedel och
behandlingar som används inom neurosjukvård kan orsaka eller förvärra sömnsvårigheter.
Sömnläkemedel kan ge biverkningar, påverkan på kognition, samt ökad risk för fallolyckor.
Patienter sover ofta dåligt på sjukhus och besväras av symptom, behandling och omvårdnad
som stör sömnen. Det förekommer även störningar i form av ljud och ljus från omgivningen.
Det saknas forskning på om existerande omvårdnadsåtgärder som främjar sömn kan appliceras
på patienter med neurologisk sjukdom.
Syfte: Kartlägga omvårdnadsåtgärder som främjar god sömn hos patienter inom somatisk
slutenvård, och utvärdera vilka omvårdnadsåtgärder som är applicerbara inom neurosjukvård.
Metod: Systematisk litteraturöversikt med mixad metod och integrativ design.
Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades: anpassning av vårdmiljön, sjuksköterskans
personcentrerade arbetssätt, organisatoriska och multimodala insatser, samt komplementär och
alternativ omvårdnad. Exempel på omvårdnadsåtgärder var justering av ljud- och ljus,
öronproppar, ögonmask, enkelrum, massage och terapeutisk beröring. Även bemötande,
information, planering, åtgärdspaket, utbildning, samordning av omvårdnadsåtgärder, och att
senarelägga läkemedelsintag och blodprover framkom. Ytterligare åtgärder var mjölk- och
honungsdryck, musik, och aromaterapi. Resultatet kopplades mot neurosjukvårdens kontext
och omständigheter som restriktioner, hjärntrötthet, övervakning och konfusion. Det framkom
att flera åtgärder är tillämpbara men vissa bör anpassas till kontexten och den neurologiskt
sjuka patienten, som exempelvis användning av ögonmask, dryck, och information.
Slutsats: En kombination av olika omvårdnadsåtgärder på både individ- och organisatorisk
nivå som anpassas till patientens unika behov kan bidra till att förbättra sömnkvaliteten hos
inneliggande patienter. Specialistsjuksköterskan kan använda resultatet för att ge stöd utifrån
ett personcentrerat arbetssätt och på så sätt bidra till en bättre upplevd hälsa för patienter inom
neurosjukvård.
Description
Background: Sleep problems contribute to ill health, reduced well-being, cognitive
impairment, and increased risk of disease and early death. Sleep difficulties are common in
neurological patients, and sleep deprivation can worsen symptoms. Neurological treatments
and medications may cause or aggravate sleep issues, while sleep drugs can have side effects,
cognitive impact, and increase fall risk. Hospitalized patients often sleep poorly due to
symptoms, treatments, nursing care, noise, and light. Research is lacking on whether existing
nursing interventions for sleep promotion are applicable to neurological patients.
Aim: To map nursing interventions that promote good sleep in patients in somatic inpatient
care and evaluate which nursing interventions are applicable in neurological care.
Method: Systematic literature review with a mixed-method approach and an integrative
design.
Results: Four main categories were identified: adjustment of the care environment, the nurse's
person-centered approach, organizational and multimodal actions, and complementary and
alternative care. Examples of nursing interventions included adjustments of sound and light,
earplugs, eye masks, single room, massage, and therapeutic touch. Other interventions
mentioned were bedside manner, information, planning, care package, staff education, cluster
care, and timing adjustments for medicine and blood samples. Additional measures included
milk and honey drinks, music, and aromatherapy. The results were linked to the neurological
context, which may involve restrictions, fatigue, monitoring and confusion. Several
interventions were found to be applicable, though some, such as eye masks, drinks, and
information, need adaptation to the neurological setting.
Conclusion: The results show that a combination of various nursing interventions at both
individual and organizational levels, tailored to the patient’s unique needs, may improve sleep
quality in inpatient care. The specialist nurse can use these findings to support patients through
person-centered care and contribute to an improved health experience for neurological patients.
Keywords
Icke-farmakologiska åtgärder, neurosjukvård, omvårdnadsåtgärder, specialistsjuksköterska, sömn