CFK Centre for Consumer Science / Centrum för konsumtionsvetenskap

Permanent URI for this communityhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/18662

Browse

Browsing CFK Centre for Consumer Science / Centrum för konsumtionsvetenskap by Author "Bergström, Kerstin"

Filter results by typing the first few letters
Now showing 1 - 4 of 4
  • No Thumbnail Available
    Item
    Barn som medforskare av matlandskap. Del 1: Medforskning
    (Centrum för konsumtionsvetenskap, 2010) Brembeck, Helene; Johansson, Barbro; Bergström, Kerstin; Jonsson, Lena; Ossiansson, Eva; Shanahan, Helena; Hillén, Sandra
    Barn som medforskare av matlandskap, BAMM, är ett tvärvetenskapligt projekt med deltagare från Etnologi, Företagsekonomi och Mat hälsa och miljö vid Göteborgs universitet samt Avdelningen för Design på Chalmers. Syftet är att arbeta med barn som medforskare och meddesigners i frågor som handlar om mat, ätande och hälsa. I rapporten redovisas den metod vi arbetat efter och de erfarenheter vi gjort i projektets första del, Medforskning. Begreppet matlandskap använder vi i den här rapporten empiriskt, som beteckning på alla de platser där en person kommer i kontakt med mat: platser där man äter, köper mat, ser mat eller bilder på mat. Medforskning Att engagera barn som medforskare förutsätter en syn på barn som kapabla att använda kunskaper och erfarenheter för att ställa forskningsfrågor och reflektera över resultaten. Medforskning är ett uttryck för ”empowerment”, vilket är en viktig del i barnkonventionen. Hur maktrelationer mellan vuxna och barn uttrycks, förhandlas och påverkar är något som vi varit uppmärksamma på under hela projektets gång. Vår utgångspunkt har varit att tillämpa ”etisk symmetri”, dvs. utgå från att maktasymmetrier som uppstår tolkas situationellt och inte tas för givna på förhand, och vi har försökt att vara ”en annan sorts vuxna”, varken lärare eller föräldrar. Så gjorde vi Fältarbetet bedrevs i två fjärdeklasser med totalt 45 barn på en skola i en av Göteborgs kranskommuner. Medforskarna arbetade i grupper på 7-8, med en eller två av oss forskare som handledare. Vår ambition som handledare var att uppmärksamma medforskarnas intressen och önskemål och låta dem leda oss runt i sina matlandskap. Vi ville inte på förhand bestämma i detalj hur medforskandet skulle gå till, utan låta forskningssamarbetet växa fram tillsammans med barnen. Projektet var uppdelat i två faser, fas ett, där barnen skulle agera medforskare och fas två där barnen skulle vara meddesigners. Projektet pågick under ett helt läsår med fas ett under höstterminen och fas två påföljande vårtermin. I fas ett tillbringade vi varje tisdagseftermiddag efter lunch från mitten av september fram till höstlovet med barnen, först i klassrummet och efter skolans slut på skolans fritidsklubb. Vi hade dessutom möjlighet att delta i tisdagsförmiddagens lektioner. Efter höstlovet fortsatte vi verksamheten enbart på fritidsklubben. Varje vecka hade vi också arbetsmöte i projektgruppen, dagen efter besöken i skolan. Då ventilerade vi veckans besök och bestämde vi hur vi skulle gå vidare, utifrån de intressen och önskemål, som framkommit dagen innan. Personalen på skolan kom att utgöra en viktig del av forskningsprojektet genom att de tillhandahöll utrymme och material, deltog i diskussioner, organiserade barnen i grupper, stöttade dem som behövde extra hjälp, dämpade när det blev för högljutt och dokumenterade och rapporterade vad som hände i projektet både på Internet och på anslagstavla i skolan.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Fika, fiske och föreningsliv
    (2007) Brembeck, Helene; Karlsson, MariAnne; Ossiansson, Eva; Shanahan, Helena; Jonsson, Lena; Bergström, Kerstin; Engelbrektsson, Pontus; Centrum för konsumtionsvetenskap
