Uppdragsutbildning Företagsläkarkursen Väst - Projektrapporter

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/23306

Browse

Now showing 1 - 20 of 52

Arbetslivskvalitet – medarbetarskap - utveckling: Del 1 - En organisationsprofil avseende en sjukhusklinik våren 2005
(Göteborgs universitet. Sahlgrenska akademin, 2006) Falkenborn, Ingrid; AB Previa
Bakgrund: Inom en avdelning, bestående av två sektioner vid ett sjukhus, upplevdes arbetsmiljöproblem förekomma. Ledningen ville arbeta med dessa med hjälp av företagshälsovården. En överenskommelse gjordes om att börja med en kartläggning av den upplevda arbetsmiljön, för att ha som underlag och praktiskt verktyg i det därpå följande åtgärdsarbetet, vilket avses utvärderas efter 1-2 år. Syfte: Två frågeställningar skulle besvaras med kartläggningen. 1) Finns det skillnader i arbetsmiljön mellan yrkesgrupperna inom varje sektion? 2) Finns det skillnader i arbetsmiljön inom varje yrkesgrupp mellan sektionerna? Undersökt grupp: Hela läkar-, sjuksköterske- och undersköterskegruppen på avdelningen. Metod: Information samlades in genom ett strukturerat frågeformulär ”min arbetssituation” omfattande 68 påståenden (Maslach & Leiter), vilket distribuerats per post. Resultat: Sjuksköterskorna var relativt samstämmiga i sin beskrivning av arbetsmiljön. Det var en totalt positiv bild som rapportades från nedre sektionen. Den övre sektionen var övervägande positiv frånsett en svagt negativ syn på förändringar det senaste halvåret liksom på arbetsbelastningen. Undersköterskorna var en betydligt mer heterogen grupp. Sammantaget ansågs det viktigt att tydliggöra ledningsfunktionen samt förbättra arbetsklimatet som till stor del handlade om brist på kontroll och gemenskap samt förekomst av värdekonflikter. Den övre sektionen beskrev försämringar inom alla områden under de senaste 6 månaderna. För läkargruppen som helhet kan sägas att arbetsbelastningen var för hög och den egna kontrollen för låg. Här upplevdes den närmaste ledningens agerande vara avgörande. I den övre sektionen var arbetsmiljön annars övervägande positiv. I den nedre sektionen var det viktigt att fånga upp den enda positiva förändring som upplevts det senaste halvåret – ledningsförändringen - och tillsammans finna vägar till en ökad gemenskap, rättvisa, värdegrund, kontroll samt minskad arbetsbelastning. Slutsats: Det fanns olikheter i arbetsmiljön såväl mellan yrkesgrupperna inom varje sektion som inom varje yrkesgrupp mellan sektionerna. Viktigt är att på sikt skapa ett gemensamt team av vardera sektionen eller båda sektionerna sammanslagna med enhetlig ledningsstruktur, där arbetsuppgiften är i fokus.
Att ringa in bortfallet – en telefonintervjustudie av bortfallet till en friskprofilundersökning
(Göteborgs universitet. Sahlgrenska akademin, 2009) Bayard-Burfield, Louise; AB Previa
Bakgrund: En undersökning får sällan hundra procents deltagande och de som ingår i målgruppen, men saknas efter sista undersökningsdatum, benämns undersökningens bortfall. Om bortfallet blir för stort, kan tolkningen av slutresultatet bli missvisande. På en enhet i Region Skåne med verksamhet på fyra orter, erbjöds 157 anställda besöka företagshälsovården för en friskprofil (hälsodiskussion med företagssköterska) under våren 2009. Trettionio anställda (24.8%) kom ej till den erbjudna friskprofilen. Syfte: Det primära syftet var att undersöka om ett telefonsamtal med ett erbjudande om ny tid kunde öka antalet deltagare i enhetens friskprofilundersökning. Sekundärt belystes även anledningen till bortfallet, förbättringsmöjligheter och den självskattade hälsan med frågeställningarna: Varför valde du att avstå från det första undersökningstillfället? Hur tror du att man kan få fler att delta i friskprofiler? Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd, jämfört med andra i din ålder? Undersökt grupp: Trettionio anställda som ej kom till den erbjudna friskprofilen. Metod: Semistrukturerad telefonintervju. Resultat: Vid uppringning svarade 32 personer varav fyra tackade nej till en intervju. Bortfallet sjönk med 5.1% till 19.7 % då åtta anställda kom för en friskprofil efter telefonintervjun. De 39 anställda som utgjorde friskprofilundersökningens bortfall kunde delas in i två grupper; nio anställda som missat sin bokade tid och en annan grupp med 30 anställda som till stor del inte haft för avsikt att delta i friskprofilen. Förbättringsförslag som framfördes var vidgad provtagning, läkarundersökning samt att anmälningslistan borde finnas tillgänglig under längre tid. Den självskattade hälsan hos de intervjuade männen kunde jämföras med resultatet från Nationella miljöhälsoenkäten 2007 och låg generellt lägre än rikssnittet. Slutsatser: Det gick att minska friskprofilundersökningens bortfall med en telefonuppföljning i anslutning till att den anställde uteblivit från en bokad tid, 6/9 kom. Däremot var det både svårt att nå och motivera den andra delgruppen av bortfallet som till stor del aldrig haft för intention att delta, endast 2/30 kom. Bortfall är en felkälla som återfinns i nästan alla statistiska undersökningar och kan orsaka systematiska fel. En undersökning bör eftersträva minsta möjliga bortfall. De bästa förebyggande insatserna görs med en god planering och information om undersökningens utförande och syfte till målgruppen. Om ett bortfall ändå uppstår bör man pröva med ett påminnelsebrev eller uppringning.
