CFK Centre for Consumer Science / Centrum för konsumtionsvetenskap

Permanent URI for this communityhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/18662

Browse

Now showing 1 - 20 of 24

Barn som medforskare av matlandskap. Del 2: Meddesign
(2011-02) Karlsson, I.C MariAnne; Engelbrektsson, Pontus; Centrum för konsumtionsvetenskap
Denna rapport handlar om barn som ”co-designers” eller meddesigners. Den redovisar den metodik vi arbetat efter och de erfarenheter vi gjort inom ramen för projektet Barn som medforskare av matlandskap (BAMM). Projektet var indelat i två faser: en första fas inriktad på barn som medforskare vilken redovisats i en tidigare rapport och en andra fas med fokus på barn som meddesigner vilken redovisas här. Rapporten beskriver hur arbetet i BAMM-projektets fas II lades upp, hur det genom-fördes och vilka resultaten blev, dels i form av de konkreta resultaten av design-projekten, dels resultaten med avseende på de erfarenheter som gjordes med avseende på att involvera barn i designprojekt.
Borås Fairtrade City - En stad som märks
(2008) Hansson, Niklas; Centrum för konsumtionsvetenskap
Borås Fairtrade Citys nätverk av fairtrade-representanter är ett intressant maskineri för intermedierad förstärkning av konsumtionsrepertoarer på lokal nivå. Den till synes enkla uppgiften att upphandla och sälja Rättvisemärkta produkter blir ett dynamiskt sökande efter medaktörer för innovativa praktiker, nischer och tillfällen att sprida budskapet och produkter. Exempelvis den lokala studieförbundsrepresentanten, med länkar till församlingar och lokal kyrka, som använder sig av en rad praktiska hjälpmedel som underlättar tillgång till Rättvist märkta varor, specialutbildning av Rättviseambassadörer och flöde av information. Organisering av lokaliserade events och kampanjer, såsom Fairtrade fokusveckor och ” Handla Schysst - En grön och rättvis marknadsdag”, utgör delar av repertoarer för etiskt handlande. De erbjuder tillfällen för företag och kommuner att visa upp sig och adressera en vidare publik. Modeshower, hantverksförsäljning, matlagningsdemonstrationer och så vidare erbjuder Borås Fairtrade City att spridas inte bara inom kommunen, utan även till andra svenska städer som kanske tar intryck av Borås Stads aktiviteter. Event som marknadsdagen, som ackompanjerades av musik, mat, dryck, utställningar, bra väder, tillfälle för samtal och samkväm med gott humör – alltsammans under etisk konsumtionsbaner – adderar till en kollektiv känsla av etiskt handlande. Borås Fairtrade City och deras lokala representanters kontinuerliga reglering av etisk konsumtion på dessa platser och i sammanhang som offentlig upphandling, initierar möjligen många konsumenter att handla etiskt i relation till Rättvisemärkt. Flera medlemmar i den lokala styrgruppen framhöll Borås Fairtrade City som ett win-win situation där medaktörerna kunde bidra med olika kompetenser i det gemensamma arbetet.
Design med omtanke - ekonomisk konsekvensanalys av två förskolor
(2006) Svahn, Peter; Centrum för konsumtionsvetenskap
E-bio och mobilkamera. Elefanter och myror i digital visuell kultur.
(2009) Wagner, Karin; Mörck, Magnus; Centrum för konsumtionsvetenskap
E-bion och mobilkameran är exempel på nya former för bildskapande och visning av visuellt material – samtidigt som de utgör fortsättningar och omvandlingar av invanda analoga apparater. De utgör parallella fenomen, noder som samlar nya och gamla teknologier – den ena ryms i handen, den andra är för bioduk och offentlig-heten. När celluloiden försvinner som förmedlande materiell länk och bilder istället framställs, lagras och sprids digitalt så skapas nya hybrida media. Den traditionella småbildskameran och den stora analoga biografprojektorn är tydligt begränsade teknologier som ersätts med hybrida medier som är kulturellt intressanta genom att möjliggöra nya former av mediepraktiker, nya former av produktion och konsumtion samt nya former av cirkulation av foto och rörlig bild i samhället. Den här rapporten kommer främst att handla om rörlig bild i stort format – om film på annorlunda biografer, om storbildsskärmars roll i sportevenemang, prisceremonier, melodifestivaler, militära uppvisningar och om konstvideor på konstmuseer. Nya platser för visning har skapats och gamla har omskapats. Mobiltelefonen tillhör det privata rummet, men den kan expandera ut i det offentliga, och är både en motpart och medspelare till den stora skärmen. Förhållandet mellan mobilkameran och e-bion kan ses som en spänning mellan miniatyren och det gigantiska (Burke, 1775/1998; Stewart, 1993; Mack, 2007). Även evenemangens art är stadda i förändring, livehändelser och medierade flyter ihop och går isär på ett dynamiskt sätt som motstår en förenklad polarisering (Auslander, 1999). Nyckelbegrepp i projektet är nätverk, ritual och remediering. På vilket sätt bygger de nya medierna på arvet från de gamla? Hur samverkar människor och teknik när nya mediepraktiker