Rapporter/Avdelningen för analys och utvärdering
Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/24889
Browse
Browsing Rapporter/Avdelningen för analys och utvärdering by Author "Göteborgs universitet, Gemensamma förvaltningen, Avdelningen för analys och utvärdering"
Now showing 1 - 20 of 26
- Results Per Page
- Sort Options
Item Aktuella frågor i omvärlden. En sammanställning från omvärldsbevakningen.(Göteborgs universitet, 2011-11) Gunnarsson, Magnus; Borne, Katarina; Göteborgs universitet, Gemensamma förvaltningen, Avdelningen för analys och utvärderingUniversitet i mer eller mindre hela världen strävar mot ökad internationalisering, i form av inresande utbytesstudenter och freemovers, rekrytering av utländska lärare och forskare, forskningssamarbeten över nationsgränser, och utlandscampus. Många universitet i framförallt den anglo-saxiska världen ser detta som en avsevärd marknadstillväxt, och positionerar sig för att kapa ytterligare andelar. Den ökade konkurrensen om studenter, forskare och externa medel leder också till lärosätessammanslagningar. Den ekonomiska krisen i västvärlden har lett till minskade inhemska intäkter för högskolesektorn i många länder, vilket har lett till ökad fokus på internationell studentrekrytering, men även till höjda eller införda studieavgifter. I vissa länder, som Frankrike och Tyskland, har regeringarna dock medvetet valt att skydda forskning och högre utbildning från nedskärningar. I Sverige fortsätter trenden mot ökad autonomi i kombination med mål- och resultatstyrning för universitet och högskolor. Högskoleverkets nya utvärderingar av utbildningar ska ligga till grund för medelstilldelning, och den nuvarande indikatorbaserade tilldelningen av forskningsanslag är på väg att utökas. Parallellt med detta, och möjligen som en konsekvens av det, har forskningsutvärderingar genomförts vid flera svenska lärosäten. Man ser också ett ökat fokus på interna kvalitetssystem i sektorn. Det vikande studentunderlaget, Högskoleverkets prövande och inkallande av examenstillstånd, samt regeringens koncentration av resurser till universiteten har lett till att många mindre lärosäten står inför svåra ekonomiska utmaningar de närmsta åren. Sannolikheten är hög att täta samarbeten och även regelrätta sammanslagningar kommer att ske. Detta gäller inte minst inom Västra Götalandsregionen. Utanför det ovan beskrivna klustret av trender i universitets- och högskolesektorn finns flera andra mer fristående trender, som oftast får mindre uppmärksamhet. I många länder pågår en kontinuerlig diskussion om akademisk frihet, vilket tar sig olika uttryck beroende på hur hotbilden ser ut. En annan trend är att särskilt amerikanska universitet experimenterar med digitala medier för att hitta effektivare och mer verkningsfulla utbildningsformer.Item Aktuella frågor i omvärlden. September 2012.(Göteborgs universitet, 2012-09) Borne, Katarina; Gunnarsson, Magnus; Göteborgs universitet, Gemensamma förvaltningen, Avdelningen för analys och utvärderingI många länder i framförallt Europa kämpar universitet och högskolor med budgetnedskärningar till följd av den ekonomiska krisen. I flera länder, däribland Tyskland och Frankrike, har man valt att undanta högre utbildning och forskning från åtstramningar. I flera länder med minskade statsanslag letar universiteten nya intäktskällor, och då är höjda eller införda studieavgifter ett populärt verktyg. Detta kan ses som en del av en större trend att betrakta högre studie som en individuell nytta snarare än en samhällelig nytta. Den kanske starkaste globala trenden inom högre utbildning just nu är internationalisering. Studenter och personal rekryteras internationellt, länder skickar studenter utomlands i stor skala, lärosäten öppnar kontor/campus i utlandet, och lärosäten anpassar