Obaitan, AdeTräff, Izabella2025-08-112025-08-112025-08-11https://hdl.handle.net/2077/89268Intangible assets have increasingly come to play a central role in value creation for companies all over the world. This places greater demands on financial reporting to reflect the economic significance of such assets in a reliable manner. Under the accounting standard IAS 38 which governs the treatment of development expenditures, companies are granted space to assess whether such expenditures should be expensed immediately or capitalized as an asset on the balance sheet, provided that certain criteria are met. As a result of this, uncertainty has arisen regarding whether capitalization is based on objective assessments or instead driven by strategic incentives linked to financial pressure. This study therefore aims to investigate whether such incentives exist among Swedish listed companies by examining if a relationship can be found between a company’s profitability and leverage and its propensity to capitalize development expenditures. The study is based on a quantitative analysis of 97 companies within the mid- and large cap segments on Nasdaq Stockholm during the period 2019-2023. The results show no significant relationship between capitalization of development expenditures and either profitability or leverage. In the context of this study, it is therefore concluded that there is no support for the assumption that capitalization of development expenditures is influenced by financial pressure during the examined period.Immateriella tillgångar har kommit att bli centrala värdedrivare i dagens kunskapsdrivna ekonomi. Detta ställer ökade krav på redovisningens förmåga att spegla dessa tillgångars ekonomiska betydelse på ett tillförlitligt sätt. I redovisningsstandarden IAS 38 där reglering av utvecklingsutgifter behandlas, ges företag ett handlingsutrymme för att bedöma huruvida dessa ska kostnadsföras direkt eller aktiveras som en tillgång i balansräkningen i enlighet med vissa kriterier. I och med detta har det uppstått en osäkerhet kring om aktiveringen grundar sig i objektiva bedömningar eller om den snarare drivs av strategiska incitament kopplade till ekonomisk press. Därav syftar denna studie till att undersöka om sådana incitament existerar i svenska börsnoterade företag, genom att titta på företagsspecifika incitament och undersöka om det finns ett samband mellan företags lönsamhet samt skuldsättningsgrad och benägenhet att aktivera utvecklingsutgifter. Studien är baserad på en kvantitativ analys av 97 bolag inom Mid- och Large Cap-segmenten på Nasdaq Stockholm under perioden 2019-2023. Resultatet visar att inget signifikant samband mellan aktivering av utvecklingsutgifter varken för lönsamhet eller skuldsättningsgrad. I kontextet av denna studie dras därmed slutsatsen att inget stöd hittas för att aktivering påverkas av finansiell press under perioden.sweFoUForskning och utvecklingRedovisningsvalAktiveringUtvecklingsutgifterIFRSText