Att vara mellanchef – en möjlig eller omöjlig ekvation: Mellanchefers självupplevda arbetsmiljö och hälsa på Polismyndigheten i Skåne
(Göteborgs universitet. Sahlgrenska akademin, 2007) Berntsdotter, Ann; AB Previa
Ledarskapet och arbetsorganisatoriska faktorer har i ett flertal studier visat sig vara viktiga för den psykosociala arbetsmiljön och prestationsförmågan hos både medarbetare och chefer. Chefer är ofta utsatta för en hög belastning och ibland för otydligheter i rollfördelning, befogenheter, ansvar och mål för verksamheten. Risken för sådana oklarheter kan vara särskilt stora i politiskt styrda organisationer. Det är därför av intresse att undersöka hur mellanchefer på Polismyndigheten i Skåne ser på sin egen arbetsmiljö och hälsa för att kunna förhindra och hantera stress hos sig själva och medarbetare och för att minska ohälsa och prestationsnedsättning. Har mellancheferna på Polismyndigheten i Skåne en tillräckligt god arbetsmiljö, hälsa och ett ledarskap för att kunna driva verksamheten på detta sätt? Syftet med studien är att undersöka hur mellancheferna på Polismyndigheten i Skåne själva upplever sin arbetsmiljö och hälsa, samt sitt ledarskap. Syftet är även att föreslå åtgärder som kan leda till förbättring om brister identifieras. Tretton mellanchefer har intervjuats med ett underlag med öppna frågor för en kvalitativ analys av resultaten. Mellanchefernas arbetsmiljö ansågs ha ett bristande administrativt stöd vilket resulterade i en onödigt hög stress och mindre tid för utvecklingen av verksamheten och ledarskapet. I övrigt var de allra flesta nöjda med sitt arbete och upplevde goda möjligheter att kunna vara med och påverka, samt att det fanns tydliga mål för verksamheten. Den egna hälsa upplevdes till största delen som god även om det fanns perioder av allt för hög belastning och stress. Många hade flera års erfarenhet av polisarbetet innan de tillsattes som chef och adekvat ledarskapsutbildning fanns, sammantaget bidrog troligen detta till att de kände sig trygga i rollen. Min upplevelse var att de allra flesta beskrev en totalt sett mer positiv bild än vad jag, baserat på tidigare studier, hade förväntat mig. Stöd i rehabiliteringsarbete fanns från personalavdelningen men många uttryckte önskemål om att få mer utbildning i detta och att ha ett bättre samarbete med Företagshälsovården och Försäkringskassan.
Behöver man förbättra omhändertagandet av personal som blivit utsatta för stickskador?: En studie av sjuksköterskor och undersköterskor på akutmottagningen och infektionskliniken vid Centralsjukhuset i Kristianstad
(Göteborgs universitet. Sahlgrenska akademin, 2003) Minnhagen Sjöbeck, Karin; AB Previa
Stick- och skärskador utgör den största risken för överföring av blodsmitta i sjukvården. De vanligaste smittämnena är hepatit B-virus, hepatit C-virus och HIV, som kan åstadkomma kronisk sjukdom och t o m vara letala. Därför måste förebyggande arbete för att undvika sådana skador prioriteras. Åtgärder vid tillbud eller skada finns beskrivna i arbetarskyddsstyrelsens regelverk. Riskbedömningar är gjorda för dessa virus och rutiner är utarbetade för upp-följning efter stickskada med provtagning och i vissa fall profylaktisk behandling. Däremot finns inga rutiner för omhändertagande av den stickskadades psykiska hälsa. I denna studie har undersökts om det nuvarande omhändertagandet är optimalt eller bör förbättras. I detta syfte fick en grupp stickskadade (n=17) besvara dels en nykonstruerad enkät med specifika frågor om händelseförlopp och reaktioner på stickskadan och dels två standardiserade frågeformulär om självskattat psykiskt välbefinnande och allmän hälsa. Kontrollgruppen bestod av jämförbar sjuk¬vårdspersonal som inte varit utsatta för stickskador (n=25). Resultaten visade att de flesta som varit utsatta för stick¬skada var nöjda med omhändertagandet, men att undergrupp önskade bättre medicinsk information och ökat känslomässigt stöd. Självskattat psy¬kiskt väbefinnande och allmän hälsa skilde sig inte åt mellan grupperna, och var dessutom på en påtagligt god nivå jämfört med en större svensk referensgrupp av kvinnor. Slutsatserna av studien är att det nuvarande emotionella omhändertagandet efter stickskada förefaller tillräckligt för flertalet drabbade, men att förbättrat stöd och ökad information torde behövas för att tillgodose behoven hos samtliga stickskadade. Som en enkel förbättring kan föreslås att samtliga stickskadade förses med ett informationsblad med grundliga fakta om de medicinska riskerna vid stick-skada samt olika kontaktpersoner att kunna vända sig till vid behov.