sig organisatoriskt och innehållsligt efter en internationell (anglosaxisk) modell. Nära relaterat till detta är utvecklingen mot större lärosäten (genom sammanslagningar) samt mål- och resultatstyrning. I Sverige har under våren de första resultaten av Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar av högskoleutbildningar fått stor uppmärksamhet, och resultaten verkar i praktiken accepteras av lärosätena. Detta kan vara en ”acceptans under galgen”, eftersom kampen om studieplatser har hårdnat, och flera lärosäten, framförallt mindre, har tilldelats betydligt färre studieplatser. Regeringen önskar också att några lärosäten gick samman till större enheter, men vill inte peka ut vilka detta skulle vara, och få lärosäten verkar vara intresserade av samgåenden.Item Alumnuppföljningar. Hur arbetar Göteborgs universitet med uppföljningar av tidigare studenter? En nulägesbeskrivning.(Göteborgs universitet, 2009-10) Bokenstrand, Cecilia; Johansson, Johan; Stenvall, Anna Clara; Göteborgs universitet, Gemensamma förvaltningen, Avdelningen för analys och utvärderingHögskoleverket konstaterade 2004 i rapporten ”Uppföljning av studenter” att det genomförts en mängd alumnundersökningar vid Göteborgs universitet men att arbetet hade brister i systematik, samordning och återkoppling. Sedan Högskoleverket presenterade sin rapport för fem år sedan har arbetet med alumnuppföljningar vid Göteborgs universitet utvecklats i flera väsentliga avseenden. Inte minst har värdet av alumnuppföljningar fått en tydligare förankring i universitets styrdokument på både central- och fakultetsnivå. Vidare har en central stöd- och samordningsresurs tillkommit som bland annat genom uppbyggnad av den så kallade alumndatabasen skapat helt nya förutsättningar för direktkontakt och nätverksarbete med tidigare studenter. De senaste åren har också en rad ytterligare alumnuppföljningar genomförts, flera ämnes- eller programspecifika, några på fakultetsnivå och en universitetsövergripande. Men även om det gjorts framsteg i arbetet med alumnuppföljningar visar nulägesbeskrivningen att det fortsatt finns brister i arbetets systematik. Olika utbildningar/ämnen har kommit olika långt. Uppföljningarna varierar i fokus och omfång. I vissa fall sker undersökningarna regelbundet men mer vanligt är att de görs sporadiskt. Den stora merparten av alumnuppföljningarna i sammanställningen fokuserar på studenternas etablering på arbetsmarknaden. Ett flertal har också undersökt utbildningens relevans för arbetslivet och några har tittat på studenternas synpunkter på utbildningen. Enkätundersökningar i kombination med registerdata är det vanligaste tillvägagångssättet. Uppsala och Lunds universitets arbete med alumnuppföljningar har i olika sammanhang lyfts fram som goda exempel. Vid de här lärosätena görs alumnuppföljningar i samverkan mellan en central funktion och utbildningarna. I båda fallen arbetar man med en gemensam frågemall som vid utbildningsspecifika uppföljningar kompletteras med särskilt anpassade frågor. Undersökningarna fungerar som förändringsinstrument i syfte att skapa åtgärdsrelaterade informationsunderlag. Göteborgs universitet har inte utvecklat en liknande systematik vilket bland annat innebär att möjligheterna till jämförelser mellan undersökningar inom olika ämnen/ utbildningar och mellan undersökningar på olika nivåer är starkt begränsade. Utmärkande för arbetet med alumnuppföljningar vid Lunds och Uppsala universitet är också att det utgör en central del i de respektive lärosätenas kvalitetsutvecklingssystem. Alumnuppföljningarna vid Göteborgs universitet är inte på samma systematiska sätt integrerade i kvalitetsarbetet och variationerna inom universitet är stora när det gäller att använda alumnundersökningar som underlag för kvalitetsutveckling i utbildningen.Item Att leva med universitetsrankingar. En analys av olika universitetsrankingar och hur Göteborgs universitet kan förhålla sig till dem.