skapas? Dessa centrala frågor kommer att belysas med hjälp av Bolter och Grusins (1999) teori om remediering och Bruno Latours aktör-nätverksteori, ANT, (2005). Publikens perception och förhållningssätt kommer genomgående att beröras. Projektets ansats ligger inom visuella kulturstudier (Hall, 1997; Mirzhoeff, 1999; Sturken och Cartwright, 2001), ett tvärvetenskapligt fält där bilder och bildbruk studeras ur ett brett samhälleligt och kulturellt perspektiv. Ett ämne som konst-vetenskap vidgar sig utanför konstbilden, medan ämnen som sällan sysslar med konst, t.ex. etnologi eller sociologi öppnar sig för denna. Det viktigaste argumentet för att gå utanför invanda ramar är att bildmedierna fungerar utanför de gränser disciplinerna valt att dra upp (Sturken och Cartwright, 2001). Metoder och insikter från våra respektive discipliner, konst- och bildvetenskap (Wagner) och etnologi (Mörck) har kunnat mötas och samverka. Vi har båda gjort deltagande observa-tioner. Magnus Mörck utbildade sig till biografmaskinist och har gjort observationer av publik på många olika slags evenemang. Karin Wagner har studerat både rörliga bilder och stillbilder på Internet och deltagit i en moblogg, en nätgemenskap där bilder tagna med mobilkamera kan laddas upp och diskuteras. Receptionen av e-bio
Eating out practices among Swedish youth. Gothenburg Area Foodscapes
(2010) Wenzer, Jakob; Centrum för konsumtionsvetenskap
The aim of this field report is to show how different foodscapes map and intersect in a big city centre in order to get a grip of how youth interact with fast food in their local environment. Or, to somehow formulate the question in a more mundane fashion: my intention with this report have been to qualitatively examine and to theoretically analyze how young people gets access to differing varieties of lunch food depending on the localization of the schools that they go to. Or, to put it in the academic way: my purpose have been to make visible how certain populations of objects and actors are brought together in concrete encounters, these encounters being events whose appearance and constitution differ in quality depending largely on the composition or flow schemas bringing them there, and to comprehend the outcome of these events. Or, just shortly: I have tried to place eating out-habits among young people in a wider societal context in order to see what influences it. Hopefully, there has been meaningful reading for the academic as well as for the layman.
Elusive Consumption in retrospect. Report from the conference
(2005) Ekström, Karin M; Brembeck, Helene; Centrum för konsumtionsvetenskap
This CFK-report is from the conference “Elusive consumption, tracking new research perspectives” which took place in June 2002 at the Center for Consumer Science (CFK), School of Economics and Commercial Law at Göteborg University. The conference gathered a large number of internationally renowned consumer researchers. The aim was to problematize the elusive concept of consumption, to reflect upon new research perspectives, theories and methods within consumer research. Researchers from a vast area of disciplines from both sides of the Atlantic were invited. The participants represented the disciplines of anthropology, ethnology, marketing and sociology, which are not often combined within one conference. It led to interesting and exciting discussions reflecting the importance of having reciprocal exchange between disciplines. This CFK-report is an attempt to capture some of the discussions from the workshops at the conference. At the conference, 8 keynote speakers were asked to give a talk. The conference was organized as follows. Two key note speeches were presented in a row followed by two workshops where the issues raised in either one or both of the keynote speeches were discussed. The discussion leaders were asked to summarize the discussions or to reflect on a certain theme discussed at the workshop. The workshop summaries or reflections are presented in this CFK-report together with two dinner speeches and our own speeches on current research projects. Since the conference took place we have edited a book called “Elusive consumption” published at Berg 2004, where a majority of the keynote speakers present their speeches in chapters. The book also includes chapters written by the workshop leaders. We think this CFK-report can complement the book and be of interest for consumer researchers in different disciplines. We hope the report brings back memories to researchers who attended the conference, but also results in discussions and reflections on the field of consumption among people who did not attend the conference. As researchers we depend on keeping the debate going, never settling for final answers, but constantly looking for new perspectives and nuances. The conference shows that consumption is a multidimensional phenomena representing different meanings and practices.