Buller på förskola: Kartläggning och riskbedömning enligt AFS 2005:16
(Göteborgs universitet. Sahlgrenska akademin, 2007) Dagfält, Anders; AB Previa
Projektet buller på förskola/fritidshem är ett uppdrag i samråd mellan Ängelholms kommun som beställare och AB Previa företagshälsovård som utförare. Syftet var att hitta metod för stickprovsundersökning i särskilt utsatta lokaler för buller. Med resultat från bullermätning relaterat till undre och övre gränsvärden bedömes behovet av insats och riskbedömning enligt arbetsmiljöverkets AFS 2005:16 Bullernivån i våra mätningar visade resultat som överstiger undre men ej övre gränsvärde för insatts. Hörselundersökning erbjöds personalen. Sex personer av dessa hade en tröskel för hörbarhet i diskantområdet som avviker från riktvärdet 20db men efter viktning mot ålder kunde jag inte finna något i resultatet som talar för primär bullerskada. Enkäten med 6 frågor delades ut till 20 personal. Frågorna var angående personens uppfattning om projektets innehåll. Åtta av 20 deltagande svarade. Det låga svarsantalet låter sig inte förklaras. Jag fick däremot mycket information om buller på arbetsplasten av personalen i samband med bullermätningarnas utförande. Största problemen anges vara för stora barngrupper i stora lokaler med svårigheter att fungera pedagogiskt och upplevs stressinducerande. Information till och undervisning för personalen är viktigt för att lära sig om orsakerna till och hur man hanterar buller. Därigenom får man en hälsosam arbetsmiljö. Det finns litteratur från andra undersökningar och resultat från förskoleverksamhet och fritidshem som kan vara till hjälp för verksamhetens hantering av en bullrig miljö. Syftet att hitta metod för stickprovskontroll av särskilt bullrig miljö kunde bestämmas genom vår bedömning av bullerdiagram. I detta kunde vi utläsa bullernivåns variation i tid. Relaterat till personalens dagbok med uppgifter om pågående aktivitet och tidsangivelse kunde vi bestämma vilka lokaler som var särskilt bullerkänsliga och rekommendera åtgärd. Företagshälsovården har möjlighet att i samverkan med uppdragsgivaren fortsätta arbetet med att göra stickprovsundersökningar på buller för riskvärdering och som kräver en relativt begränsad insatts. Undersökningen anpassas till gruppens storlek.
Deltidssjukskrivning - ett bättre sätt att hantera ohälsa?
(Göteborgs universitet. Sahlgrenska akademin, 2003) Victorin, Malin; AB Previa
Effekter av AktiVERA-projektet på långtidssjukskrivna arbetstagare i Bjuvs Kommun
(Göteborgs universitet. Sahlgrenska akademin, 2003) Svensson, Urban; AB Previa
Syfte: Att se om en positiv effekt av ett interventionsprojekt i gruppen långtidssjukskrivna kan påvisas utöver den intuitiva nytta som förutsågs. Undersökt grupp och metod: 7 långtidssjukskrivna kvinnor inom vård och omsorg med anställning i Bjuvs Kommun erbjuds ett aktiveringsprojekt kallat AktiVERA. Detta innebar gruppmöten med representation av arbetsgivaren, företagshälsovården och det lokala Försäkringskassekontoret samt friskvårdsinsatser och förväntan om att ta aktiv del i rehabiliteringsprocessen. De 7 fallen matchades med 7 kontroller och de sammanlagt 14 individerna fick i två omgångar besvara enkäterna Subjective Health Complaints (SHC) och Sense of Coherence (SOC) med knappt 6 månaders intervall. Resultat/diskussion: Resultatet av projektet blev inte helt oväntat väsentligen oförändrad grad av arbetsförmåga och utfall i de båda enkäterna Subjective Health Complaints (SHC) och Sense of Coherence (SOC). Någon statistiskt signifikant förändring av enkätufallen som resultat av interventionen kunde inte ses med den använda metoden parad T-test. Detta kan förklaras av att den undersökta gruppen var liten och att observationstiden på knappa 6 månader för förhållanden med lång förändringslatens. Emellertid kan man fortsatt hävda intuitiv nytta av den här typen av intervention hos långtidssjukskrivna. Sammantaget framkom också bekräftande uppgifter om nedsatta salutogena faktorer och vulnerabilitet i gruppen övre medelålders kvinnor med anställning inom vård och omsorg. Slutsats: Någon positiv effekt kunde inte säkert påvisas men intuitiv nytta har säkert förelegat och interventionen som sådan är lovvärd i en grupp där lidandet är stort parallellt med stora samhällsekonomiska konsekvenser. Referens: 1. Rydh J, SOU 2000:121a-b Sjukförsäkringsutredningen
Finns det ett samband mellan kontakturtikaria och eksem?: Hur utredes detta bäst?
(Göteborgs universitet. Sahlgrenska akademin, 2009) Papadopoulou, Alexandra; AB Previa
Kontakturtikaria är en typ I reaktion medan kontaktallergiskt eksem är en typ IV reaktion. Detta gör att det teoretiskt är svårt att förklara det samband mellan kontakturtikaria och eksem som ibland beskrives i kliniken av patienter och läkare. Frågan blir aktuell tex hos vuxna atopiker med kontakturtikaria som i sitt arbete ständigt kommer i kontakt med allergenet men som inte har slemhinnesymtom eller andra typ I reaktioner pga sitt allergen (jfr bagarsnuva), att ge dessa patienter rekommendationen att på grund av sin kontakturtikaria sluta på sin arbetsplats är svårt. Syftet med studien var att utveckla en metod för att undersöka om det finns ett samband mellan kontakturtikaria(typ I reaktion) och eksem(typ IV) reaktion. Vi jämförde patienter med atopi och kontakturtikaria (mot mjöl) med patienter med enbart atopi, dels med epikutantestning dels med användartest, ROAT, med mjöl och placebo (maizena). För att göra studiemodellen mer realistisk då denna patient grupp ofta har ett irritationseksem/skadad hudbarriär pga sin atopi och ev yrkesval, gjordes ROAT inte bara på intakt hud utan också på hud med irritationseksem och hud med låg grad av irritation. Pga den relativt komplicerade försöksmodellen och den korta tid vi haft tillgängligt har vi inte lyckats inkludera så många patienter som vi önskat. Studien bör därför ses som en pilotstudie där vi lyckades skapa en fungerande försöks modell där vi nu kan börja testa patienter.
Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare?
(Göteborgs universitet. Sahlgrenska akademin, 2008) Engardt, Anne; AB Previa
Förbättras sömnen efter genomgången stresshanteringskurs?
(Göteborgs universitet. Sahlgrenska akademin, 2009) Palk, Ene; AB Previa
Symtombilden bland patienter som kommer till företagshälsovården har förändrats de senaste 10 åren. Tidigare dominerade besvär från rörelseorganen. Idag är de psykosomatiska symtomen vanligast. Bland patienter som söker vid företagshälsovården har många problem med stress och sömn. Som orsak nämns höga krav, ökad produktionstakt, ständig omorganisation av arbetsprocesser som skapar otrygghet, och samtidigt svårigheter att få jobb och familj att gå ihop. Återhämtning är en mycket viktig del i kroppens svar på stress. Man anser att det är under djupsömnen som kroppen främst försöker återhämta sig . Fragmentering av sömnen d v s många korta uppvaknanden samt djupsömnstörning är den länk som betyder mest för kopplingen mellan negativ och kronisk stress och allvarliga stressjukdomar. Sömnsvårigheter är ett viktigt symtom på ökad stressnivå och tillhör idag en av våra stora folkhälsoproblem. Det är emellertid dåligt undersökt om sömnen kan förbättras genom minskad stressbelastning. Vi vet ännu för lite om detta. Syfte: att utvärdera om patienter fick en förbättrad sömn efter genomgången stresshanteringskurs. Undersökt grupp: Stresshanteringskursen hade 19 deltagare.16 kvinnor och tre män mellan 28 och 63 år. Medelåldern var 47 år. Metod: Kursen bestod av åtta gruppträffar, två timmar per gång under tolv veckor. Samtliga kurser leddes av en psykolog med KBT utbildning. Deltagarna i stresskursen fyllde i ett utskickat självskattningsformulär före och efter kursen. Formuläret benämns U S I -27 (Uppsala Sleep Inventory) och består av 27 frågor med fem svarsalternativ. Metoden har utarbetats i Uppsala av bl. a professor Jerker Hetta. Den används fortfarande bl.a. i samband med sömnutredningar i Uppsala. Individernas svar före och efter stresshanteringskursen jämfördes. Resultat: Undersökningen visade att stresshanteringskursen förbättrade koncentrationen, gav en lugnare insomning samt minskade behovet av att ta en tupplur under dagen. Förändringarna var statistiskt signifikanta vid beräkning med teckentest. Slutsats: Företagshälsovårdens stresshanteringskurs kan vara en bra metod att förbättra sömnen och kan på så sätt vara en viktig del i patientens fortsatta rehabilitering.
Företagsläkare – framtidens specialitet?
(Göteborgs universitet. Sahlgrenska akademin, 2008) Jin, Ying; AB Previa
Många av landets företagshälsovårdenheter har svårt att rekrytera företagsläkare. För att kunna möta företagens och samhällets behov av en professionell sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, samt förebyggande arbetsmiljöarbete och lagreglerade hälsoundersökningar, behöver antal anställda inom företagshälsovård, inkluderat företagsläkare att öka. En undersökning av yngre AT-läkarnas kännedom om företagssjukvård och intresse att arbeta som företagsläkare presenteras i denna rapport. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur kännedomen ser ut om företagshälsovård, rehabiliteringsarbete samt intresset för att specialisera sig inom området och i framtiden arbeta med detta bland de blivande läkarna. Undersökning är byggd på enkät undersökning och intervjuer. Totalt har 50 enkäter skickats till AT-läkare vid Landstinget Västmanland och sju svar har kommit in. 10 personer har slump mässigt valts ur lista över alla AT-läkare för intervjuer. Åtta telefon intervjuer har utförts. Tyvärr var svarsfrekvensen väldigt låg, vilket gör att man inte kan dra några säkra konklusioner. Det som eventuellt går att utläsa är att man borde göra mer för att öka information och kännedom i området FHV för att öka intresse hos både läkarestuderande och AT-läkare. Ökad information ger också ökade valmöjligheter. AT-läkarna tycker att företagsläkare utför ett viktigt arbete och borde ha en större roll och en högre status. Därmed behövs mer konkret information om vilken arbetsuppgifter en företagsläkare har, hur en företagshälsovård fungerar i sin helhet, var en företagsläkare har sin roll inom verksamheten, hur en arbetsdag ser ut för en företagsläkare och hur specialiteten ligger till lönemässigt i förhållande till andra specialiteter.
Försäkringskassans 7-stegsmodell i teori och praktik: En beskrivning av försäkringskassans bidrag till rehabiliteringen av 39 långtidssjukskrivna patienter under 2002
(Göteborgs universitet. Sahlgrenska akademin, 2003) Gärdek, Sigrid; AB Previa
Försäkringskassans (FK) handläggare är en central person för att en smidig rehabilitering av långtidssjukskrivna skall kunna äga rum. Jag har velat visa hur FK:s insatser har tett sig för ett antal patienter sett ur företagshälsovårdens perspektiv. Patienterna som har studerats har varit bokade för rehabilitering hos företagshälsovården och de har följts under ett år. FK:s samordningsansvar har tagit sig uttryck i ställningstagande till sju rehabiliteringssteg där första steget är återgång i arbete utan andra insatser än de rent medicinska och det sjunde steget innebär bedömningen att patienten är långvarigt eller varaktigt arbetsoförmögen. I denna studie som enbart visar rehabiliteringen för ett begränsat antal patienter under en begränsad tid kan man ana FK:s närvaro främst i form av begäran om ”särskilt läkarutlåtande om hälsotillstånd” LUH. Detta utlåtande från behandlande läkare används sedan som underlag för FK:s rehabiliteringsinsatser. Vad man kan sakna är FK:s fysiska närvaro på de möten arbetsgivarens rehabiliteringsansvariga konsulent regelbundet kallar till och där förutom patienten och hans/hennes arbetsledare också företagshälsovården finns med. I de här studerade rehabiliteringsärendena var FK aktiv i knappt hälften (45%). Några gånger hamnade insatserna lite snett kanske just beroende på att den fysiska närvaron saknades.
