CFK Centre for Consumer Science / Centrum för konsumtionsvetenskap

Permanent URI for this communityhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/18662

Browse

Now showing 1 - 20 of 61

Aktiemarknaden, premiepensionen och aktiefondsval
(2005) Svedsäter, Henrik; Centrum för konsumentvetenskap
Alternative modeller for forbrugerbeskyttelse af børn
(2003) Olesen, Jesper; Centrum för konsumentvetenskap
Denne rapport er et forsøg på at skitsere grundlaget for en alternativ forbrugerbeskyttelse af børn. Et grundlag der tager udgangspunkt i at børn allerede lever i en forbrugskultur og det derfor ikke giver nogen mening at beskytte dem mod forbrug. Rapporten argumenterer for, at forbrugerbeskyttelse må tage udgangspunkt i, at børn er forbrugere og støtte dem i at udfylde denne rolle så kompetent som muligt. Projektet tager teoretisk udgangspunkt i, at barndommen altid har haft en materiel side, som har afspejlet vores forestillinger om, hvad der hører til en god barndom. Det har først og fremmest været voksnes forestillinger om, hvad det vil sige at være barn. Det er voksne, der har stået for produktionen af produkter til børn, og det er voksne, der har været købere af de produkter, som de mente, børn havde behov for. Den gradvise forandring i den materielle kultur i retning af en forbrugskultur har berørt den måde materielle goder produceres og distribueres til børn. Det betyder at børn har fået en mere direkte indflydelse på definitionen af deres egne behov. Generelt rummer forbrugskulturen en forventning om at den enkelte forbruger selv er den nærmeste til at vurdere, hvilket forbrug der bedst tilfredsstiller de behov, der er knyttet til at leve den form for liv, som forbrugeren måtte ønske at leve. Når forbrugskulturen på nogle områder bliver udbredt til børn, så rejses der en lignende forventning om, at børn er de bedste til at vurdere, hvad de behøver for at leve den form for barndom, som de måtte ønske. Med udgangspunkt i transformationen af børns materielle kultur til en forbrugskultur ser denne rapport på de nye måder børn kommer til at stå i forhold til det materielle. Den undersøger tre centrale aspekter af hvad det indebærer at være forbruger for børn. For det første børns stigende ansvar for at definere deres egne behov. For det andet børns øgede behov for at råde over penge for at kunne følge deres egen smag. For det tredje den moderne forbrugers behov for at udvikle normer til at skelne mellem godt og dårligt forbrug i bred forstand. Alle tre aspekter af børns nye forbrugerrolle indebærer forhandlinger om autonomi og afhængighed mellem børn og voksne. Rapporten tilbyder den forklaring på, hvorfor børns forbrug ofte fremstår som særligt problematisk, at kulturel myndighed, økonomisk autonomi og forbrugerkompetence er ude af trit med hinanden. Børn har typisk en relativt stor grad af kulturel myndighed, ringe grad af økonomisk autonomi (indtil de begynder at arbejde) og kun i begrænset omfang mulighed for at optræde som borgere på markedet.
Att bli kritisk. En studie av informationsprojektet "Reklamen - påverkar den mig?
