Högskolepedagogisk skriftserie

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/39105

Tidigare namn: "PIL-enhetens skriftserie"

Browse

Browsing Högskolepedagogisk skriftserie by Author "Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL)."

Filter results by typing the first few letters
Now showing 1 - 5 of 5
  • No Thumbnail Available
    Item
    ‘Am I being heard?’ The ‘voice of’ students with disability in higher education: A literature review
    (Göteborgs universitet. Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande., 2017-06-09) Lane, Linda; Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
    Research in higher education suggests the need for higher education to show greater understanding and awareness of the lived experiences of disabled students. These sources argue that knowledge and understanding of barriers that this group of students face maybe conducive to facilitate inclusive and effective teaching strategies. Although the needs and rights of disabled students as learners in higher education are officially recognized, there remains a gap between changes guaranteed by legislation and actual support and accommodation available in higher education institutions. Researchers have attempted to bridge this gap by listening to the ‘voice of’ disabled students and actively engaging them in higher education research on issues concerning them. The aim of this review article is to contribute new knowledge by mapping students with disability experiences of barriers to higher education as they emerge in research conducted by scholars who specifically elicit their voice. The review documents the experiences of students in 41 studies between 1996 and 2013. Findings suggests that listening to the voices of disabled students may be an appropriate method to engage students and encourage inclusive participation in actions to dismantle barriers and resolve challenges to the benefit of both students with disability and higher education institutions.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Feministiska ambitioner i det teknovetenskapliga klassrummet
    (Göteborgs universitet. Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande., 2015-06-01) Ottemo, Andreas; Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
    I denna artikel diskuteras svårigheter förenade med att omsätta feministiska ambitioner och genusvetenskapliga lärdomar i högre teknisk utbildning. Med utgångspunkt i en läsning av ett urval texter som diskuterar utbildning i natur- och teknikvetenskap utifrån ett genusperspektiv samt via några empiriska nedslag hämtade från en egen undersökning görs två poänger. Den första är att det inom forskningen om genus, teknik och utbildning finns ett teoretiskt problem i hur man inkorporerar kön i sina analyser. Det argumenteras för att detta kan förstås som en konsekvens av att mycket av den kunskap som högre teknisk utbildning kretsar kring vänder sig bort från det i vid mening ”mänskliga” och i sin reduktionism och sitt privilegierande av det kontextlösa istället framträder som ”subjektslös”. Två huvudsakliga sätt att i forskningen hantera denna ”subjektslöshet” beskrivs, och båda kritiseras för att de, på olika sätt, tenderar essentialisera förståelsen av kön. Artikelns andra poäng är att detta får problematiska pedagogiska konsekvenser för den som söker arbeta med feministiska ambitioner inom ingenjörsutbildning. Dessa diskuteras och avslutningsvis argumenteras också för hur man som högskolepedagog med feministiska ambitioner kan närma sig dessa frågor på ett delvis annat sätt.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Kärleken till komplexiteten. En pedagogisk reflektion över svindelns nödvändighet i konstvetenskaplig undervisning.
    (Göteborgs universitet. Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande., 2015-06-01) von Rosen, Astrid; Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
    I undervisningen i ämnet konst- och bildvetenskap ställs läraren inför utmaningen att hantera studenternas ibland frustrerade och vilsna möte med komplexa studieobjekt. I denna artikel ställer jag följande huvudfråga: På vilka grunder kan man som lärare förstå och hantera studenternas frustration och vilsenhet inför komplexiteten? Syftet med undersökningen är att problematisera och teoretiskt benämna det jag kallar för kärleken till komplexiteten. Mitt arbete fokuserar särskilt på den dimension som berör lärarens och/eller forskarens medvetenhet i den pedagogiska gärningen. Jag vill bidra med ett teoretiskt förankrat underlag för fortsatta konstruktiva diskussioner kring de utmaningar det innebär att undervisa inom ett humanistiskt fält där outtömlig komplexitet hör till grundförutsättningarna. Min undersökning har resulterat i idén om en svindelns pedagogik där kärleken till komplexiteten ges utrymme inom undervisningens ramar.
  • No Thumbnail Available
    Item
    En reflektion kring constructive alignment
    (Göteborgs universitet. Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande., 2015-06-01) Salmijärvi, Susanna; Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
    Hur ska vi universitetslärare förmedla de krav som vi ställer på våra studenter utifrån de program- och kursmål som formulerats? I denna text görs en teoretisk prövning av ett populärt svar på frågan. Åtminstone enligt en tolkning av John Biggs idé om konstruktiv länkning (constructive alignment) bör de krav vi ställer på våra studenter explicitgöras för dem. Studenter ska alltså medvetandegöras om de krav som ställs på dem, genom att vi talar om för dem vilka kraven är, så att de kan sträva efter att uppnå dessa. Biggs hävdar att ett explicitgörande av kursmål leder till två positiva konsekvenser för studenterna: de blir motiverade och lär sig saker på djupet. I denna text görs först en distinktion mellan en explicit och en implicit tolkning av Biggs modell av konstruktiv länkning. Medan en implicit tolkning av Biggs modell är någorlunda okontroversiell och praktiskt användbar, argumenteras det att en explicit tolkning av modellen inte nödvändigtvis leder till de konsekvenser Biggs hävdar att den leder till. Det finns åtminstone andra saker som kan få studenter motiverade och som gör att de lär sig saker på djupet än ett explicitgörande av lärandemål. Mer generellt hävdar Biggs att utbildning kan bli mer effektiv om den planeras utifrån hans modell om konstruktiv länkning. I denna text ifrågasätts huruvida det alls är önskvärt att använda sig av Biggs modell, även om den visar sig vara mycket effektiv för genomströmning och så vidare. Som motvikt till effektiviseringsidén ställs idéer om bildning och ett livslångt lärande.
  • No Thumbnail Available
    Item
    ”Vi är nog inte så mycket sämre nu längre”. Didaktiska konsekvenser av erfarna pedagogers byte av undervisningsspråk.
    (Göteborgs universitet. Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande., 2017-11-13) Henning, Martin; Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
    Syftet med detta arbete är att undersöka konsekvenserna för undervisningens praktiska didaktik av erfarna pedagogers byte av undervisningsspråk. Bakgrunden är den förskjutning mot undervisning på engelska som skett i Sverige och många andra europeiska länder. I arbetet sammanfattas en del av den litteratur som behandlar utvecklingen mot Engelska som lingua franca (ELF) inom högskolan, och en koppling görs till de tänkbara didaktiska konsekvenserna av denna utveckling. Intervjuer har genomförts med två erfarna lärare, för att få en bild av deras bild av omställningens följder. Samtidigt som det är väldokumenterat att flexibiliteten och spontaniteten blir mindre och känsligheten i språket lägre vid byte av undervisningsspråk till ett andraspråk, behövs mer interaktion mellan lärare och studenter för att etablera samförstånd i undervisning på engelska. Det står klart att utmaningarna att åstadkomma detta är större på ett andraspråk. Ett sätt mildra denna motsättning, är att använda fler språkliga och didaktiska ”kompensatoriska strategier”. I arbetet diskuteras några av dessa, med slutsatsen att en större medvetenhet hos lärarna om de didaktiska villkoren för undervisning ”på engelska som lingua franca” kan göra stor positiv skillnad i konkreta undervisningssituationer.