Carlström, MaritaFjällund, Ulrika2025-03-182025-03-182025-03-18https://hdl.handle.net/2077/85643Syftet med denna studie var att undersöka hur domstolar resonerade kring psykologiska faktorer i kvinnors muntliga utsagor och kring deras psykiska hälsa efter upprepad utsatthet för våld. Skriftliga domar sammanställda av juristdomare (N = 23) undersöktes med tematisk analys. Målen omfattade minst en åtalspunkt för grov kvinnofridskränkning. Resultatet visade att kvinnornas minnesförmågor, framtoning och sätt att agera hade betydelse i domstolarnas bedömning av deras muntliga utsagor. Psykisk hälsa omnämndes i störst utsträckning utifrån juridiska formuleringar från olika brottsrubriceringar. När resonemangen gick utöver dessa juridiska formuleringar var det i korta ordalag. Slutsatsen var att domstolarna i vårt material i låg utsträckning tog hänsyn till att våldet hade skett upprepade gånger när de bedömde kvinnornas muntliga utsagor. Domstolarna i vårt material hade också varierande förståelse för konsekvenserna av att leva i en våldsam relation. Konsekvenser som kan försvåra möjligheten att leva upp till de krav som domstolar ställer vid en rättegång.sweText