Fika, fiske och föreningsliv
(2007) Brembeck, Helene; Karlsson, MariAnne; Ossiansson, Eva; Shanahan, Helena; Jonsson, Lena; Bergström, Kerstin; Engelbrektsson, Pontus; Centrum för konsumtionsvetenskap
Föreliggande rapport ingår i projektet Den mångdimensionella matkonsumenten. Värderingar och beteenden hos konsumenter 55+. Projektet är ett institutions- och fakultets-övergripande samarbete mellan forskare från etnologi, företagsekonomi, hushållsvetenskap och konsumentteknik vid Centrum för konsumtionsvetenskap (CFK), Göteborgs universitet. Det pågår åren 2004/5-2006/7 och finansieras av Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande). I fokus står de krav och önskemål 55+ konsumenter har på framtidens livsmedelsutbud i relation till 1) matens roll för identitets- och relationsskapande, 2) krav på produkter och tjänster, 3) förhållningssätt till hälso- och miljöfrågor och 4) förhållningssätt till varumärken och butiksutbud. Under vart och ett av de tre projektåren står en grupp i fokus: välutbildade, ekonomiskt välbeställda storstadsbor (år1), nya svenskar (år 2) och glesbygdsbor (år 3). Projektets första år resulterade i CFK-rapporten Vin, växthus och vänskap (Brembeck m.fl. 2005). Det andra året avrapporterades i CFK-rapporten Maten och det nya landet (Brembeck, m.fl. 2006). Båda rapporterna finns att ladda ner från CFK:s hemsida www.cfk.gu.se (CFK, 2007). Detta är en avrapportering av projektets tredje år.
Den goda måltiden. Berättelser om mat och ätande i Vi föräldrar och Kamratposten 1969-2007
(2008) Johansson, Barbro; Centrum för konsumtionsvetenskap
Många av de forskare som studerat familjemåltiden har använt etnografiska metoder i form av intervjuer och videoobservationer. Även en hel del kvantitativa studier har gjorts, där olika faktorer har studerats genom enkäter. Däremot har jag inte träffat på någon som studerat familjemåltiden på det sätt som jag gör i den här rapporten, nämligen med utgångspunkt i mediematerial, närmare bestämt tid-skrifter. Tidskriftsmaterial kännetecknas av att det har producerats för en läsekrets och inte för forskning, det har genomgått redigering och det mesta av materialet är producerat av professionella skribenter. För forskningens del innebär det att få tillgång till ett material som förmedlar vad som ansågs intressant och relevant för den aktuella tidskriften vid den tidpunkt då det publicerades. Det går också att utläsa hur man kunde tala om olika frågor och vilka åsikter och värderingar av olika slag som var i omlopp. De två tidskrifter jag studerat är Vi Föräldrar och Kamratposten. Vi Föräldrar har utkommit sedan 1969 och vänder sig till föräldrar med barn i de lägre åldrarna, från baby upp i lågstadieåldern. Artiklarna berör praktiska, pedagogiska, sociala och psykologiska aspekter av föräldraskapet. Kamratposten startade redan 1892 under namnet Folkskolans barntidning, och vänder sig till barn och unga i åldrarna 8-15 år. Innehållet består av artiklar, nyheter, insändarspalt,, frågespalt, information och musik och film, roliga historier, pyssel, tips och recept, och läsarna medverkar i hög grad till tidskriftens innehåll. Vi Föräldrar innehåller reklam och säljs i lösnummer och genom prenumerationer, medan Kamratposten sedan 1970 är reklamfri och enbart säljs genom prenumerationer. I artiklar, bilder, notiser, reklamannonser och material från läsarna i de båda tidskrifterna förmedlas före-ställningar om vad som innefattas i den goda måltiden. Jag har gått igenom varannan årgång av de båda tidskrifterna från 1969, då det första numret av Vi Föräldrar kom ut, till 2007, med syftet att spåra hur man skriver om den goda måltiden. Hur ser berättelserna ut? Vad finns det för likheter och skillnader mellan de båda tidskrifterna och vilka förändringar sker över tid?De båda tidskrifterna skiljer sig åt i viktiga avseenden. I Vi Föräldrar finns annonser, vilket saknas i Kamratposten. Eftersom den ena tidskriften vänder sig till föräldrar och den andra till barn, skiljer sig både innehållet och tilltalet mycket åt, vilket är en av studiens viktigaste poänger. Detta visar sig även när det gäller vad som skrivs om mat. Vid en tidpunkt i arbetet blev jag t.ex. tvungen att bestämma mig för att koncentrera mig på måltider som intas under fritiden och fick därför utesluta skolmåltiden, ett ämne som det skrivs mycket om i Kamratposten under perioden, och som definitivt är värt sin egen studie. Ett annat intressant ämne som fick uteslutas och som ofta tagits upp i tidskrifterna är problem som gäller övervikt och ätstörningar. Rent generellt finns det mer material om mat, och särskilt om familjemåltiden, i Vi Föräldrar än i Kamratposten, vilket säkert också återspeglas i min framställning. Inte desto mindre menar jag att materialet från de båda tidskrifterna kompletterar varandra på ett sätt som synliggör viktiga aspekter av den goda måltiden från barns och vuxnas perspektiv.
