Celan, Mathilda2024-10-232024-10-232024-10-23https://hdl.handle.net/2077/83839Sverige anses ofta vara ett av världens mest sekulära länder och det religiösa inflytandet i samhället har successivt blivit mindre. Denna uppsats diskuterar denna förändring genom att redogöra för hur personer i en Equmeniakyrka utanför Göteborg lever ut sin kristna identitet. Den problematiserar dagens tolkning av vad det innebär att tro och visar hur gemenskapen i församlingen samt informanternas eftersträvan att hjälpa andra är kroppsliga uttryck av tron. Slutligen diskuteras även kristendomens roll i dagens samhälle, där kyrkans uppgift anses vara att hjälpa de som har det svårt och stärka medmänskligheten. Huvudargumentet i uppsatsen är att informanternas engagemang i kyrkan är ett embodiment av deras tro och kristna identitet. I uppsatsen används begreppen identitet och personhood, gemenskap och community samt embodiment som sedan relateras till varandra i resultatet. Med utgångspunkt i Taylors (1989) definition av identitet som det som är viktigt för oss, diskuteras på vilket sätt tron och gemenskapen är viktiga för informanterna. Deras identitet tas sedan i kroppsligt uttryck genom att leva efter kristna värderingar, som t.ex att hjälpa andra, samt ingå i en gemenskap som reproducerar de kristna värderingarna. Resultatet har tagits fram genom deltagande observation som utförs på Equmeniakyrkans regelbundna samlingar. Materialet från den deltagande observationen har sedan kompletterats med semistrukturerade intervjuer med personer som deltar på samlingarna eller är aktiv inom kyrkan på annat sätt. Uppsatsen är skriven på svenska.swesekulariseringreligionidentitetgemenskapcommunityembodimentText