(Göteborgs universitet, 2010-12) Gunnarsson, Magnus; Göteborgs universitet, Gemensamma förvaltningen, Avdelningen för analys och utvärderingEtt antal rankinglistor analyseras och jämförs med varandra, deras användning diskuteras, och några olika förhållningssätt till rankingar skisseras. Slutligen lämnas ett antal förslag till hur Göteborgs universitet kan förhålla sig till universitetsrankingar.Item CHE ExcellenceRanking. "Zeit-listan".(Göteborgs universitet, 2010-10) Gunnarsson, Magnus; Göteborgs universitet, Gemensamma förvaltningen, Avdelningen för analys och utvärderingI PM 2010:04 diskuteras ytterligare en rankinglista som har publicerats i dagarna. Bakom listan står Centre for Higher Education Development (CHE) som är en icke-vinstdrivande organisation. CHE jämför de största europeiska universiteten i sju separata ämnen och tilldelar lärosäterna excellensstjärnor om de, för en given indikator, tillhör de lärosäten som tillsammans står för minst 50 procent av ”the achievement” inom området. Göteborgs universitet har tilldelats stjärnor i tre ämnen.Item Examenstillstånd och examensvolymer. En sammanställning av uppgifter över Göteborgs universitet och konkurrerande lärosäten.(Göteborgs universitet, 2011-09) Borne, Katarina; Göteborgs universitet, Gemensamma förvaltningen, Avdelningen för analys och utvärderingDe senaste årens nya möjligheter att söka examenstillstånd är en faktor som påverkar högskolelandskapets utveckling. Inte minst de västsvenska högskolorna har varit framgångsrika i att få examenstillstånd på såväl avancerad- som forskarnivå. Rapporten ger en översikt över nuvarande examenstillstånd och examensvolymer vid Göteborgs universitet och konkurrerande lärosäten.Item Fusioneringsvåg i universitetsvärlden(Göteborgs universitet, 2011-05) Gunnarsson, Magnus; Göteborgs universitet, Gemensamma förvaltningen, Avdelningen för analys och utvärderingItem Göteborgsakademiker 2010. Arbetssituation och syn på utbildningen bland Göteborgs universitets alumner.(Göteborgs universitet, 2012) Schaller, Joseph; Sternvik, Josefine; Göteborgs universitet, Gemensamma förvaltningen, Avdelningen för analys och utvärderingAvdelningen"för"analys"och"utvärderingen"skickade"våren"2010"ut"en" enkät"till"7691"personer"som"tagit"ut"sin"grundutbildningsexamen" någon"gång"mellan"höstterminen"2003"och"vårterminen"2007." Svarsfrekvensen"landade"på"65"procent. Undersökningen"visade"att"det"går"snabbt"för"Göteborgs"universitets" studenter"att"komma"in"på"arbetsmarknaden"efter"avslutade"studier." Nästan"hälften"av"alumnerna"hade"ett"arbete"redan"innan"studierna" var"avslutade,"77"procent"var"ute"i"arbetslivet"tre"månader"efter" examen,"och"hela"93"procent"hade"jobb"inom"ett"år."87"procent"av" Göteborgs"universitets"alumner"är"idag"fastanställda. Tvärtemot"vad"många"andra"studier"visat"råder"det"inte"någon" skillnad"mellan"män"och"kvinnor"när"det"gäller"i"vilken"utsträckning" de"förvärvsarbetar."Största"skillnaden"mellan"alumners"etableringsM grad"på"arbetsmarknaden"hänger"istället"samman"med"vilket" utbildningsområde"(fakultet)"de"har"examen"ifrån."Det"finns"dock"en" könsskillnad"i"graden"av"deltidsarbete:"de"kvinnliga"alumnerna" deltidsarbetar"i"större"utsträckning"än"de"manliga. Totalt"sett"är"83"procent"av"de"tillfrågade"ganska"eller"mycket"nöjda" med"sitt"arbete,"medan"endast"6"procent"är"ganska"eller"mycket" missnöjda."79"procent"tycker"att"deras"arbete"i"hög"eller"mycket"hög" utsträckning"ligger"inom"det"område"utbildningen"var"inriktad"mot." 87"procent anser"att"den"undervisning"de"fått"har"varit"ganska"eller" till"och"med"mycket"bra. De"tre"färdigheter"som"flest"respondenter"ansåg"att"deras"arbete" krävde"– att"självständigt"lösa"problem"(95"procent),"att"samarbeta" med"andra"(91"procent),"och"att"tänka"kritiskt(85"procent)– var" också"färdigheter"som"de"i"hög"grad"hade"fåttträning"i"under"sin" utbildning"och"de"flesta"var"också"nöjda"med"den"träningen. 