Grönsaker eller godis? Kulturella perspektiv på nordiska barns kosthåll
(2007) Johansson, Barbro; Centrum för konsumtionsvetenskap
Mat och ätande är ett gränsöverskridande forskningsämne, som engagerar forskare från vitt skilda discipliner. Medicinare, historiker, sociologer, näringsfysiologer, pedagoger, psykologer, antropologer, etnologer m.fl. har inspirerats att, var och en från sin disciplinära horisont, studera detta fenomen, som vi alla är engagerade i flera gånger per dag. Olika födoämnens näringsinnehåll och inverkan på hälsan, måltidernas och olika livsmedels historia, matens och ätandets symboliska dimensioner, metoder för att främja goda matvanor, överflöd på mat och brist på mat; forskningsämnena är många och ämnets ständiga aktualitet, liksom att det bjuder på motsägelser och en mångfald av infallsvinklar gör att man kan anta att det inte kommer att förlora sin lockelse som forskningsobjekt. Mat är nödvändigt för vår överlevnad, men en ohälsosam kost kan leda till för tidig död. Ätande är en rutinhandling som vi utför nästan utan att tänka, men det kan också vara föremål för stort engagemang, planering och arbete, och glädje såväl som ångest. Vi kan äta ensamma eller tillsammans med andra, inta vardagsmat eller festmåltider. Vi äter också i många sammanhang utanför måltiderna; en kaka till kaffet, ett äpple framför datorn, en glass under shoppingturen, en påse popcorn vid biobesöket. Som matforskare kan det vara svårt att få en överblick över all intressant forskning som pågår, särskilt den som man måste korsa fakultetsgränserna för att få tillgång till. Samtidigt finns det mycket som talar för att det är just ämnes- och fakultetsövergripande samarbete som behövs för att få en vidgad förståelse för ämnet och för att kunna nå ännu längre i forskningen. Detta var utgångspunkten när Centrum för konsumtionsvetenskap (CFK) i Göteborg och Norsk senter for barneforskning (NOSEB) i Trondheim sökte och fick pengar från Nordiska ministerrådet för projektet ”Children, food consumption and culture in the Nordic countries”. Pengarna söktes för att anordna två tvärvetenskapliga seminarier och den 15-16 mars 2006 hölls det första seminariet i Göteborg. Seminariet hade titeln ”Grönsaker eller godis? Kulturella perspektiv på nordiska barns kosthåll”. Det bestod av två delar, en del som var öppen för alla intresserade och där inbjudna föreläsare presenterade pågående forskning om kulturella perspektiv på barn, mat och ätande och en del som vände sig till forskare inom området barn och mat och som bestod av workshops med presentation av planerade eller pågående projekt samt diskussion om aktuella forskningsfrågor. Föreliggande rapport är en sammanställning av fyra av de sju föreläsningar som hölls under den första delen.
Konsumenters information om och val av leverantörer på sex omreglerade marknader. Fast telefoni, mobil telefoni, bank, försäkring, el och tandvård.
(2010) Roos, John Magnus; Hansson, Niklas; Holmberg, Ulrika; Centrum för konsumtionsvetenskap
Magnus Roos, Ulrika Holmberg och Niklas Hansson har på uppdrag av Konsumentverket gjort en undersökning om hur konsumenter förhåller sig till valmöjligheter på marknaderna för fast telefoni, mobil telefoni, bank, försäkring, el och tandvård. Syftet har varit att få svar på hur information om valmöjligheter når konsumenter samt vilka åtgärder på informationsområdet som skulle kunna innebära att konsumenterna får bättre intresse för och möjligheter att göra rationella och hållbara val på de aktuella marknaderna.
