PIL-rapporter

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/24473

Browse

Now showing 1 - 9 of 9

Att skriva är att delta i en dialog. Ett högskolepedagogiskt utvecklingsprojekt vid Göteborgs universitet.
(Göteborgs universitet. Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande., 2014-06-12) Wahlandt, Anette; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
Skrivande är en central aktivitet inom högskolan, men att utveckla sitt skriftspråk upplevs ofta som svårt, mödosamt och ensamt (Ask, 2007). Syftet med det utvecklingsprojekt som redogörs för i denna rapport har varit att utveckla arbetssätt och seminarieformer som kan bidra till att utveckla studenternas arbete med text och skrivande inom ramen för kurser. I rapporten redogörs för två delprojekt. Delprojekt 1 har fokus på skrivande och respons, delprojekt 2 har fokus på litteraturseminarier och dialog utifrån reflektionstexter och kurslitteratur. Teoretiska utgångspunkter har varit texter med fokus på lärande och skrivprocesser, med ett sociokulturellt perspektiv som bas och med intresse för dialog. Resultatet visar att skrivseminarier bidrar till att studenterna reflekterar över akademiskt skrivande och sin egen skrivprocess men också stöttar varandra i arbetet med att koppla texterna till litteraturen och kursens ämnesinnehåll. En responsmodell bidrar till att studenterna diskuterar texters innehåll och budskap, snarare än formalia och språk. Resultatet visar också hur seminariestrukturen har betydelse för hur studenter kan bidra med sina erfarenheter och utveckla kunskap utifrån kurslitteraturen.
Didaktiska fördjupningskurser för universitetslärare inom och utom lärarutbildningen.
(Göteborgs universitet, Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt, 2011-12-15) Johansson, Peter; Landqvist, Hans; Olsson, Mikael; Dragemark Oscarson, Anne; Pettersson, Tobias; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
2010 föreslog Lärarutbildningsnämnden (LUN) ett projekt kallat Didaktiska fördjupningskurser för universitetslärare inom och utom lärarutbildningen, vilket skulle utföras inom ramen för PIL:s högskolepedagogiska utvecklingsverksamhet. Bakgrunden till projektet ligger i Göteborgs universitets vision om kompletta akademiska miljöer. Lärarutbildningen, som är en mycket decentraliserad utbildning, har dock mycket begränsade möjligheter att skapa en sådan miljö. Den fakultetsgemensamma forskarskolan Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning (CUL) är en del av en långsiktig strategi för att skapa en komplett miljö. Vidare har LUN konstaterat att didaktiska fördjupningskurser för lärarutbildare kan vara ett annat sätt att hantera ovanstående problematik genom att skapa en gemensam högskoledidaktisk grund för lärarutbildarna på GU. Projektförslaget hade som inriktning att utveckla två högskoledidaktiska fördjupningskurser om 7,5 högskolepoäng (hp) vardera. Den första kursen skulle vara av mer allmän högskoledidaktisk karaktär och den andra kursen skulle vara riktad mot de av GU:s lärare som medverkar inom lärarprogrammen. En arbetsgrupp tillsattes för att genomföra projektet under hösten 2011. Resultatet av detta arbete är förslag till tre kursplaner (se bilaga 1, 2 och 3) om 5 hp vardera inom fältet högskolepedagogik. Dessa kurser syftar till att bygga på, fördjupa och utveckla de kunskaper och färdigheter som lärare vid GU tillägnat sig inom ramen för befintliga kurser i grundläggande högskolepedagogik som ges av PIL (HPE100-serien). Den första kursen – Allmän högskoledidaktik, 5 hp – fokuserar på grundläggande didaktiska frågor med fokus på begreppet användbarhet. Den andra kursen – Ämnesdidaktik för lärarutbildare, 5 hp – fokuserar på de interna och externa aspekter av samverkan som karaktäriserar lärarutbildningen. Den tredje kursen - Fördjupningsarbete i högskoledidaktik, 5 hp – syftar till att kursdeltagaren inom ramen för ett självständigt arbete ska utforska lärarutbildningens dubbla konstnärliga/vetenskapliga grund i relation till det egna ämnes-/kunskapsfältet. Kursernas övergripande mål är att stärka en formell och reell didaktisk kompetensutveckling av GU:s lärarkår och förväntas därigenom bidra till en ökad utbildningskvalitet inom Göteborgs universitet i allmänhet och för lärarprogrammen i synnerhet.
Formativ kursutvärdering. Ett högskolepedagogiskt utvecklingsprojekt vid Göteborgs universitet.