(2003) Wenzer, Jakob; Centrum för konsumentvetenskap
Lätting är en kulturförening som engagerar unga människor i projektarbeten på specifika teman. Ett sådant projekt som löpte under vintern 2002 och våren 2003 var “Reklamen – påverkar den mig?” och handlade om reklampåverkan. Projektet var designat som ett informationsprojekt och tänkt att riktas till ungdomar utanför föreningen. Initiativet kom från de ungdomar som deltog i föreningens verksamhet, och idén var att låta unga människor själva vara de som avgjorde vad som var viktig information för andra unga angående detta angelägna ämne. Projektet avslutades sedan i en utställning och en film som visades tillsammans i två veckor i slutet av vårsäsongen. Författaren till denna rapport följde arbetet med utställningen genom besök på kulturföreningen och intervjuer med några av deltagarna i projektet. Detta var en del av ett följeprojekt med namnet “Från konsument till kritisk konsument” som var tänkt att iaktta kunskapsbildningen hos deltagarna i projektet. Vad händer då konsumenter blir upplysta om hur de vilseleds av reklamen? Vad tycker unga konsumenter att det är viktigt att förmedla till andra unga konsumenter? Vad väljs? Vad väljs bort? Under projektets gång börjar dock intervjuer kännas som en otillräcklig metod. Sker det verkligen någon utveckling? Eller är kanske frågan fel ställd – det kanske inte är just i samtalet och artikulerandet av uttalade åsikter som spännande utveckling står att finna? Men var är det då? Rapporten har tre huvuddelar. Den första delen är en rak beskrivning av besöken på kulturföreningen. Den andra har en mer vetenskapsteoretisk ambition och är en diskussion som tar sin början i en utredning av hur olika verklighetsförståelser genererar olika konstruktioner av fältet, vilket relateras till intervjuer som fältmetod. Nya begrepp testas och sätts in i fältet. I den tredje delen förs de nya begreppsliga konfigurationerna ihop med frågeställningen om vad som egentligen produceras på kulturföreningen och den utställning som blev dess resultat. I den sammanfattande diskussionen belyses möjligheter som ges av att låta ungdomar vara de som själva förmedlar information om ett angeläget ämne till andra ungdomar. Men det som belyses är inte främst själva informationsurvalet, utan i lika hög grad det sätt på vilket man valt att presentera denna information; de teknologier man arbetat med, de form- och bildspråk man använt sig av och de övriga medel man använt för att aktivera utställningens besökare.
Att göra skillnad: en studie av projektet "Konsumentupplysning - rättvis handel
(2005) Karlsson, Eva-Karin; Centrum för konsumentvetenskap
Den här rapporten undersöker Röda Korsets ungdomsförbunds projekt “Konsumentupplysning – [rättvis handel]”. Det är ett projekt med två målsättningar: dels att göra ungdomar (i första hand de mellan 18-30 år) mer engagerade och medvetna om rättvis handel och dels att genomföra 20 butiksinventeringar i COOP och ICA-butiker på Södermalm i Stockholm. Avsikten är att utifrån detta projekt belysa vad rättvis handel är, vem som engagerar sig i frågorna och hur medlemmarna i Rättvis handelsgruppen (gruppen inom Röda Korsets ungdomsförbund som arbetar med dessa frågor) handskas med tankarna om rättvis handel i sitt dagliga liv. För att undersöka detta har sju intervjuer genomförts och Rättvis handelsgruppens medlemsmöten har besökts. Som teoretisk utgångspunkt finns hypoteser om vad en konsument är och i synnerhet vad en politisk konsument är. Den övergripande utgångspunkten är att vad vi konsumerar beror på vilken tid och vilket samhälle vi lever i. Vidare utgår rapporten från att det samhälle vi lever i, dagens Sverige, är ett konsumtionssamhälle där vi identifierar oss mer som konsumenter än som producenter eller medborgare och att det framför allt är genom konsumtion som vi skapar mening i tillvaron och har något att säga till om. Det är i hög grad genom att köpa olika varor som vi får en identitet och blir en del av ett sammanhang. Konsumtionen har även blivit ett politiskt redskap. Dessa teoretiska ståndpunkter relateras till den verklighet som framkommer i intervjuer och samtal med Röda Korsets ungdomsförbund.
