Freytag, Annie2025-07-022025-07-022025-07-02https://hdl.handle.net/2077/88561Denna uppsats undersöker hur lärare balanserar demokratiuppdragets olika delar. Demokratiuppdraget handlar om två olika delar, dels att lärare ska använda ett demokratiskt arbetssätt där elever får diskutera och uttrycka åsikter, dels att demokratiska värderingar ska förmedlas till eleverna. Inom demokratiuppdraget ryms även diskussioner av kontroversiella frågor. Lärare ska både uppmuntra elever att uttrycka åsikter, men samtidigt markera utifrån skolans värdegrund samt demokratiska värderingar. Detta är en svår uppgift. Tidigare forskning förklarar att lärare kan känna rädsla för att hantera kontroversiella frågor och att lärare inte besitter verktyg att hantera diskussioner där kontroversiella frågor uppstår. Det finns inte många svenska studier som undersöker denna paradox. Denna studie bidrar med en svensk studie samt ett lärarperspektiv på paradoxen kring demokratiuppdraget. Metoden som används är respondentintervju och har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Åtta intervjuer har genomförts. Resultatet är att lärare anser det vara ytterst viktigt att ingen elev i klassrummet ska bli kränkt samt att det både är en balansgång och situationsanpassat. Lärare balanserar dels med att möta elever med öppenhet och förmedla demokratiska värderingar, dels med att markera utifrån demokratiska värderingar. Det är situationsanpassat vilken strategi läraren använder. De tre erfarna lärarna i studien markerar mer mot antidemokratiska åsikter än de nya lärarna, dock är denna skillnad liten. De nya lärarna uttrycker i intervjuerna att de tycker det är “svårt” att hantera kontroversiella frågor.swedemokratiska värderingar, demokratiuppdraget, demokratiskt arbetssätt, antidemokratiska åsikter, kontroversiella frågor.Text