Frisk i risk?: Undersökning av livsstil, upplevd hälsa och riskbruk av alkohol på ett verkstadsföretag
(Göteborgs universitet. Sahlgrenska akademin, 2009) Ledin, Christina; AB Previa
Bakgrund Alkoholkonsumtionen i Sverige har stigit under senare år och låg 2007 på 9,74 liter ren alkohol per invånare och år. 17% av männen och 9% av kvinnorna beräknas ha en alkoholkonsumtion som kan riskera att skada hälsan. Termen riskbruk syftar på en riskabelt hög alkoholkonsumtion utan beroende. Antalet ”riskbrukare” är mycket större än antalet alkoholberoende. De flesta som råkar ut för medicinska problem till följd av hög alkoholkonsumtion har ett riskbruk, inte ett alkoholberoende. Det är väl känt att ett samtal med kort rådgivning av läkare eller sjuksköterska är en kostnadseffektiv åtgärd för att åstadkomma att en person med riskabla vanor ändrar beteende. Syfte Att få erfarenhet av hur AUDIT-enkäten fungerar i praktiskt hälsoarbete, att fastställa hur många individer med riskbruk som identifieras med AUDIT-frågorna respektive alkoholfrågorna i Friskprofilen och att söka eventuella samband mellan olika hälsoparametrar i Friskprofilen och riskbruk av alkohol. Studiegrupp, Metod 75 anställda på ett verkstadsföretag i västra Värmland har under 2009 genomfört hälsoundersökningar med Previas Friskprofil, ett enkätmaterial om livsstilsfrågor och hälsa. Samtidigt med denna enkät har de anställda erbjudits att besvara AUDIT-enkäten, en av WHO framtagen enkät om alkoholvanor. De som haft en AUDIT-poäng på åtta eller mer har erbjudits kort rådgivning hos läkare eller företagssköterska. Resultat AUDIT fungerar väl i det praktiska arbetet. 7/75 individer som besvarat enkäten har ett riskbruk av alkohol varav endast en av dessa hade kunnat identifieras med alkoholfrågorna i Friskprofilen. Som grupp har dessa individer lägre självupplevd hälsa och rapporterar mer trötthet än gruppen med AUDIT på 7 poäng eller mindre. AUDIT är ett verktyg som kan komplettera hälsoundersökningar i företagshälsovården.
Fungerar nyanställningsundersökningen vid Poståkeriet som ett hjälpmedel att undvika framtida arbetsrelaterad ohälsa?
(Göteborgs universitet. Sahlgrenska akademin, 2008) Dahlberg, Lotta; AB Previa
Upprinnelsen till denna studie var ett ifrågasättande, såväl från arbetsgivare som utförare, av huruvida nyanställningsundersökningen vid Poståkeriet gav önskade svar på de frågor man ställde. Man hade efter relativt kort tids anställning förhållandevis hög frekvens sjukfrånvaro och avslutande anställningar. Kunde detta ha undvikits genom en bättre anställningsundersökning? Jag valde därför att studera en del av Poståkeriet och fokusera på de anställda som genomgått nyanställningsundersökningen i dess nuvarande utformning samt haft hög frånvaro eller avslutat sin tjänst under första halvåret 2007. De kriterier avseende frånvaro och avslutad tjänst som uppställdes, uppfylldes av endast 8 personer. Jag fick därför ge studien en kvalitativ inriktning. 7 av de 8 personerna intervjuades per telefon. En person gick inte att nå. Intervjuerna var ej fast strukturerade utan formades som ett samtal, men jag hade några basala frågor jag under samtalet checkade av att de var besvarade. Vid intervjuerna framkom både positiva och negativa reaktioner på utformning och innehåll i anställningsundersökningen. Flera av personerna hade idéer hur anställningsundersökningen kunde förbättras t ex genom ett mer riktat fysiskt test som skulle ge utslag avseende de speciella belastningar en chaufför vid Poståkeriet utsätts för. Flera intervjupersoner gav också förslag på stresstålighetstest och test avseende förkunskaper och skolning. Detta som ett uttryck för vad man anser vara arbetets speciella krav. Av intervjupersonerna uppgav 2 att de undanhållit medicinska bakgrundsfakta som kunde ha varit av betydelse vid ställningstagandet till anställning. 5 personer beskrev att orsaken till frånvaron var sammanhängande med arbetets beskaffenhet eller var orsakat därav. En person hade råkat ut för olycksfall på arbetet men ansåg det ej vara någons ”fel”. Sammantaget kunde jag efter genomgång av alla intervjuer inte se att man i samband med anställningsundersökningen kunnat ge andra besked till arbetsgivaren än vad tidigare gjorts. Anställningsundersökningen i dess nuvarande form är en god orientering för den anställde om hälsotillståndet och skulle kunna vara en utgångspunkt för diskussion om hur den anställde kan utföra sitt arbete optimalt. Det finns behov att finna former så att undersökningen blir mer fullständig och ej saknar väsentliga bakgrundsfakta. Anställningsundersökningen kan inte i sin nuvarande form ge information som med medicinsk säkerhet tillstyrker eller avråder från anställning som chaufför vid Poståkeriet. För att klara det bör tydligare kriterier överenskommas om vad som skall ”fria och fälla”.