Konsumenters köp av ekologisk mat - En forskningsöversikt
(2007) Holmberg, Ulrika; Steingrimsdottir, Hulda; Svensson, Åsa; Centrum för konsumtionsvetenskap
Vår översikt över de senaste årens forskning om konsumenters inställning till och köp av ekologisk mat visar att: • Andelen köpta ekologiska livsmedel är liten trots ett stort intresse för miljöfrågor. Konsumenters attityder till att det är viktigt att tänka på miljön är ofta för allmänt hållna för att ge vägledning vid köp av en specifik vara. • Det finns skillnader mellan olika konsumenters intresse för och köp av ekologisk mat som delvis hänger samman med konsumentens kön, ålder och utbildning. • Värdena solidaritet och omtanke har ett samband med köp av miljövänliga varor. • Det finns flera omständigheter kring hur konsumenten brukar agera och reagera i butiken som gör det svårt att beakta miljöinformation. • Konsumenter värderar egenskaperna god smak, kvalitet och hälsa mycket högre än att maten är ekologiskt producerad. • Av de konsumenter som köper ekologisk mat är uppfattningen att ekomaten är hälsosammare minst lika viktig som att den är bättre för miljön. • Konsumenter känner ambivalens kring köp av ekologisk mat. De tycker att det är svårt att värdera miljöinformationen och veta vad de skall välja. Dessutom kan miljöintresset stå i konflikt med andra värderingar, som att handla ekonomiskt. Forskningen om konsumenters användning av miljömärkning visar att: • Det är viktigt att märkningen är enkel, tydlig och inte innehåller stora mängder information. • Många parallella miljömärkningssystem skapar förvirring hos konsumenterna. • Varning för produkter som är skadliga ur miljösynpunkt har för de måttligt miljöengagerade konsumenterna större effekt på köpbeteendet än dagens positiva märkning av ekomat. Utformningen av kommunikation och marknadsföring av ekologisk mat bör, enligt de forskningsresultat vi redovisar, inriktas på att: • Stärka konsumenters intresse för miljöfrågor. • Vara långsiktig – det tar tid att ändra värderingar och vanor. • Vända sig till bredare konsumentgrupper än de redan miljöengagerade konsumenterna. • Ge oberoende miljöinformation • Tydliggöra fördelarna med att köpa ekomat för den enskilde konsumenten. • Rikta information och marknadsföring kring miljöfrågor och ekomat till butiker eftersom butiken har en viktig roll i konsumenters val av matvaror. • Ladda ekomaten med spännande värden.
Konsumtionsforskningens inriktningar och förutsättningar
(2006) Holmberg, Ulrika; Ejdeholm, Carina; Centrum för konsumtionsvetenskap
Rapporten ger en bild av hur konsumtionsforskning definieras och hur den finansieras. Rapporten har gjorts på uppdrag av Konsumentverkets vetenskapliga råd och syftar till att ge en bild av forskningsområden och förutsättningar för att på sikt kunna förbättra villkoren för konsumtionsforskning. De deltagande forskarna tillhör olika vetenskapsområden från olika delar av landet och är medlemmar i FIK (Forskarnätverk för Interdisciplinär Konsumentforskning). Deras definition av konsumtion är mycket mer än den traditionella definitionen av konsumtion, att bruka och förbruka. Genom att kombinera olika vetenskapsområden, såsom ekonomi, etnologi, hushållsvetenskap, psykologi och sociologi i definitionerna visar forskarna vikten av tvärvetenskaplig konsumtionsforskning. Resultatet visar också att konsumtionsforskning handlar om att öka kunskapen om konsumenter och deras konsumtion, men även att stödja konsumenten och granska konsumtionens roll i samhället. Inför framtiden behövs broar mellan grundforskning om konsumtion och mer applicerad forskning relaterad till politikområden som berör konsumtion. Båda inriktningarna behövs framöver, men för att utveckla forskning om konsumtion och konsumtionsmönster så är det viktigt med ett ökat utbyte mellan inriktningarna. De forskningsinriktningar som är mest framträdande i undersökningen är konsumenters val och konsumtionskultur. Dessa kommer även att vara viktiga framöver. De tillfrågade anser också att ämnesområdena hållbar utveckling ur såväl ekologiskt, socialt som ekonomiskt perspektiv kommer att vara mycket viktiga att forska om i framtiden. Konsumtionsforskningen i Sverige har historiskt sett haft en undervärderad betydelse, men har under senare år fått en mer framträdande position. Denna position behöver förstärkas ytterligare då konsumtion är något som berör eller tangerar många olika politikområden. Likaså har konsumtionsforskning internationellt ofta en högre status, vilket ämnet också behöver få i Sverige. Därför är det viktigt att regelbundet följa konsumtionsforskningens innehåll, utveckling och finansieringsmöjligheter.