(Göteborgs universitet. Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande., 2013-12-16) Carlsson, Ninni; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
Denna projektrapport är genomförd vid Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) vid Göteborgs universitet. Syftet har varit att undersöka om och hur en verkstad i formativ kursutvärdering kan ingå i PIL:s aktiviteter för universitetslärares kompetensutveckling. Det övergripande målet med det var att inspirera till, och stödja institutionernas arbete med sådana utvärderingar, och därigenom bidra till pedagogisk kvalitetsutveckling vid Göteborgs universitet. Det konkreta och direkta målet var att inspirera och stödja kollegor med pedagogiska uppdrag vid olika institutioner att börja utveckla medvetenhet om, och färdigheter i, att skräddarsy och tillämpa övningar i formativ kursutvärdering. Rapporten anlägger ett maktkritiskt förhållningssätt till dominerande perspektiv på, och tillämpning av, kursutvärderingar. Den tar sin utgångspunkt i litteratur som diskuterar de förändringar som skett internationellt inom högre utbildning sedan mitten och slutet av 1900-talet, och söker förstå och problematisera både kursutvärderingars roll, och erfarenheter från projektarbetet, i en sådan strukturell och historiskt situerad kontext. Den dominerande tillämpningen av kursutvärderingar tolkas i rapporten som präglad av ett lärarcentrerat förhållningssätt. Projektet och rapporten utgår istället från ett både lärandemålsorienterat och studentcentrerat förhållningssätt, förankrade i sociokulturell lärandeteori, men problematiserar också lärandemålsstyrd undervisning med hjälp av bildningsbegreppet. Projektet är utvecklat ur tidigare pedagogiska utvecklingsarbeten vid Göteborgs universitet, varav begreppet ”formativ kursutvärdering” är genererat ur en litteratur-studie. I projektet betyder det att lärare och studenter arbetar systematiskt med kursutvärdering och kursutveckling genom att använda undervisning som sammanhang där de tillsammans undersöker var studenterna befinner sig i lärandeprocessen; där de för dialoger om hur aktiviteter och material kan stödja deras lärande och sedan finjusterar kursarbetet därefter. Begreppsförståelsen följer Scrivens, och Bloom, Hastings och Madaus ursprungliga definitioner från 1960- och 70-talen, av formativ utvärdering i kurser, men kompliceras av att denna betydelse numera vanligtvis används inom pedagogik och högskolepedagogik under beteckningen formativ bedömning. Ett skäl till att behålla begreppet ”formativ kursutvärdering” för denna företeelse är försöka bidra till en problematisering och vitalisering av kursutvärdering som begrepp och praktik. En pilotverkstad i formativ kursutvärdering genomfördes hösten 2012 inom ramen för HPE102, Behörighetsgivande högskolepedagogik 2: Områdesspecifik pedagogik vid Samhällsvetenskapliga fakulteten. I verkstan prövade, planerade och diskuterade tio universitetslärare från fyra olika fakulteter ett urval övningar från handboken Classroom Assessment Techniques. A Handbook for College Teachers (Angelo & Cross 1993), som är avsedda att skräddarsys efter disciplin, kurs och lärandemål. I tre uppföljande verkstäder i två olika sammanhang under 2013 prövade ytterligare 26 anställda vid åtta olika fakulteter samt en student, revideringar av det första upplägget. Erfarenheterna dokumenterades. Verkstan ser ut att ha potential att bidra till universitetslärares kvalificering, det vill säga att lära sig yrkesmässiga färdigheter genom aktiv träning i att designa och planera övningar, och genom att själv delta i dem. Arbetet under verkstäderna tyder på att dessa färdigheter är integrerade i subjektifiering. Det innebär att de ägnade sig åt didaktiskt medveten analys och självständig problematisering av, och kommunikation om, en mängd olika överväganden som kursansvariga och lärare behöver ta ställning till när de planerar didaktiska situationer, och vad de avser att åstadkomma med dem. Det kollektiva, sociala sammanhanget och samspelet ser ut att ha haft en särskild betydelse i verkstäderna, främst som en förutsättning för att lära sig färdigheter i att designa och planera formativa kursutvärderingsövningar. Ny förståelse uppstod genom ett gemensamt utforskande av en praktik: att tänka, göra och tala tillsammans. Materialet tyder även på att verkstan lyckades inspirera till att introducera formativ kursutvärdering vid institutionerna. Avsikten att försöka åstadkomma ett studentcentrerat förhållningssätt i verkstan ser därför ut att ha fungerat. Verkstans upplägg och övningar bidrog till ett kreativt samarbete med engagerade och livliga diskussioner i samtliga de fyra grupper som deltog. En möjlig förutsättning för detta är att deltagarna redan känner varandra när verkstan infaller, men också i en grupp där de inte gjorde det blev diskussionen livlig. En annan avgörande förutsättning för arbetet i verkstan är en gemensam förförståelse och utgångspunkt vad gäller centrala perspektiv och begrepp inom det område som verkstan rör sig. En sådan saknades i den grupp där deltagarna inte kände varandra. En paradox som varit synlig och medfört problem rakt igenom hela projektarbetet, innebär att slimmade tjänsteplaneringar för anställda krockar med Göteborgs universitets visioner och ambitioner att pedagogiskt kompetensutveckla sin personal och verksamhet. Den tolkas inom den globala kontext som utgörs av universitetens omvandling, med de mindre resurser som finns att tillgå i ”massuniversitetet”, och tyder på att det krävs organisatoriska förändringar så att inte enskilda lärare hålls ansvariga. Rapporten presenterar avslutningsvis rekommendationer för fortsatta verkstäder, som fristående aktiviteter och inom ramen för högskolepedagogiska kurser.