Fysisk kapacitet och fysiska krav hos poliser - krav på specifika hälsokontroller?
(Göteborgs universitet. Sahlgrenska akademin, 2008) Kjellström, Tommy; AB Previa
Projektet syftade till att kartlägga arbetets krav och fysisk kapacitet hos poliser i Skåne och att ta fram ett förslag till framtida konditionstest inom polismyndigheten i Skåne. I studien undersöktes en grupp poliser (n=16 män och n=4 kvinnor) och dessa jämfördes med två andra åldersmatchade yrkesgrupper, nämligen kontorsarbetare och grovarbetare. Vidare analyserades specifika fysiska krav inom polisarbetet genom en intervju med två poliser. Sammanfattningsvis visade resultatet på att poliser hade samma konditionsnivå som de andra jämförelsegrupperna. Polisernas konditionsnivå motsvarade kravet vid ett stillasittande kontorsarbete ! Polisarbetet ställde under viss tid av arbetet högre krav på psykisk och fysisk kapacitet, vilket innebar att stor risk fanns för att arbetets krav översteg den enskilde polisens kapacitet. Lagstiftningen inom arbetsmiljöområdet medför vid riskanalys redan idag att arbetsgivaren skall genomföra medicinska kontroller. Utifrån allmänhetens intresse och ur arbetsmiljö- och hälsosynpunkt för polisen rekommenderades i undersökningen att någon form av lagstadgade medicinska tester införs. Rekommendationen görs utifrån att polismän kan jämföras med brandmän och militärer avseende arbetets krav på högre fysisk förmåga. Dessa tester bör vara anpassade utifrån polisarbetets krav på kondition, styrka och smidighet.
Hälsoundersökning vid renhållningsverket i Borås
(Göteborgs universitet. Sahlgrenska akademin, 2009) Håkansson Aldenmalm, Pia; AB Previa
Personalen vid gatukontorets VA-avdelning arbetar dagtid, 3-skift eller har utöver sin ordinarie arbetstid beredskap, enligt ett roterande schema, för att vid behov träda i arbete. Detta har väckt funderingar på hur hälsan påverkas och vilka hälso-risker som finns. Företagshälsovården fick i uppdrag att genomföra en hälsounder-sökning. Syftet med undersökningen var att belysa vilka riskfaktorer som finns för de anställdas hälsa. Vad man vill ha svar på är medarbetarnas livsstil avseende kost, motion, alkohol och tobak. Likaså hur ser den så kallade medicinska statusen ut i fråga om blodtryck, kolesterol, p-glukos, Hb, BMI? Hur stressbelastande uppfattas arbetet av de anställda? Vid undersökningen användes enkäten ”Nattarbete”, som är ett standardformulär vid AB Previa. I samband med hälsoundersökning och provtagning genomfördes en djupintervju utifrån enkätsvaren. Samtliga 37 anställda erbjöds delta i undersökningen. Den undersökta gruppen av beredskaps/skiftarbetare består av 26 personer varav samtliga deltog. Referensgruppen som enbart arbetar dagtid består av 11 personer. I denna grupp finns ett bortfall på två personer som avböjt att delta. Eftersom undersökningsmaterialet, framför allt i referensgruppen, är litet och inga signifikansberäkningar gjorts avseende eventuella skillnader mellan de båda grup-perna kan inga fasta slutsatser dras avseende sådana skillnader . Studien visar att manligt kön med en medelålder på 50 år överväger i båda undersökta grupperna. Båda grupperna har goda kostvanor och de flesta motionerar i någon form. Tobaksbruk förekom endast bland de med beredskap/skiftarbete. I denna grupp antydde resultaten att det fanns en mindre andel personer med inte helt tillfredställande vanor avseende mat, motion och alkoholvanor. I båda grupperna fanns det en andel personer som var överviktiga, hade förhöjda blodtrycksvärden, eller hade icke helt tillfredställande kolesterol och blodsockervärden. I båda grupperna fanns det en stresskänsla av mindre tillfredställande slag. Detta förefaller vara något mer uttalat i referensgruppen De stressrelaterade frågorna indikerar att det finns arbetsrelaterad stress som är ohälsosam för ungefär hälften av personalen i båda grupperna. Detta är något som borde undersökas vidare. Det finns personer som behöver förändra sina livsstilsfaktorer i fråga om mat, motion, alkohol och tobak. Likaså finns det personer som har riskfaktorer för att insjukna i fatal hjärt-kärlsjukdom. De behöver minimera sina riskfaktorer med medicinering och genom att förändra sin livsstil framförallt genom att öka sin fysiska aktivitet och minska i vikt.