Konsumtionsmakt - Centrum för konsumtionsvetenskap 10 år
(Centrum för konsumtionsvetenskap, Göteborgs universitet, 2011-05) University of Gothenburg/Centre for Consumer Science; Göteborgs universitet/Centrum för konsumtionsvetenskap; Brembeck, Helene; Centrum för konsumtionsvetenskap
Konsumtionsmakt 2.0
(2008) Hast, Lennart; Ossiansson, Eva; Centrum för konsumtionsvetenskap
Denna rapport har sitt ursprung i bokprojektet Marknadsorientering - myter och möjligheter, vilket haft MTC- Marknadstekniskt Centrum som finansiär. De båda författarna Lennart Hast, Dagspresskollegiet vid JMG och Handelshögskolan i Göteborg samt Eva Ossiansson, CFK och Handelshögskolan i Göteborg, såg en möjlighet att utveckla sina idéer från sitt kapitel "Sociala medier ökar betydelsen av känslomässiga värden" från boken. Resultatet är denna läsvärda och originella rapport som bygger på en litteraturgenomgång av området. Guitar Hero, bloggar, Facebook, MySpace, YouTube, Second Life… Internet och dataspel har gjort en ny digital livsstil möjlig. Över generationsgränserna kommuniceras det som aldrig förr, 24 timmar om dygnet och på en mängd olika sätt. Vi är omättliga i vår kommunikation. Och i vår strävan att bygga virtuella relationer, ha roligt och leva ut våra drömmar, uppstår ständigt nya mötesplatser på nätet. Vi som kunder har fått en större makt genom Internet. Informationen finns alltid tillgänglig var som helst, när som helst, hur som helst och för vem som helst. Kommunikationen är gränslös. Och ryktet för ett företag kan vara beroende av ett enda musklick. ‖Word-of-mouse‖ regerar och utövar sitt inflytande vare sig man vill det eller ej. Internet och ny teknik har alltså skapat fundamentala möjligheter för människor att själva kommunicera sina idéer och åsikter, men också att skapa ett eget innehåll. Vad som är värt att sprida vidare till andra avgör vi själva och inte etablerade medier. Och även om vi uttrycker ett visst obehag över vår integritet på nätet så ökar stadigt antalet egna hemsidor på nätet, där vi helt frivilligt lämnar ut högst personlig information om oss själva. Denna information kan företag dra nytta av utan att vi tänker på det. Genom att dela med sig och delta i den virtuella världen får vi en bekräftelse på att vi betyder något för någon. Genom att dela med oss bygger vi relationer – vi ‖bondar‖. Kan vi sedan dela med oss av något som har ett emotionellt värde eller annat värde ‖boostar‖ vi också vårt eget sociala kapital eller ‖brand‖. Livet framför datorn blir alltmer förknippat med underhållning och exhibitionism. Vi blir en slags digitala narcissister. Vårt digitala jag kan bli den person som vi känner oss som. Vi bygger vår egen historia och personliga varumärke på samma sätt som företag länge har gjort. Vi har helt enkelt blivit producenter och marknadsförare av oss själva med de möjligheter och risker som det innebär. Och nätet med alla dess bloggar och sociala nätverkssajter är utmärkta kommunikationskanaler för att visa upp oss, få bekräftelse och interagera med andra likasinnade. En forskare kallar oss för glaskonsumenter, d.v.s. ömtåliga, genomskinliga och som kan ge sken av olika saker. Livet i den digitala världen är en spegling av vår personliga information. Vår profil på nätet blir den vi är. Men, den behöver inte vara sann. Den profil som skapas av oss kan utgöras av den bild vi vill återge. Vi kan bygga en fasad istället. Eller så kan någon annan göra det åt dig utom din kontroll och digitala fotavtryck är svåra att ‖tvätta bort‖. Och information om oss kan ta många konstiga vägar som t.ex. pojken som ofrivilligt blev världskändisen ‖Star Wars Kid‖. Uppmärksamhet och kändisskap på nätet har därför ett pris. Att leva ut sina drömmar och fantasier utgör en viktig drivkraft i den digitala världen. Genom dataspel som Guitar Hero kan vi bli rockhjältar och dra riff som skapar en skön känsla av att vi faktiskt står på scenen. Och när vi känner att vi deltar aktivt själva som medmusiker är vi också villiga att betala för musiken. Något som många fildelare annars inte längre gör. Vad är då värdefullt inom ramen för den digitala livsstilen? Genom kreativitet och fantasi kan värde skapas för det mest konstiga saker man kan tänka sig. En fyraårig norsk skogskatt och hans fyra kattkompisar i bandet Musashi har blivit en sensation på YouTube och har t.o.m. lyckats få ett skivkontrakt. Värdet av vad som förefaller vara rent trams är svårt att förstå. Värdet blir i det sammanhanget den känsla som vi vill uppnå och dela med oss av – ett slags ‖feel good‖ med ‖feel goods‖. Vad som bidrar till känslomässiga band till andra och för den enskilde individen, blir då viktigt att försöka förstå för värdeskapande. Och det finns inga gränser för värde – fantasin är oändlig. Vad som helst kan egentligen vara värdefullt. Vad som är värde är därför väldigt flyktigt, svårdefinierbart, men också oerhört personligt. För känslor är i allra högsta grad individuella.
