Seminarierapporter
Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/23784
Browse
Browsing Seminarierapporter by Author "Fahlgren, Mats"
Now showing 1 - 3 of 3
- Results Per Page
- Sort Options
Item Himlen över Aspen(Göteborgs universitet, 2007) Fahlgren, Mats; Jonsereds herrgårdThe Meaning of Space ”Himlen över Aspen”. Eller egentligen ”Himlarna över Aspen”. Som alltid då Göteborgs universitet inbjuder till Jonseredsseminarium handlar det om att betrakta en viss företeelse med alla de olika bruna, blåa, gröna och spräckliga ögon som rimligen går att uppbringa. Den här gången var grundtemat astronomi, men det finns så klart många andra sätt att se på Himlen – vare sig det råkar vara himlen över sjön Aspen mellan Lerum och Jonsered eller någon annan himmel. Det finns, alltså, många himlar. En del av de stora världsreligionerna har av oklara skäl valt att placera sin(a) gud(ar) där, och i samma religioner förekommer också referenser till flera himlar – begreppet ”sjunde himlen” är inte bara en filmtitel. Men himlen innehåller också andra ting. Fråga en meteorolog eller målare eller fotograf eller poet eller…astronom. Händelser och fenomen på himlavalvet har säkert alltid intresserat människor. Antikens sagor och legender illustreras i stjärnbilderna, och det går att finna mängder av andra exempel på hur solen, månens faser och planeternas vandringar mot en bakgrund av statiska stjärnor – fixstjärnor – kopplats till jordiska företeelser. Detta inkluderar också spådomar om framtida skeenden. Men Nils Ferlin misstänker i sin diktning att stjärnornas intresse för oss människor är obetydligt (”Stjärnorna kvittar det lika, om någon är född eller död”). Intresset i andra riktningen är förstås betydligt större. Tidiga science fiction- fantasier om att skicka jordiska föremål, eller till och med levande jordiska varelser, ut i rymden – kosmos – blev ju faktiskt verklighet i mitten av förra århundradet. Rymdfebern började med Sputnik 1 som sköts upp för precis 50 år sedan, och febertoppar följde kort efteråt med rymdhunden Lajka och några år senare naturligtvis med den första mänskliga kosmonauten – Jurij Alexejevitj Gagarin. Och så den första människan på månen och alldeles Himlen över Aspen nyligen den första svenska astronauten. Alldeles i dagarna berättas också om upptäckten av ytterligare en exoplanet, alltså en planet som cirklar runt en annan stjärna än vår egen sol. Denna gång verkar, så vitt man kan sluta sig till, storleken på planeten och dess avstånd till sin sol vara sådana att man kan misstänka vatten i flytande form. Alltså skulle en av förutsättningarna för utomjordiskt liv finnas. Det är detta som seminariet Himlen över Aspen handlar om. Om hur astronomi och astrofysik i tjugohundratalstappning växt fram ur kulturella och religiösa uppfattningar som stammar ända från forntiden. Om hur mörk materia och mörk energi fascinerar och utmanar de främsta forskarna inom ämnet. Om gravitation som är så enkel och lättbegriplig men ändå tills vidare obegriplig. Om varför rymdforskning är alldeles nödvändig för att vi, som människor, skall förstå tid och rum och kanske så småningom kunna greppa frågan om ”the meaning of life”.Item Det nya folkhemmet(Göteborgs universitet, 2008) Fahlgren, Mats; Jonsereds herrgårdVad hände med drömmarna? Min barndoms folkhem heter Kortedala, en 50-talsförort i Göteborg som numera betraktas som en ganska central stadsdel. Jag minns en tvårummare i ett grått höghus med balkong ut mot den nybyggda spårvägen, hemmafruar, herrar i hatt och barnvagnar i masonit. Nostalgi dyker gärna upp när vi talar om folkhemmet: tryggheten, hoppet om framtiden, övertygelsen att allt bara kunde bli bättre och bättre och bättre… Ordföranden i kommunstyrelsen i Göteborg, Göran Johansson, är också djupt rotad i Kortedala. Idag oroas han av en rasism i folkhemmet – en rasism som får sin näring i människors brist på kunskap om andra människor. ”Vi pratar mer om varandra än med varandra. Då blir det otryggt – och osolidariskt.” Var Kortedala ett socialdemokratiskt folkhem? Eller var det sprunget ur en ”svensk folksjäl”? Vad hände med drömmarna om ett jämlikt samhälle? Försvann de i ett blint fokus på det materiella? Har vi ett kapitalistiskt folkhem idag? Vilken roll spelar religionen för ett inkluderande samhälle? Och finns det några visioner om framtidens folkhem? Många frågor luftades vid seminariet Det nya folkhemmet på Jonsereds herrgård den 8 april 2008. Sällan har en så namnkunnig och kompetent skara tänkare samlats på herrgården som den dagen. Här är deras tankar om Sveriges starkaste politiska idé. Och vad den kan bli i framtiden.Item Vård, skola, omsorg. Ett politiskt mantra möter verkligheten(Göteborgs universitet, 2007) Fahlgren, Mats; Jonsereds herrgårdVad var det för ord…? Kan det finnas en röd tråd här, funderade jag när jag fick uppdraget att skriva om Bräcke Diakonis och Göteborgs universitets seminarieserie på Jonsereds herrgård. Nej, knappast. Seminarierna handlade ju om tre så olika slag av verksamhet som skola, vård och omsorg. Men det fanns det. Fast de var två: ledarskap och värdegrund. I alla tre sektorerna ropas det nästan desperat efter dessa två faktorer. I skolan har föräldrar och lärare abdikerat från sitt vuxenansvar. I sjukvården verkar det historiskt inte ha funnits något ledarskap alls. Och i äldreomsorgen vågar ingen ännu ta täten i den oundvikliga frågan om ”äldreboomen”. Det verkar som om många av oss har tappat sin moraliska kompass. Även högre chefer och politiker, som borde gå i första ledet med sina visioner, uppträder vilset och tycker att ”andra” ska visa ledarskap. Jag tänker på Nils Ferlins barfotabarn som tappat sitt ord och sin papperslapp och sitter på handlarns trapp och gråter så övergivet. Vad är det för ord vi tappat bort? Solidaritet? Civilkurage? Empati? Medmänsklighet? Bertil Hansson, tidigare statsråd och numera högläsande volontär på Änggårdsbackens äldreboende, tror att ordet är tillit. Vet vi ens själva vilket ordet är? Eller väntar vi på att ”någon annan” ska hitta ordet – och därmed vår kompass i livet? I så fall lär vi nog få vänta.