Att skapa familj i en värld av pengar. Julklappsköp som överflödshantering
(Centrum för konsumtionsvetenskap, 2011) Brembeck, Helene
Barn som medforskare av matlandskap. Del 1: Medforskning
(Centrum för konsumtionsvetenskap, 2010) Brembeck, Helene; Johansson, Barbro; Bergström, Kerstin; Jonsson, Lena; Ossiansson, Eva; Shanahan, Helena; Hillén, Sandra
Barn som medforskare av matlandskap, BAMM, är ett tvärvetenskapligt projekt med deltagare från Etnologi, Företagsekonomi och Mat hälsa och miljö vid Göteborgs universitet samt Avdelningen för Design på Chalmers. Syftet är att arbeta med barn som medforskare och meddesigners i frågor som handlar om mat, ätande och hälsa. I rapporten redovisas den metod vi arbetat efter och de erfarenheter vi gjort i projektets första del, Medforskning. Begreppet matlandskap använder vi i den här rapporten empiriskt, som beteckning på alla de platser där en person kommer i kontakt med mat: platser där man äter, köper mat, ser mat eller bilder på mat. Medforskning Att engagera barn som medforskare förutsätter en syn på barn som kapabla att använda kunskaper och erfarenheter för att ställa forskningsfrågor och reflektera över resultaten. Medforskning är ett uttryck för ”empowerment”, vilket är en viktig del i barnkonventionen. Hur maktrelationer mellan vuxna och barn uttrycks, förhandlas och påverkar är något som vi varit uppmärksamma på under hela projektets gång. Vår utgångspunkt har varit att tillämpa ”etisk symmetri”, dvs. utgå från att maktasymmetrier som uppstår tolkas situationellt och inte tas för givna på förhand, och vi har försökt att vara ”en annan sorts vuxna”, varken lärare eller föräldrar. Så gjorde vi Fältarbetet bedrevs i två fjärdeklasser med totalt 45 barn på en skola i en av Göteborgs kranskommuner. Medforskarna arbetade i grupper på 7-8, med en eller två av oss forskare som handledare. Vår ambition som handledare var att uppmärksamma medforskarnas intressen och önskemål och låta dem leda oss runt i sina matlandskap. Vi ville inte på förhand bestämma i detalj hur medforskandet skulle gå till, utan låta forskningssamarbetet växa fram tillsammans med barnen. Projektet var uppdelat i två faser, fas ett, där barnen skulle agera medforskare och fas två där barnen skulle vara meddesigners. Projektet pågick under ett helt läsår med fas ett under höstterminen och fas två påföljande vårtermin. I fas ett tillbringade vi varje tisdagseftermiddag efter lunch från mitten av september fram till höstlovet med barnen, först i klassrummet och efter skolans slut på skolans fritidsklubb. Vi hade dessutom möjlighet att delta i tisdagsförmiddagens lektioner. Efter höstlovet fortsatte vi verksamheten enbart på fritidsklubben. Varje vecka hade vi också arbetsmöte i projektgruppen, dagen efter besöken i skolan. Då ventilerade vi veckans besök och bestämde vi hur vi skulle gå vidare, utifrån de intressen och önskemål, som framkommit dagen innan. Personalen på skolan kom att utgöra en viktig del av forskningsprojektet genom att de tillhandahöll utrymme och material, deltog i diskussioner, organiserade barnen i grupper, stöttade dem som behövde extra hjälp, dämpade när det blev för högljutt och dokumenterade och rapporterade vad som hände i projektet både på Internet och på anslagstavla i skolan.
Barn som medforskare av matlandskap. Del 2: Meddesign
(2011-02) Karlsson, I.C MariAnne; Engelbrektsson, Pontus; Centrum för konsumtionsvetenskap
Denna rapport handlar om barn som ”co-designers” eller meddesigners. Den redovisar den metodik vi arbetat efter och de erfarenheter vi gjort inom ramen för projektet Barn som medforskare av matlandskap (BAMM). Projektet var indelat i två faser: en första fas inriktad på barn som medforskare vilken redovisats i en tidigare rapport och en andra fas med fokus på barn som meddesigner vilken redovisas här. Rapporten beskriver hur arbetet i BAMM-projektets fas II lades upp, hur det genom-fördes och vilka resultaten blev, dels i form av de konkreta resultaten av design-projekten, dels resultaten med avseende på de erfarenheter som gjordes med avseende på att involvera barn i designprojekt.