Konsumtionsrapporten
(Handelshögskolan, Göteborg, 2019-12) Roos, John Magnus; Centrum för konsumtionsvetenskap; Centre for retailing
Konsumtionsrapporten 2014
(2014-12) Roos, John Magnus; Centrum för konsumtionsvetenskap
I Konsumtionsrapporten 2014 sammanfattas och analyseras hushållens privata konsumtion i Sverige under 2013. Rapporten består av två delar. I den första delen, ”Basfakta”, ges en helhetsbild av hushållens konsumtion som baseras på offentlig statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) och hur nöjda svenska konsumenter är med sina liv baserat på statistik från SOM-institutet. Den andra delen belyser några konsumtionsområden av särskilt intresse. I slutet presenteras detaljerad statistik i bilagor.
Den kvinnliga blicken möter "Undressmann": Manlig erotik i svensk feministisk kalender
(2010) Petersson McIntyre, Magdalena; Mörck, Magnus; Centrum för konsumtionsvetenskap
Den här rapporten bygger på ett forskningsprojekt som heter ”Genus, design och organisation” och som löpte mellan 2006 och 20091. Utgångspunkten för projektet var att undersöka produkter, både sådana som redan fanns på marknaden och sådana som skapades inom projektet. Tanken var att identifiera och diskutera olika, främst kommersiella, designföremål som på ett eller annat sätt säger något okon-ventionellt om kön. Objekt som inte spelar på könsstereotyper inom design, mode och reklam utan på ett eller annat sätt ”bråkar med genus” för att använda Judith Butlers formulering (1990) eller försöker ställa könskonventioner på ända. Produk-ter som ger progressiv kritik men samtidigt är säljbara. Vår ingång var att utgå från såväl produkterna i sig som att plocka fram erfaren-heter hos dem som jobbat kommersiellt med genus när det gäller design. Vi ville lyfta fram goda exempel, men också utvärdera vad som varit bra och dåligt i befintliga satsningar. Med syfte att inventera vad som finns på främst den svenska marknaden och med hjälp av designstudenter se vad mer som skulle kunna göras undersökte vi föreställningar om genus, design och lönsamheten på ett förutsätt-ningslöst sätt (se Formgivning/Normgivning 2006). Projektet beviljades medel från Vinnova genom en satsning som poängterade lönsamhetsaspekter i för-hållande till genus. I diskussioner om genus, jämställdhet och lönsamhet så är det oftast andra frågor än produktdesign och konsumtion som uppmärksammats, exempelvis frågor som handlar mer om organisation (se Lorentzi 2009). Vår utgångspunkt var därför att gå via konsumtionssamhället, se på projekt där det är konsumtionssamhället som driver jämställdheten framåt – och kritiskt granska dessa för att se om det var möjligt att jobba med jämställdhet på andra sätt än via förändringar i organisationer förmedlade genom strategiska satsningar. Vi vet redan mycket om hur gamla mönster låses fast och upprepas. För att öppna oss för andra möjligheter krävs att vi ibland också lyfter fram exempel som ger något nytt och annorlunda, som i större eller mindre grad ifrågasätter de inkörda spåren. En idé var därför att överbrygga polariserade förhållningssätt och peka på att mark-naden, såväl upprepar som omskapar föreställningar om genus, sexualitet och heteronormativitet. Vårt angreppssätt har byggt på att välja ut flera designobjekt som fallstudier. Ett av de större var Volvos konceptbil YCC, ett annat en hantverkskjol, en kurvig stål-verksuniform, en feministisk ”pinupp”-kalender och en kvinnlig krockdocka. I den här rapporten diskuteras den feministiska pinupp-kalendern, medan de andra presenteras i andra publikationer (se exempelvis Mörck och Petersson 2007a, e.Hansson, Mörck och Petersson McIntyre 2009, Petersson McIntyre 2010). Vi samarbetade också med studenter från Högskolan för Design och Konsthantverk (HDK) i Göteborg, något som resulterade i en utställning med namnet FormgivningNormgivning som turnerade från Göteborg till flera ställen i Sverige och sedan till Madrid och Berlin (se även Hansson och Jahnke 2009). Ytterligare en delstudie var av reklam där tio etablerade reklambyråer i Västsverige bjöds in till en dialog. Mötet syftade till att identifiera exempel från reklamens värld där kon-ventioner genom vilka människor vanligtvis skildras ifrågasattes eller utmanades (Eriksson-Zetterquist, Mörck och Petersson 2008).
