Eriksson, CarolineHagbard, Johanna2024-10-232024-10-232024https://hdl.handle.net/2077/83812Sedan begreppet slöjdprocess först användes i svenskt skolsammanhang på 1960-talet har slöjdämnet genomgått stora förändringar. Före Lgr69 stod den färdiga slöjdprodukten i fokus när elever arbetade i slöjden men i takt med att nya läroplaner trätt i kraft har processen kommit att bli allt viktigare. Forskningsöversikten syftar till att belysa hur elevers lärande påverkas av lärares arbetssätt kring slöjdens arbetsprocesser och den färdiga slöjdprodukten. Resultatet pekar på att slöjdens arbetsprocess är viktig men att produkten inte får glömmas bort. Lärare och elever har olika syn på hur de arbetar med process och produkt i slöjdundervisningen och forskning visar att ändringar i kursplanen för slöjd tar tid att implementera. Trots att processen getts större plats, arbetar lärare och elever fortfarande i stor utsträckning utifrån ett produktfokus. Produkten är en stor drivkraft hos elever när de arbetar i slöjden och genomförandefasen får ofta större plats än övriga tre faser som ingår i slöjdens arbetsprocesser. Att arbetsprocessens fyra faser ges olika mycket utrymme är problematiskt, visar forskning, och påverkar elevers lärande och tillägnande av kunskap. Undersökningar visar att begreppet slöjdens arbetsprocesser behöver tydliggöras. Det är betydelsefullt att se på slöjdverksamheten och arbetsprocessens fyra faser som en helhet. Annars ges elever inte möjlighet att uppnå alla de mål som anges i kurs- och läroplanen.sweprocessslöjdlärandeslöjdprocesslöjdens arbetsprocesserText