Between research and politics - The concept of "sustainable consumption" in Scandinavian research
(Centrum för konsumtionsvetenskap, 2007) Broberg, Oskar
Bilens roll för människors subjektiva välbefinnande
(Centrum för konsumtionsvetenskap, 2009) Jakobsson Bergstad, Cecilia; Gamble, Amelie; Hagman, Olle; Olsson, Lars E.; Polk, Merritt; Gärling, Tommy
Huvudsyftet med projektet var att öka kunskapen om bilens roll för olika hushålls och individers subjektiva välbefinnande. Subjektivt välbefinnande som kommer från engelskans subjective well-being, förkortat SWB i rapporten, definieras som människors egna bedömningar av sin livstillfredsställelse. Undersökningen belyser samspelet mellan aktivitetsmönster, vardagligt resande, tillgång till bil, motiv till bilresande, tillfredsställelse med vardagligt resande och subjektivt välbefinnande hos individer och hushåll med olika sociala, demografiska och materiella förutsättningar. Undersökningen har gjorts dels genom analyser av resor gjorda i anslutning till olika aktiviteter med hjälp av resvanedata från cirka 17 000 personer framtagna av Sika, 2007. Dels med en enkätstudie till 3000 hushåll som genomförts av projektgruppen. Enkätens svarsfrekvens var 45 procent. Enkätstudien visade att det fanns två typer av motiv till varför man kör eller åker bil, dels instrumentella – oberoende motiv som att det är tidsbesparande och praktiskt samt om frihet och att kunna bestämma själv, dels symboliska – affektiva motiv som status, identitet samt upplevda positiva känslor i samband med bilkörningen. Ett resultat från undersökningen är att deltagarnas subjektiva välbefinnande hade ett samband med skattningar av känslomässiga sk affektiva reaktioner (dvs hur de kände sig) när de utförde vardagliga aktiviteter utanför hemmet, de flesta rutinbetonade. Man upplevde generellt ett högre välbefinnande ju mer positiva dessa skattningar var. Förutom de känslomässiga reaktionerna, som troligen huvudsakligen beror på avsaknad av tidspress och stress, är dessa aktiviteter instrumentella för att uppnå viktiga mål i form av biologiska behov, sociala förpliktelser och personliga önskemål. Ytterligare ett resultat är att en hög tillfredställelse med resande, oavsett färdmedel bidrar till ett högre SWB. Bilanvändning bidrog i någon utsträckning till tillfredsställelse med resandet och därmed till högre välbefinnande. Denna roll skulle säkert framträda tydligare om minskat bilresande blev nödvändigt. Det har alltså betydelse för vårt subjektiva välbefinnande vilka vi är, var vi befinner oss i livet, var vi bor och hur vi reser. Men generellt sett är det viktigaste för välbefinnandet att vi är nöjda med våra aktiviteter och våra transporter. Undersökningen har tydligt påvisat att tillfredsställelse med resande är en resurs som underlättar vardagsaktiviteter och därmed ökar människors subjektiva välbefinnande. Därför skulle vidare forskning fokusera på vilka faktorer hos resor som ökar tillfredsställelsen med resande och samtidigt knyta detta till subjektivt välbefinnande.
Borås Fairtrade City - En stad som märks
(2008) Hansson, Niklas; Centrum för konsumtionsvetenskap
Borås Fairtrade Citys nätverk av fairtrade-representanter är ett intressant maskineri för intermedierad förstärkning av konsumtionsrepertoarer på lokal nivå. Den till synes enkla uppgiften att upphandla och sälja Rättvisemärkta produkter blir ett dynamiskt sökande efter medaktörer för innovativa praktiker, nischer och tillfällen att sprida budskapet och produkter. Exempelvis den lokala studieförbundsrepresentanten, med länkar till församlingar och lokal kyrka, som använder sig av en rad praktiska hjälpmedel som underlättar tillgång till Rättvist märkta varor, specialutbildning av Rättviseambassadörer och flöde av information. Organisering av lokaliserade events och kampanjer, såsom Fairtrade fokusveckor och ” Handla Schysst - En grön och rättvis marknadsdag”, utgör delar av repertoarer för etiskt handlande. De erbjuder tillfällen för företag och kommuner att visa upp sig och adressera en vidare publik. Modeshower, hantverksförsäljning, matlagningsdemonstrationer och så vidare erbjuder Borås Fairtrade City att spridas inte bara inom kommunen, utan även till andra svenska städer som kanske tar intryck av Borås Stads aktiviteter. Event som marknadsdagen, som ackompanjerades av musik, mat, dryck, utställningar, bra väder, tillfälle för samtal och samkväm med gott humör – alltsammans under etisk konsumtionsbaner – adderar till en kollektiv känsla av etiskt handlande. Borås Fairtrade City och deras lokala representanters kontinuerliga reglering av etisk konsumtion på dessa platser och i sammanhang som offentlig upphandling, initierar möjligen många konsumenter att handla etiskt i relation till Rättvisemärkt. Flera medlemmar i den lokala styrgruppen framhöll Borås Fairtrade City som ett win-win situation där medaktörerna kunde bidra med olika kompetenser i det gemensamma arbetet.