Marknadsföringsforskning om konsumenter och konsumtion
(2007) Ekström, Karin M.; Holmberg, Ulrika; Ossiansson, Eva; Centrum för konsumtionsvetenskap
Föreliggande rapport är en kartläggning av marknadsföringsforskning som fokuserar på konsumenter och konsumtion i Norden. Projektet har genomförts av forskare på Centrum för konsumtionsvetenskap och är finansierat av Handelns utvecklingsråd (HUR). Centrum för konsumtionsvetenskap är Sveriges nationella centrum där tvärvetenskaplig forskning om konsumtion bedrivs utifrån ett konsumentperspektiv. I rapporten betonas just konsumentperspektivet och det är anledningen till att forskargrupper med ett utpräglat företagsperspektiv inte ingår i presentationen. En historisk tillbakablick (kapitel 1) och aktuella och framtida forskningsfrågor (kapitel 2) har skrivits av undertecknad. Ekon dr Ulrika Holmberg och ekon dr Eva Ossiansson har skrivit om forskning vid universitet och högskolor (kapitel 3), forskning vid myndigheter och andra organisationer (kapitel 4) samt genomfört och skrivit forskningskartläggningen (kapitel 5). Konsumtionsforskningen i Sverige har historiskt haft en undervärderad betydelse, men har under senare år fått en mer framträdande position. Internationellt har konsumtionsforskningen en högre status. Av kartläggningen framgår att det finns en ansenlig mängd marknadsföringsforskning om konsumenter och konsumtion i Norden, men forskningen är inte alltid tydligt kopplad till handeln. De svenska universiteten och högskolorna är dominerande, men även Finland och Danmark har mycket forskning på området. I både Sverige och Finland är forskningen om konsumentmarknadsföring spridd på många olika lärosäten både stora och små, medan den i Danmark och Norge är koncentrerad till några få större universitet och högskolor. Av utredningen framgår att det finns ett behov
Maten och det nya landet
(2006) Brembeck, Helene; Karlsson, MariAnne; Ossiansson, Eva; Shanahan, Helena; Jonsson, Lena; Bergström, Kerstin; Engelbrektsson, Pontus; Centrum för konsumtionsvetenskap
År två av projektet Den mångdimensionella matkonsumenten: värderingar och beteende hos konsumenter 55+ vid Centrum för konsumtionsvetenskap (CFK) fokuserar nya svenskar, närmare bestämt utrikesfödda personer, som anlänt till Göteborg sedan mitten av 1990-talet. 20 procent av Göteborgs invånare är utrikesfödda och 33 procent har så kallad utländsk bakgrund (utrikesfödda eller infödda invånare med minst en utrikesfödd förälder) (Brnic 2004). Siffrorna är högre än för landet i övrigt. Av Sveriges invånare är ca 11 procent utrikesfödda och ca 20 procent har utländsk bakgrund. Liksom i andra större städer är Göteborg starkt segregerat ifråga om andelen utrikesfödda i olika stadsdelar. Till exempel utgör denna andel i den villa- och radhusdominerade stadsdelen Torslanda ca 6 procent, medan den i den förort, där denna studie tar sin utgångspunkt är ca 49 procent (ibid.). Personer med utländsk bakgrund utgör alltså en betydande konsumentgrupp, inte minst i större städer som Göteborg. Detta är också en grupp som i mycket liten utsträckning har uppmärksammats inom konsumentforskningen. Studien bygger på material från 24 hushåll (hh), varav merparten (15 st.) kommer från Bosnien-Hercegovina och mindre andelar från Serbien-Montenegro (4 st.), Irak (3 st.) respektive Afghanistan ( 3 st.) (bil. 1). Denna fördelning sammanfaller tämligen väl med fördelningen av ursprungsländer för de utrikesfödda personer som kommit till Göteborg sedan mitten av 1990-talet. Åren 1994-2002 dominerade flyktingar från Bosnien- Hercegovina, tillsammans med ett mindre antal flyktingar från Somalia. Efter 2002 har flyktingar från Iran, Irak och Afghanistan blivit allt vanligare (Brnic 2004). De kvinnor från Bosnien-Hercegovina, Irak och Afghanistan, som ingår i vår studie, kan således sägas väl representera senare års nyanlända svenskar med avseende på ursprungsland. Man kan också konstatera att tillskottet av utrikesfödda personer under denna period rör sig om just flyktingar, medan den tidigare så vanliga arbetsinva
Mer ekomat i storköken? Utvärdering av 7-miljonersprojektet i Västra Götalandsregionens storkök
(2007) Heikkilä, Hanna; Svensson, Åsa; Centrum för konsumtionsvetenskap
Utvärderingen gäller Västra Götalandsregionens insatser i det så kallade 7-miljonersprojektet för att öka andelen ekologiska livsmedel i de egna verksamheterna. Projektet som löpte 2002 - 2006 innebar främst att storköken på sjukhus, folkhögskolor, naturbruksgymnasier med flera fick ersättning för merkostnader vid inköp av ekologiska livsmedel, samt utbildning om mat och miljö. Rapporten beskriver personalens uppfattningar om hur 7-miljonersprojektet fungerat och analyserar hinder och möjligheter.

Browse

Browsing CFK Centre for Consumer Science / Centrum för konsumtionsvetenskap by Author "Centrum för konsumtionsvetenskap"