GUL-användning och behov av digitala verktyg
(Göteborgs universitet. Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande., 2014-10-15) Sunnerstam, Maria; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
Lärplattformen GUL breddinfördes inom Göteborgs universitet i januari 2009. Ansvar för förvaltning och utveckling av lärplattformen har fram till årsskiftet 2013/2014 legat inom Utbildningsenheten men ligger idag vid PIL-enheten. Rapportens syfte är att presentera hur GUL, och dess specifika funktioner, används inom Göteborgs universitet samt hur behov av fortsatt utveckling ser ut. En ambition har varit att även fånga upp generella synpunkter och idéer om nätburen undervisning och vilka behov som finns. Undersökningen tar också upp frågor om inställning till IT för lärande bland universitetets personal och studenter. I rapporten presenteras lärares, studenters och GUL-administratörers syn på lärplatt-formens nuvarande funktionalitet och användning. Den innehåller också en omvärlds-bevakning med nedslag i de diskussioner som pågår såväl nationellt som internationellt inom området lärplattformar, IT och lärande. I ett avslutande kapitel diskuteras förslag för fortsatt arbete med att utveckla lärplatt-formen GUL som ett stöd för IT och lärande för såväl studenter som undervisande personal. Rapporten kan användas som ett underlag inför fortsatta diskussioner och strategiska beslut i universitetsgemensamma frågor som berör IT och lärande.
Kartläggning av pedagogiska meriteringsmodeller vid Sveriges högskolor och universitet
(Göteborgs universitet. Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande., 2017-08-03) Winka, Katarina; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
Pedagogiska karriärvägar är på frammarsch i Sverige. Detta fastslogs i den första kartläggningen av pedagogiska meriteringsmodeller som Åsa Ryegård genomförde 2013 och bekräftas i denna uppföljning. Även ur ett internationellt perspektiv är pedagogisk meritering en aktuell fråga och den har fått extra skjuts av de senaste årens ökade fokus på kvalitetssäkring av högre utbildning. Knappt hälften (49 %) av Sveriges högskolor och universitet har idag infört någon form av pedagogisk meriteringsmodell, antingen integrerat i den akademiska befordringsgången eller som ett fristående system. Implementeringsarbete eller förberedelser pågår vid ytterligare några lärosäten medan ett antal befintliga modeller är pausade i väntan på utvärdering och revidering. Sett över hela landet är det vanligast med en gemensam modell för hela lärosätet, att modellen har två nivåer som benämns meriterad och excellent samt att lönepåslag och särskilda uppdrag följer med vid antagning till modellen. Kriterierna för pedagogisk skicklighet är i stort sett jämförbara mellan lärosäten och nivåer, däremot förhåller de sig sällan till grundkraven för pedagogisk skicklighet som gäller för anställning vid lärosätet. Pedagogiska portföljer används vid ca 70 % av alla lärosäten i Sverige och instruktioner för hur de pedagogiska meriterna ska sammanställas finns hos samtliga lärosäten som har pedagogiska meriteringsmodeller. Hos några lärosäten accepteras även webbaserade portföljer. De sakkunniga rekryteras framför allt externt, vanligast är att använda två externa bedömare eller en kombination av interna och externa bedömare. Lärosätena lägger allt större vikt vid de sakkunnigas bedömarkompetens och har i några fall särskilda instruktioner för sakkunniga inför bedömning av pedagogisk skicklighet. Över 500 lärare i Sverige har hittills befordrats eller utnämnts i en pedagogisk meriteringsmodell. Deras roll vid lärosätena varierar men denna kartläggning bekräftar att de befordrade och utnämnda lärarnas kompetens börjar efterfrågas och nyttjas på olika sätt vid både det egna lärosätet och vid andra.