Brokiga bilder av barns konsumtion. Hur barn och konsumtion framställs i några svenska medier
(2005) Johansson, Barbro; Centrum för konsumentvetenskap
Catwalk för direktörer. Bolagsstämman - en performativ perfomance av maskuliniteter
(2004) Mörck, Magnus; Tullberg, Maria; Centrum för konsumentvetenskap
Rapporten ingår i projektet Den dekorerade mannen som är ett samarbete mellan etnologi och företagsekonomi om maskulinitet och mode, fi nansierat av Vetenskap srådet. Projektet undersöker män och mode i olika sociala miljöer i olika europeiska länder. Här riktas ljuset mot affärskostymen, en av de mest konservativa sidorna av den manliga garderoben. Med hjälp av nyare teori som bl.a. performance och post struktur alistisk feminism försöker vi visa att iscensättning av genus i näringslivets topp är ett intrikat och betydelsebärande ämne. Homosocialitet och hegemonisk maskulinitet är centrala begrepp. Affärskostymen ges en utförlig historisk bakgrund. Varierande maskuliniteters förkroppsligande undersöks genom observationer från tjugo bolags stämmor som besökts under våren 2004. Stämman är en spännande kom bination av produktion och konsumtion. I rapporten fokuseras framförallt den senare aspekten: bruket av kläder och hur lokaler och rekvisita framställs för att gestalta avsedda budskap som tillit eller framtidstro. På stämmorna framträder börsbolagens styrelser för att vinna aktieägarnas förtroende, men också för att ge ett lämpligt intryck på medierna. Styrelseproffsens maskulina habitus är ett föga undersökt ämne. Här står det i centrum. Undersökningen vill också visa hur börsbolagens styrelser påverkas av pågående samhällsdebatt och försöker förhålla sig till krav på ökad jämställdhet, liksom att försöka återställa förtroendet efter de många skandalerna kring direktörernas ersättningar. Den maskulinitet som kan sägas ta form är i vissa avseenden mycket homogen - t.ex ifråga om att genus och managment som ”naturligt” maskulint. Men det fi nns också skillnader och dynamik som uttrycks i underlägen, konfl ikter och ambivalens. Bolagsstämman utgör också en egenartad offentlighet genom att låta direktörer och vanliga små aktieägare gå i dialog. Här gestaltas också genus på spännande och oväntade sätt när relativt maktlösa män söker utmanar eller söker bekräftelse från näringslivets stjärnor. Vad berättar bruket av den till synes tidlösa mörka kostymen om maskulinitet just nu?
Design med omtanke - ekonomisk konsekvensanalys av två förskolor
(2006) Svahn, Peter; Centrum för konsumtionsvetenskap
E-bio och mobilkamera. Elefanter och myror i digital visuell kultur.
(2009) Wagner, Karin; Mörck, Magnus; Centrum för konsumtionsvetenskap
E-bion och mobilkameran är exempel på nya former för bildskapande och visning av visuellt material – samtidigt som de utgör fortsättningar och omvandlingar av invanda analoga apparater. De utgör parallella fenomen, noder som samlar nya och gamla teknologier – den ena ryms i handen, den andra är för bioduk och offentlig-heten. När celluloiden försvinner som förmedlande materiell länk och bilder istället framställs, lagras och sprids digitalt så skapas nya hybrida media. Den traditionella småbildskameran och den stora analoga biografprojektorn är tydligt begränsade teknologier som ersätts med hybrida medier som är kulturellt intressanta genom att möjliggöra nya former av mediepraktiker, nya former av produktion och konsumtion samt nya former av cirkulation av foto och rörlig bild i samhället. Den här rapporten kommer främst att handla om rörlig bild i stort format – om film på annorlunda biografer, om storbildsskärmars roll i sportevenemang, prisceremonier, melodifestivaler, militära uppvisningar och om konstvideor på konstmuseer. Nya platser för visning har skapats och gamla har omskapats. Mobiltelefonen tillhör det privata rummet, men den kan expandera ut i det offentliga, och är både en motpart och medspelare till den stora skärmen. Förhållandet mellan mobilkameran och e-bion kan ses som en spänning mellan miniatyren och det gigantiska (Burke, 1775/1998; Stewart, 1993; Mack, 2007). Även evenemangens art är stadda i förändring, livehändelser och medierade flyter ihop och går isär på ett dynamiskt sätt som motstår en förenklad polarisering (Auslander, 1999). Nyckelbegrepp i projektet är nätverk, ritual och remediering. På vilket sätt bygger de nya medierna på arvet från de gamla? Hur samverkar människor och teknik när nya mediepraktiker skapas? Dessa centrala frågor kommer att belysas med hjälp av Bolter och Grusins (1999) teori om remediering och Bruno Latours aktör-nätverksteori, ANT, (2005). Publikens perception och förhållningssätt kommer genomgående att beröras. Projektets ansats ligger