    Föreliggande rapport ingår i projektet Den mångdimensionella matkonsumenten. Värderingar och beteenden hos konsumenter 55+. Projektet är ett institutions- och fakultets-övergripande samarbete mellan forskare från etnologi, företagsekonomi, hushållsvetenskap och konsumentteknik vid Centrum för konsumtionsvetenskap (CFK), Göteborgs universitet. Det pågår åren 2004/5-2006/7 och finansieras av Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande). I fokus står de krav och önskemål 55+ konsumenter har på framtidens livsmedelsutbud i relation till 1) matens roll för identitets- och relationsskapande, 2) krav på produkter och tjänster, 3) förhållningssätt till hälso- och miljöfrågor och 4) förhållningssätt till varumärken och butiksutbud. Under vart och ett av de tre projektåren står en grupp i fokus: välutbildade, ekonomiskt välbeställda storstadsbor (år1), nya svenskar (år 2) och glesbygdsbor (år 3). Projektets första år resulterade i CFK-rapporten Vin, växthus och vänskap (Brembeck m.fl. 2005). Det andra året avrapporterades i CFK-rapporten Maten och det nya landet (Brembeck, m.fl. 2006). Båda rapporterna finns att ladda ner från CFK:s hemsida www.cfk.gu.se (CFK, 2007). Detta är en avrapportering av projektets tredje år.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Maten och det nya landet
    (2006) Brembeck, Helene; Karlsson, MariAnne; Ossiansson, Eva; Shanahan, Helena; Jonsson, Lena; Bergström, Kerstin; Engelbrektsson, Pontus; Centrum för konsumtionsvetenskap
    År två av projektet Den mångdimensionella matkonsumenten: värderingar och beteende hos konsumenter 55+ vid Centrum för konsumtionsvetenskap (CFK) fokuserar nya svenskar, närmare bestämt utrikesfödda personer, som anlänt till Göteborg sedan mitten av 1990-talet. 20 procent av Göteborgs invånare är utrikesfödda och 33 procent har så kallad utländsk bakgrund (utrikesfödda eller infödda invånare med minst en utrikesfödd förälder) (Brnic 2004). Siffrorna är högre än för landet i övrigt. Av Sveriges invånare är ca 11 procent utrikesfödda och ca 20 procent har utländsk bakgrund. Liksom i andra större städer är Göteborg starkt segregerat ifråga om andelen utrikesfödda i olika stadsdelar. Till exempel utgör denna andel i den villa- och radhusdominerade stadsdelen Torslanda ca 6 procent, medan den i den förort, där denna studie tar sin utgångspunkt är ca 49 procent (ibid.). Personer med utländsk bakgrund utgör alltså en betydande konsumentgrupp, inte minst i större städer som Göteborg. Detta är också en grupp som i mycket liten utsträckning har uppmärksammats inom konsumentforskningen. Studien bygger på material från 24 hushåll (hh), varav merparten (15 st.) kommer från Bosnien-Hercegovina och mindre andelar från Serbien-Montenegro (4 st.), Irak (3 st.) respektive Afghanistan ( 3 st.) (bil. 1). Denna fördelning sammanfaller tämligen väl med fördelningen av ursprungsländer för de utrikesfödda personer som kommit till Göteborg sedan mitten av 1990-talet. Åren 1994-2002 dominerade flyktingar från Bosnien- Hercegovina, tillsammans med ett mindre antal flyktingar från Somalia. Efter 2002 har flyktingar från Iran, Irak och Afghanistan blivit allt vanligare (Brnic 2004). De kvinnor från Bosnien-Hercegovina, Irak och Afghanistan, som ingår i vår studie, kan således sägas väl representera senare års nyanlända svenskar med avseende på ursprungsland. Man kan också konstatera att tillskottet av utrikesfödda personer under denna period rör sig om just flyktingar, medan den tidigare så vanliga arbetsinva
  • No Thumbnail Available
    Item
    Vin, växthus och vänskap. Rapport 1 från projektet "Den mångdimensionella matkonsumenten. Värderingar och beteende hos konsumenter 55+",
    (2005) Brembeck, Helene; Karlsson, MariAnne; Ossiansson, Eva; Shanahan, Helena; Jonsson, Lena; Bergström, Kerstin; Centrum för konsumentvetenskap
    Föreliggande rapport ingår i projektet Den mångdimensionella matkonsumenten. Värderingar och beteenden hos konsumenter 55+. Projektet är ett institutions- och fakultetsövergripande samarbete mellan forskare från etnologi, företagsekonomi, hushållsvetenskap och konsumentteknik vid Centrum för konsumentvetenskap (CFK), Göteborgs universitet. Det pågår åren 2004/5-2006/7 och finansieras av Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande). I fokus står de krav och önskemål 55+ konsumenter har på framtidens livsmedelsutbud i relation till 1) matens roll för identitets- och relationsskapande, 2) krav på produkter och tjänster, 3) förhållningssätt till hälso- och miljöfrågor och 4) förhållningssätt till varumärken och butiksutbud. Under vart och ett av de tre projektåren står en grupp i fokus: välutbildade, ekonomiskt välbeställda storstadsbor (år 1), nya svenskar (år 2) och glesbygdsbor (år 3). Detta är en avrapportering av projektets första år.