Hörselbesvär och tinnitus hos förskolepersonal
(Göteborgs universitet. Sahlgrenska akademin, 2003) Mattsson, Kerstin; AB Previa
De senaste åren har ett flertal omstruktureringar gjorts inom förskoleverksamheten, framförallt på grund av besparingskrav. Detta har inneburit att barngrupperna har successivt ökat från i genomsnitt 15-16 barn i varje grupp för cirka tio år sedan, till nu i snitt 18-20 barn i varje grupp. De senaste åren har noterats ett ökat antal påpekanden från personalen om tinnitus samt subjektiv hörselnedsättning. Önskemål har kommit från ett flertal förskolor om undersökningar och bullermätningar i arbetsmiljön. Den förmodat ökade bullernivån har även diskuterats i samband med personalens ökade sjukskrivningsfrekvens de senaste åren. Syfte: Att identifiera hörselnedsättning (HNS) samt tinnitus och att mäta bullerexponering hos förskolepersonal. Undersökt grupp och metod: 26 kvinnliga samt en manlig anställda vid 13 olika förskoleverksamheter i en stadsdel i Göteborg undersöktes avseende hörselbesvär med frågeformulär, samt otoskopi och audiometri genomfördes. På 5 förskolor utfördes bullerdosimetri under 8 timmar vid 2 skilda tillfällen (Larson & Davies 706, max-, topp- och Leq-värden samplades varje minut). Enligt önskemål från ansvarig enhetschef utfördes även kontrollmätningar vid 2 tillfällen på en av förskolorna 7 månader efter de första mätningarna. Resultat/Diskussion: I de förskolor som utförde bullermätningar noterades generellt höga nivåer buller såväl gällande ekvivalent ljudnivå som avseende impulstoppvärden. Impulstoppvärden över 140 dB(C) noterades i tre av förskolorna, vilket är klart över rekommenderade värden. Av de 8 personer som utförde audiometri samt ifyllde hörselanamnes angav tre personer subjektiva besvär av kontinuerligt buller på arbetsplatsen, 4 personer upplevde subjektiva hörselbesvär och av dessa hade 3 besvär av tinnitus. Ingen hade konstaterad hörselnedsättning (HNS) enligt audiogram. När det gäller ekvivalent ljudnivå ligger uppmätta värden inom 69,4-82,7 dB(A), vilket är acceptabelt men ändock något högt. Enligt Socialstyrelsens råd om buller kan temporär HNS uppkomma vid en ekvivalent ljudnivå om 75 dB(A) efter flera timmars exponering. Permanent HNS kan uppkomma omedelbart efter enstaka toppar av impulsljud om mer än 140 dB(C). Även kortvariga ljud (<1sek) med nivåer över 115 dB(A) kan ge permanent HNS. Efter flera års exponering för kontinuerligt buller över 85 dB(A) mer än åtta timmar per dag, mätt som ekvivalentnivå, föreligger risk för hörselskada. Vid nivåer under 75 dB(A) ekvivalentnivå är risken för bestående HNS minimal. Med tanke på att förskolor är en plats där de flesta är i åldern 1-6 år och att barn i den åldern är känsligare för buller än vuxna, bör bullernivåerna ligga inom rekommendationernas nedre intervall. Önskvärt vore om bullernivån ej översteg 75 dB(A) ekvivalent ljudnivå, och att impulsljud över 115 dB ej förekom. Slutsats: Hörselbesvär var vanligt förekommande hos de undersökta förskoleanställda. Bullerexponering över rekommenderade värden förekom i tre av fem förskolor. Referens Socialstyrelsens författningssamling 1996:7. Buller inomhus och höga ljudnivåer. Allmänna råd.
Ett hot i lokförarens arbetsmiljö – när loket används som självmordsredskap: Samtal om upplevelser, bemötande och rutiner efter påkörning
(Göteborgs universitet. Sahlgrenska akademin, 2008) Wallin, Kerstin; AB Previa
I lokförarens arbetsmiljö ingår, förutom vardagsstressen med tidsbrist och brist på vikarier, hotet att när och var som helst längs spåret köra på en människa, antingen vid en olyckshändelse eller, vilket är vanligare, då en människa bestämt sig för att ta sitt liv. Det finns en lagstiftning som sätter ramarna för hur arbetsgivaren återinsätter lokföraren i säkerhetstjänst efter påkörning. Det finns också en lagstiftning angående arbetsgivarens skyldighet för krisberedskap. Däremot varierar rutinerna kring olyckor och påkörningar över landet och mellan företagen som arbetar med spåbunden trafik. Huruvida psykiska symptom uppträder efter psykiskt trauma eller inte, är dels avhängigt av individens nuvarande situation, socialt nätverk eller privata trauman, dels på det omedelbara bemötandet vid olycksplatsen, vid den akuta händelsen. Risken att insjukna i posttraumatiskt stressyndrom är mellan 5-30 % efter en allvarlig händelse. Det är av största vikt att känna igen den allvarliga akuta stressreaktionen och känna till den drabbades livssituation och tidigare allvarliga händelser, för att kunna förebygga psykisk sjukdom. Syftet med studien var att bättre förstå det psykiska trauma som påkörning vid självmord innebär för lokförare som utsätts för denna händelse och att få veta hur de blivit bemötta. I den aktuella studien intervjuades sjus lokförare, som gav en samstämmig beskrivning av upplevelsen vid och efter påkörning. Ingen av de intervjuade lokförarna uppgav symptom på psykisk sjukdom som en följd av påkörningarna. Detta De bekräftas av att ingen varit sjukskriven eller upplevt psykiska symptom i form av oro, depression eller sömnstörning vid eller strax efter påkörningen. Det framkom entydigt att minnesbilderna efter påkörningen är tydliga och lättillgängliga, men däremot upplevs inga symptom på oro, sömnstörning eller andra tecken till PTSD. Lokförarna ingår efter påkörningen i ett nätverk, där förståelsen för bemötande både akut och i senare skede ökat under de gångna tjugo åren, då ett välfungerande kamratstöd byggts upp. Samtliga lokförare uppgav att de var mycket nöjda med bemötandet på olycksplatsen och de följande dygnen. De trygga rutiner som finns angående bemötandet direkt på olycksplatsen och senare fungerar hälsopromotivt. Uppbyggnaden av rutinerna kring påkörning har gått hand i hand med den forskning inom katastrofpsykiatrin som pågått och pågår. Den processen bör aldrig avstanna eller förlora energi.
Hur kan företagshälsovården hjälpa arbetsgivarna att förebygga ohälsa orsakad av stress?