inom visuella kulturstudier (Hall, 1997; Mirzhoeff, 1999; Sturken och Cartwright, 2001), ett tvärvetenskapligt fält där bilder och bildbruk studeras ur ett brett samhälleligt och kulturellt perspektiv. Ett ämne som konst-vetenskap vidgar sig utanför konstbilden, medan ämnen som sällan sysslar med konst, t.ex. etnologi eller sociologi öppnar sig för denna. Det viktigaste argumentet för att gå utanför invanda ramar är att bildmedierna fungerar utanför de gränser disciplinerna valt att dra upp (Sturken och Cartwright, 2001). Metoder och insikter från våra respektive discipliner, konst- och bildvetenskap (Wagner) och etnologi (Mörck) har kunnat mötas och samverka. Vi har båda gjort deltagande observa-tioner. Magnus Mörck utbildade sig till biografmaskinist och har gjort observationer av publik på många olika slags evenemang. Karin Wagner har studerat både rörliga bilder och stillbilder på Internet och deltagit i en moblogg, en nätgemenskap där bilder tagna med mobilkamera kan laddas upp och diskuteras. Receptionen av e-bio
Eating out practices among Swedish youth. Gothenburg Area Foodscapes
(2010) Wenzer, Jakob; Centrum för konsumtionsvetenskap
The aim of this field report is to show how different foodscapes map and intersect in a big city centre in order to get a grip of how youth interact with fast food in their local environment. Or, to somehow formulate the question in a more mundane fashion: my intention with this report have been to qualitatively examine and to theoretically analyze how young people gets access to differing varieties of lunch food depending on the localization of the schools that they go to. Or, to put it in the academic way: my purpose have been to make visible how certain populations of objects and actors are brought together in concrete encounters, these encounters being events whose appearance and constitution differ in quality depending largely on the composition or flow schemas bringing them there, and to comprehend the outcome of these events. Or, just shortly: I have tried to place eating out-habits among young people in a wider societal context in order to see what influences it. Hopefully, there has been meaningful reading for the academic as well as for the layman.
Elusive Consumption in retrospect. Report from the conference
(2005) Ekström, Karin M; Brembeck, Helene; Centrum för konsumtionsvetenskap
This CFK-report is from the conference “Elusive consumption, tracking new research perspectives” which took place in June 2002 at the Center for Consumer Science (CFK), School of Economics and Commercial Law at Göteborg University. The conference gathered a large number of internationally renowned consumer researchers. The aim was to problematize the elusive concept of consumption, to reflect upon new research perspectives, theories and methods within consumer research. Researchers from a vast area of disciplines from both sides of the Atlantic were invited. The participants represented the disciplines of anthropology, ethnology, marketing and sociology, which are not often combined within one conference. It led to interesting and exciting discussions reflecting the importance of having reciprocal exchange between disciplines. This CFK-report is an attempt to capture some of the discussions from the workshops at the conference. At the conference, 8 keynote speakers were asked to give a talk. The conference was organized as follows. Two key note speeches were presented in a row followed by two workshops where the issues raised in either one or both of the keynote speeches were discussed. The discussion leaders were asked to summarize the discussions or to reflect on a certain theme discussed at the workshop. The workshop summaries or reflections are presented in this CFK-report together with two dinner speeches and our own speeches on current research projects. Since the conference took place we have edited a book called “Elusive consumption” published at Berg 2004, where a majority of the keynote speakers present their speeches in chapters. The book also includes chapters written by the workshop leaders. We think this CFK-report can complement the book and be of interest for consumer researchers in different disciplines. We hope the report brings back memories to researchers who attended the conference, but also results in discussions and reflections on the field of consumption among people who did not attend the conference. As researchers we depend on keeping the debate going, never settling for final answers, but constantly looking for new perspectives and nuances. The conference shows that consumption is a multidimensional phenomena representing different meanings and practices.