79"procent"av"de"tillfrågade"är"som"helhet"nöjda"med"sin"utbildning" medan"8"procent"är"missnöjda. I"många"fall"är"variationen"mellan"utbildningsområdena"(den"fakultet" som"bedrivit"utbildningen)"betydande."T.ex. skulle drygt"70"procent" valt"samma"utbildning"idag"om"de"ställts"inför valet,"men"den"interna" variationen"går"från"78"procent"för"Samhällsvetenskaplig"till"57" procent"på"Naturvetenskaplig"fakultet."Andelen"som"skulle"vilja"ha" sett"något"eller"betydligt"mer"lärarledd"undervisning"varierar"från"61" procent"för"Konstnärlig"fakultet"till"bara"19"procent"för"Sahlgrenska" akademin.Item Metodrapport Göteborgsakademiker 2010(Göteborgs universitet, 2011-01) Sternvik, Josefine; Göteborgs universitet, Gemensamma förvaltningen, Avdelningen för analys och utvärderingUndersökningen Göteborgsakademiker 2010 genomfördes våren 2010. Enkäter skickades ut till knappt 8000 respondenter som tagit examen (eller läst motsvarande antal poäng) vid Göteborgs universitet under perioden höstterminen 2003 till och med vårterminen 2007. 65 procent av alumnerna svarade på enkätfrågorna, som handlade om synen på de tidigare studierna, vägen in på arbetsmarknaden samt den nuvarande arbetssituationen. I studien finns en liten överrepresentation av kvinnor, men den i övrigt goda representativiteten bland de svarande i förhållande till urvalsramen innebär att undersökningen utgör ett mycket bra underlag för beskrivningar och analyser av Göteborgs universitets alumner och av synen på studietiden och arbetslivet. Den höga svarsfrekvensen samt det i stort sett obefintliga internbortfallet förstärker denna slutsats ytterligare. Det omfattande materialet medger uppdelningar på till exempel fakultetsnivå, större yrkesexamen och huvudämnen, vilket möjliggör en verksamhetsnära och anpassad återkoppling av resultaten. Förutom fakultetsvisa presentationer förankras resultaten i olika möten och grupperingar både centralt och lokalt. Resultaten kommer också att finnas tillgängliga på webben i form av olika Powerpoint-presentationer. En mer universitetsövergripande rapport kommer att publiceras under våren 2011. Samtliga fakulteter har erbjudits möjlighet att reagera på de analyser som direkt berör deras verksamhet och alla har haft möjlighet att ta del av specialframtagna presentationer fokuserade just på den enskilda fakulteten eller intresseområdet. Återkopplingen ut till de olika fakulteterna har sett väldigt olika ut beroende på vad som efterfrågats. Helt klart är dock att de har varit av stor betydelse för studiens giltighet. De har hjälpt till att kvalitetssäkra materialet.Item Minskade intäkter för utländska universitet. En omvärldsobservation.(Göteborgs universitet, 2011-01) Gunnarsson, Magnus; Göteborgs universitet, Gemensamma förvaltningen, Avdelningen för analys och utvärderingItem Postdoc-anställningar. Utvärdering av 2007 års strategiska stasning på postdoc-anställningar.(Göteborgs universitet, 2010-03) Bokenstrand, Cecilia; Sidiropoulos, Jennie; Johansson, Johan; Göteborgs universitet, Gemensamma förvaltningen, Avdelningen för analys och utvärderingItem QS World University Rankings(Göteborgs universitet, 2011-09) Gunnarsson, Magnus; Göteborgs universitet, Gemensamma förvaltningen, Avdelningen för analys och utvärderingI ett PM diskuteras QS-rankinglista som från och med 2010 är självständig från Times Higher Education. Göteborgs universitet avstod från att leverera underlag till QS-rankingen (vilket gjorts tidigare år), men finns ändå med på 2010 års lista.Item Rankinglistor för universitet - en katalog(Göteborgs universitet, 2010-12) Gunnarsson, Magnus; Göteborgs universitet, Gemensamma förvaltningen, Avdelningen för analys och utvärderingUniversitetsrankingar har fått mycket uppmärksamhet de senaste åren, och Avdelningen för analys och utvärdering har fått i uppdrag att följa området inom ramen för sin omvärldsbevakning. I detta dokument beskrivs de svenska och internationella listor som bedömts vara av någon relevans för Göteborgs universitet. Varje rankinglista beskrivs kortfattat, inklusive de svenska lärosätenas placering på listan. För varje lista anges också ett metodologiskt betyg samt en bedömning av hur mycket uppmärksamhet listan röner; principer och metoder bakom dessa bedömningar beskrivs i de efterföljande två kapitlen. Med hjälp av det metodologiska betyget upprättas också en ranking av universitetsrankingar. Denna rapport kommer därför att uppdateras allteftersom mer information framkommer, och allteftersom rankingområdet förändras.Item Research strategies at universities. A brief survey of research strategies at institutional and departmental level.(Göteborgs universitet, 2012-03) Gunnarsson, Magnus; Göteborgs universitet, Gemensamma förvaltningen, Avdelningen för analys och utvärderingI denna rapport undersöks vad strategier vid universitet är, både på lärosätesnivå och institutionsnivå, med fokus på forskningsstrategier. Institutionsstrategierna har undersökts genom intervjuer med ett antal ledare för starka forskningsmiljöer, främst i Sverige, men även vid utländska lärosäten.Item Resultatet av universitetsrankingen från Times Higher Education 2010(Göteborgs universitet, 2010-12) Gunnarsson, Magnus; Göteborgs universitet, Gemensamma förvaltningen, Avdelningen för analys och utvärderingItem Shanghai-listan. Göteborgs universitets placering på Academic Ranking of World Universities (ARWU). Indikatorer och konklusioner.(Göteborgs universitet, 2010-08) Gunnarsson, Magnus; Göteborgs universitet, Gemensamma förvaltningen, Avdelningen för analys och utvärderingGöteborgs universitets placering på Shanghai Jiao Tong Universities (SJTU) årliga ranking-lista (Academic Ranking of World Universities) har analyserats i ett PM. I PM:et diskuteras resultatet utifrån de olika indikatorer som listan baseras på.Item Shanghairankingen 2011. En analys av resultatet för Göteborgs universitet(Göteborgs universitet, 2011-08) Gunnarsson, Magnus; Göteborgs universitet, Gemensamma förvaltningen, Avdelningen för analys och utvärderingItem Shanghairankingen 2012(Göteborgs universitet, 2012-08) Gunnarsson, Magnus; Borne, Katarina; Göteborgs universitet, Gemensamma förvaltningen, Avdelningen för analys och utvärderingDen 15 augusti publicerade Shanghai Jiao Tong University (SJTU) sin årliga rankinglista över världens största universitet; den så kallade Shanghairankingen. I pm 2012:01 diskuteras denna lista med utgångspunkt i Göteborgs universitets placering.Item Times-rankingen. Universitetsrankingen från Times Higher Education.(Göteborgs universitet, 2010-08) Gunnarsson, Magnus; Göteborgs universitet, Gemensamma förvaltningen, Avdelningen för analys och utvärderingInför publiceringen av rankinglistan från Times Higher Education beskrivs här de ändringar som aviserats. Listan kommer inte att kunna jämföras med tidigare år eftersom den har byggts om från grunden. Analys och utvärdering diskuterar metodförändringarna samt förväntade resultat i ett PM.Item Universitetsrankingen från QS 2011. Resultat för Göteborgs universitet.(Göteborgs universitet, 2011-09) Gunnarsson, Magnus; Göteborgs universitet, Gemensamma förvaltningen, Avdelningen för analys och utvärderingKonsultföretaget QS publicerade 5 september sin årliga universitetsranking. Detta PM analyserar resultaten för de svenska lärosätena, men fokus på Göteborgs universitet.