Davidsson, MarinaMannfolk, ClaraSandgren, Emma2024-06-112024-06-112024-06https://hdl.handle.net/2077/81641Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, Idrott och hälsa. Kurs: L9ID3A (avancerad nivå). Handledare: Heléne Bergentoft. Examinator: Pär Rylander. Rapportnummer: VT24-2940-003-L9ID3AÅr 2022 implementerades en ny läroplan i de svenska skolorna. Den nya läroplanen innehöll omfattande ändringar på så vis att samtliga kursplaner fick reviderat innehåll, däribland det centrala innehållet som sågs över. Huruvida kursplansförändringen är något som fick lärarna att faktiskt ändra i sin undervisning är något som ännu inte fått ett stort fokus i dagens forskning. Därmed blev det utgångspunkten i denna studie. Studien syftar till att utforska högstadielärares uppfattningar om hälsoundervisning i ämnet Idrott och hälsa i relation till kursplansförändringen 2022 samt deras erfarande av kompetensutveckling. En kvalitativ metod som genomsyrades av det teoretiska ramverket fenomenologi användes i studien i form av intervjuer av sex verksamma lärare i ämnet Idrott och hälsa i årskurs 7-9. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide som utarbetades med hjälp av studiens frågeställningar och spelades in för att därefter transkriberas. Resultatet visade på att flera lärare inte hade gjort några större förändringar i sin undervisning. Därutöver framkommer det i resultatet att den nya kursplanen upplevdes som mer tolkningsbar samt att de inte ansåg att en revidering av vikt hade genomförts. Dessutom indikerar resultatet att lärare önskade mer kompetensutveckling och i en annan form än den som erbjudits. En slutsats som författarna stipulerat utifrån dessa resultat är att bristande kompetensutveckling i samband med styrdokumentsreformer stjälper de tänkta förändringar som en reform är avsedd att generera. Kompetensutveckling inom det avsedda området behöver utvecklas och erbjudas i större utsträckning.swehälsakompetensutvecklingkursplanförändringlärarperspektivText