Fika, fiske och föreningsliv
(2007) Brembeck, Helene; Karlsson, MariAnne; Ossiansson, Eva; Shanahan, Helena; Jonsson, Lena; Bergström, Kerstin; Engelbrektsson, Pontus; Centrum för konsumtionsvetenskap
Föreliggande rapport ingår i projektet Den mångdimensionella matkonsumenten. Värderingar och beteenden hos konsumenter 55+. Projektet är ett institutions- och fakultets-övergripande samarbete mellan forskare från etnologi, företagsekonomi, hushållsvetenskap och konsumentteknik vid Centrum för konsumtionsvetenskap (CFK), Göteborgs universitet. Det pågår åren 2004/5-2006/7 och finansieras av Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande). I fokus står de krav och önskemål 55+ konsumenter har på framtidens livsmedelsutbud i relation till 1) matens roll för identitets- och relationsskapande, 2) krav på produkter och tjänster, 3) förhållningssätt till hälso- och miljöfrågor och 4) förhållningssätt till varumärken och butiksutbud. Under vart och ett av de tre projektåren står en grupp i fokus: välutbildade, ekonomiskt välbeställda storstadsbor (år1), nya svenskar (år 2) och glesbygdsbor (år 3). Projektets första år resulterade i CFK-rapporten Vin, växthus och vänskap (Brembeck m.fl. 2005). Det andra året avrapporterades i CFK-rapporten Maten och det nya landet (Brembeck, m.fl. 2006). Båda rapporterna finns att ladda ner från CFK:s hemsida www.cfk.gu.se (CFK, 2007). Detta är en avrapportering av projektets tredje år.
Den goda måltiden. Berättelser om mat och ätande i Vi föräldrar och Kamratposten 1969-2007
(2008) Johansson, Barbro; Centrum för konsumtionsvetenskap
Många av de forskare som studerat familjemåltiden har använt etnografiska metoder i form av intervjuer och videoobservationer. Även en hel del kvantitativa studier har gjorts, där olika faktorer har studerats genom enkäter. Däremot har jag inte träffat på någon som studerat familjemåltiden på det sätt som jag gör i den här rapporten, nämligen med utgångspunkt i mediematerial, närmare bestämt tid-skrifter. Tidskriftsmaterial kännetecknas av att det har producerats för en läsekrets och inte för forskning, det har genomgått redigering och det mesta av materialet är producerat av professionella skribenter. För forskningens del innebär det att få tillgång till ett material som förmedlar vad som ansågs intressant och relevant för den aktuella tidskriften vid den tidpunkt då det publicerades. Det går också att utläsa hur man kunde tala om olika frågor och vilka åsikter och värderingar av olika slag som var i omlopp. De två tidskrifter jag studerat är Vi Föräldrar och Kamratposten. Vi Föräldrar har utkommit sedan 1969 och vänder sig till föräldrar med barn i de lägre åldrarna, från baby upp i lågstadieåldern. Artiklarna berör praktiska, pedagogiska, sociala och psykologiska aspekter av föräldraskapet. Kamratposten startade redan 1892 under namnet Folkskolans barntidning, och vänder sig till barn och unga i åldrarna 8-15 år. Innehållet består av artiklar, nyheter, insändarspalt,, frågespalt, information och musik och film, roliga historier, pyssel, tips och recept, och läsarna medverkar i hög grad till tidskriftens innehåll. Vi Föräldrar innehåller reklam och säljs i lösnummer och genom prenumerationer, medan Kamratposten sedan 1970 är reklamfri och enbart säljs genom prenumerationer. I artiklar, bilder, notiser, reklamannonser och material från läsarna i de båda tidskrifterna förmedlas före-ställningar om vad som innefattas i den goda måltiden. Jag har gått igenom varannan årgång av de båda tidskrifterna från 1969, då det första numret av Vi Föräldrar kom ut, till 2007, med syftet att spåra hur man skriver om den goda måltiden. Hur ser berättelserna ut? Vad finns det för likheter och skillnader mellan de båda tidskrifterna och vilka förändringar sker över tid?De båda tidskrifterna skiljer sig åt i viktiga avseenden. I Vi Föräldrar finns annonser, vilket saknas i Kamratposten. Eftersom den ena tidskriften vänder sig till föräldrar och den andra till barn, skiljer sig både innehållet och tilltalet mycket åt, vilket är en av studiens viktigaste poänger. Detta visar sig även när det gäller vad som skrivs om mat. Vid en tidpunkt i arbetet blev jag t.ex. tvungen att bestämma mig för att koncentrera mig på måltider som intas under fritiden och fick därför utesluta skolmåltiden, ett ämne som det skrivs mycket om i Kamratposten under perioden, och som definitivt är värt sin egen studie. Ett annat intressant ämne som fick uteslutas och som ofta tagits upp i tidskrifterna är problem som gäller övervikt och ätstörningar. Rent generellt finns det mer material om mat, och särskilt om familjemåltiden, i Vi Föräldrar än i Kamratposten, vilket säkert också återspeglas i min framställning. Inte desto mindre menar jag att materialet från de båda tidskrifterna kompletterar varandra på ett sätt som synliggör viktiga aspekter av den goda måltiden från barns och vuxnas perspektiv.