(Göteborgs universitet. Sahlgrenska akademin, 2009) Burman, Claes; AB Previa
Stressrelaterad ohälsa är vanligt hos företagshälsovårdens kundanställda. Att förebygga stressrelaterade besvär kan innebära friskare personal, minskade sjukkostnader och ökad produktivitet för företaget. Syftet med studien var att få en bild av arbetsgivarnas förebyggande arbetet mot stressrelaterad ohälsa. Fanns behov och intresse att utveckla det? Hur tänkte man sig att företagshälsovården kunde bidra? Genom journalsystemet identifierades arbetsgivare som haft anställda med stressrelaterad ohälsa hos Previa Postgatan, Göteborg 2007-2008. Personalansvariga och chefer utfrågades via e-post och svaren analyserades enligt kvalitativ metod. Resultat: Förebyggande och/eller hälsofrämjande arbete fanns hos alla tillfrågade företag; vissa arbetade på ett strategiskt och systematiskt sätt, andra erbjöd ett blandat utbud av aktiviteter främst riktade mot individer utan systematisk uppföljning. De flesta såg ett behov av att utveckla det förebyggande arbetet mot stress. Vissa arbetsgivare fokuserade på ledarskap och organisation, medan andra betonade individens ansvar. Önskemål fanns om chefsutbildning i hälsofrämjande ledarskap, arbetsmiljöutbildning och träning i att upptäcka tidiga tecken på ohälsa. Det uttrycktes också önskemål om att företagshälsovården i större utsträckning skulle medverka till att individen tar större ansvar för sin hälsa. Slutsatser: Strategiskt och systematiskt arbete mot stressrelaterad ohälsa förekom hos några arbetsgivare, men inte hos alla. Företagshälsovården kunde inspirera och stödja företagen till ett mer systematiskt arbetssätt. Företagshälsovården sågs som en kunskapsresurs som skulle kunna bidra med utbildning, handledning och konsultativt stöd till ledare och medverka till hälsofrämjande livsstilsförändringar och rehabilitering av anställda. Företagshälsovården kunde bättre visa på att hälsoarbete är en investering. Det finns stöd i litteraturen för att strategiskt och målinriktat förebyggande hälsoarbete på organisationsnivå, där chefer och medarbetare engageras leder till friskare företag, medan satsningar på individen kan ha god effekt på individnivå, men sämre effekt på organisationsnivå.
Hur upplever och hur påverkas parkarbetare av 1 timmes motion/vecka på arbetstid
(Göteborgs universitet. Sahlgrenska akademin, 2009) Borggren, Kenneth; AB Previa
Under 3 mån. i början av 2009 fick parkarbetare motionera 30 min.2 ggr/vecka under arbetstid som hälsopromotiv åtgärd. Projektet var redan igång och startade som frisk- och funktionsprofil med undersökning av muskelstyrka, balans, rörlighet och kondi-tionstest hösten -08. En enkätundersökning genomfördes med 29 frågor tillsammans med uppföljning av vikt, midjemått och fett% som projektarbete under företagsläkarutbildning. Sammanlagt deltog 32 parkarbetare, 26män och 6 kvinnor. Syftet med studien var att undersöka hur motion på arbetstid skulle påverka parkarbetarnas livsföring och på vilket sätt de upplevde att deras hälsa påverkades samt undersöka objektiva förändringar avseende vikt, midjemått och fett%. Frågor ställdes om vardagsmotion före och under projektet, om motionen på arbetstid påverkade upplevelsen av stress, psykiskt och fysiskt välmående samt om det ansågs bero på motionen på arbetstiden. Påverkan på alkoholkonsumtion/rökning, ändring av kostvanor, sjukfrånvaro, upplevd förbättring av kondition, viktnedgång, minskning av midjemått, om det hanns med mer på fritiden, om ökad insikt angående livsföring samt om det togs mer ansvar för den egna hälsan efterfrågades. Resultatet visade att medel-vikten ökade 0,4 kg, -fett% minskade från 29 till 28% och -midjemåtten minskade 3,4cm. 31% (10/32) av parkarbetarna gick ner 12,6 kg tillsammans, men 63% (20/32) gick upp 28,7 kg. Parkarbetarna upplevde att motion på arbetstid var bra på en skala från 0-10 blev det 8,5 i medeltal. Det var 69% (22/32) av arbetstagarna som motionerade på arbetstiden regelbundet, men 38 % (12/32) hade sjukfrånvaro som kunde påverka detta resultat. 53% (17/32) av arbetstagarna mådde fysiskt bättre, 47% (15/32) orkade mer och 63% (20/32) upplevde bättre kondition samt 47% (15/32) kopplade motionen på arbetstid till att de fått ökad insikt om sin livsföring och 50% (16/32) upplevde att de tog mer ansvar för sin hälsa pga projektet. 44% (14/32)ändrade sina kostvanor till det bättre.19% (6/32) av parkarbetarna upplevde mindre stress, medan 6% (2/32) upplevde mer stress. 41% (13/32) upplevde positiv påverkan på psykiskt välbefinnande. Denna positiva påverkan på livsstil kunde till en del även bero på tidigare frisk- och funktionsprofiler och var kanske inte helt orsakad av motionen på arbetstiden. Sjukfrånvaron ökade under projektet (dvs antalet arbetstagare, sjukdagar och tillfällen ökade, men det var förkylningsperiod) jämfört med 3 månader före. I enkäten sågs en rad positivt upplevda förändringar och positiva livsstilsförändringar som gav en fingervisning om att motion på arbetstid kunde vara gynnsam för arbetstagarnas livsstil och upplevda hälsa som i sin tur skulle kunna ge en positiv återverkan på arbetet.

Browse

Browsing Uppdragsutbildning Företagsläkarkursen Väst - Projektrapporter by Author "AB Previa"