Grönsaker eller godis? Kulturella perspektiv på nordiska barns kosthåll
(2007) Johansson, Barbro; Centrum för konsumtionsvetenskap
Mat och ätande är ett gränsöverskridande forskningsämne, som engagerar forskare från vitt skilda discipliner. Medicinare, historiker, sociologer, näringsfysiologer, pedagoger, psykologer, antropologer, etnologer m.fl. har inspirerats att, var och en från sin disciplinära horisont, studera detta fenomen, som vi alla är engagerade i flera gånger per dag. Olika födoämnens näringsinnehåll och inverkan på hälsan, måltidernas och olika livsmedels historia, matens och ätandets symboliska dimensioner, metoder för att främja goda matvanor, överflöd på mat och brist på mat; forskningsämnena är många och ämnets ständiga aktualitet, liksom att det bjuder på motsägelser och en mångfald av infallsvinklar gör att man kan anta att det inte kommer att förlora sin lockelse som forskningsobjekt. Mat är nödvändigt för vår överlevnad, men en ohälsosam kost kan leda till för tidig död. Ätande är en rutinhandling som vi utför nästan utan att tänka, men det kan också vara föremål för stort engagemang, planering och arbete, och glädje såväl som ångest. Vi kan äta ensamma eller tillsammans med andra, inta vardagsmat eller festmåltider. Vi äter också i många sammanhang utanför måltiderna; en kaka till kaffet, ett äpple framför datorn, en glass under shoppingturen, en påse popcorn vid biobesöket. Som matforskare kan det vara svårt att få en överblick över all intressant forskning som pågår, särskilt den som man måste korsa fakultetsgränserna för att få tillgång till. Samtidigt finns det mycket som talar för att det är just ämnes- och fakultetsövergripande samarbete som behövs för att få en vidgad förståelse för ämnet och för att kunna nå ännu längre i forskningen. Detta var utgångspunkten när Centrum för konsumtionsvetenskap (CFK) i Göteborg och Norsk senter for barneforskning (NOSEB) i Trondheim sökte och fick pengar från Nordiska ministerrådet för projektet ”Children, food consumption and culture in the Nordic countries”. Pengarna söktes för att anordna två tvärvetenskapliga seminarier och den 15-16 mars 2006 hölls det första seminariet i Göteborg. Seminariet hade titeln ”Grönsaker eller godis? Kulturella perspektiv på nordiska barns kosthåll”. Det bestod av två delar, en del som var öppen för alla intresserade och där inbjudna föreläsare presenterade pågående forskning om kulturella perspektiv på barn, mat och ätande och en del som vände sig till forskare inom området barn och mat och som bestod av workshops med presentation av planerade eller pågående projekt samt diskussion om aktuella forskningsfrågor. Föreliggande rapport är en sammanställning av fyra av de sju föreläsningar som hölls under den första delen.
Guldkant och hälsofara. Om socker och barn i Vi föräldrar och Kamratposten 1969-2005
(2005) Johansson, Barbro; Centrum för konsumentvetenskap

Browse

Browsing CFK Centre for Consumer Science / Centrum för konsumtionsvetenskap by Title