Kollegiala samtal och erfarenhetsutbyte i högskolepedagogisk verksamhet - En diskussion om dialog, bildning och pedagogisk utveckling
(Göteborgs universitet. Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande., 2021-01-12) Synnestvedt, Anita; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
Den här rapporten har sin utgångspunkt i en enkätundersökning av alumner från åren 2008-2018 och i en undersökning av kursrapporter där kursvärderingar ingår från 2010-2018. Här framgår att de kollegiala samtalen och erfarenhetsutbytet var en stor behållning i kurserna. Dialogen, samtalet, reflektionen och lyssnandet är ingredienser som är viktiga för att det blir ett givande kollegialt samtal. Genom erfarenhetsutbytet skapas också ny kunskap och vi växer i mötet med olika åsikter, tankar och idéer. Många begrepp är knutna till området och i rapporten görs en genomgång av termer som kollegialitet, kollegiala samtal, kollegialt styrande, kollegialt lärande och lärande samtal. Ytterligare begrepp som diskuteras är dialogbegreppet där bland annat Bakhtin och ett sociokulturellt perspektiv lyfts fram. Bildning är också ett tema som tas upp i rapporten och frågan ställs om det är intressant att göra en koppling mellan bildningsdiskussioner och kollegiala samtal och erfarenhetsutbyte. Viket värde de kollegiala samtalen och erfarenhetsutbyte besitter, är en ytterligare en frågeställning som undersöks. Slutligen diskuteras hur de kollegiala samtalen och erfarenhetsutbytet kan utvecklas i högskolepedagogiska kurser. Rapporten visar att kollegiala samtal och erfarenhetsutbyte har ett stort värde på olika plan såväl för den enskilda läraren som för lärarlaget/gruppen. Detta kan också gynna studenternas lärande då båda egna reflektioner och pedagogiska diskussioner stödjer kursutveckling och pedagogiskt utvecklingsarbete. Det kan även innebära utveckling av ett studentcentrerat lärande. Det finns också ett värde i kollegiala samtal när det gäller utveckling av kollegiala styrformer då kollegiala samtal kan ses om en ”träning” i att ingå i ledningsfunktioner där kollegiala styrformer uppmuntras. Rapporten konkluderar med att ett bildningsbegrepp kan användas som stöd när det gäller diskussioner kring utveckling av kollegiala samtal och erfarenhetsutbyte. Men begreppet bör aktualiseras och debatteras för att inte vara exkluderande, men istället inkluderande. Fokus kanske också bör vara på att se hur bildningsbegreppet kan användas för att främja demokratiska processer och på hur vi kan lyfta det heterogena universitets fördelar vilket kan vara att se det egna genom det främmande, något som gör att vi har större möjligheter att utveckla kritiska kompetenser. Hur de kollegiala samtalen och erfarenhetsutbytet kan utvecklas i högskolepedagogiska kurser och inom universitetet generellt är en avslutande diskussionsfråga i rapporten. Här är ställs också frågan vilka rum för kollegiala samtal vi kan utveckla framöver.
Kursvärderingar och konstruktiv länkning. En vägledning för utformning av kursvärderingar post-Bologna.
(Göteborgs universitet, Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt, 2012-03-02) Johansson, Peter; Norman, Marie; Fogelberg, Karin; Petersson, Bengt; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
Många olika perspektiv präglar högskolans verksamhet, vilket också lämnar avtryck i såväl mål som utformning av kursvärderingar. Denna rapport tar som första utgångspunkt att kursvärderingar bör präglas av ett kursutvecklingsperspektiv. Den andra utgångspunkten för rapporten är den brist på vägledning som finns kring vilken roll kursvärderingen kan fylla i den övergång till målstyrd undervisning som Bolognareformenen inneburit. Många lärosäten, däribland Göteborgs universitet, har valt att låta idén om konstruktiv länkning (constructive alignment) spela en allt större roll i planering och genomförande av kurser och program. De vägledningar som finns på detta område, fokuserar till största del på hur man skriver lärandemål, samt hur man kan/bör tänka när det gäller att uppnå konstruktiv länkning mellan lärandemål, undervisningsformer, litteratur, examinationer och betygskriterier. Mindre uppmärksamhet har lagts vid hur kursvärderingsverksamheten kan eller bör präglas av denna övergång. Syftet med vägledningen är därför att: • Påvisa kursvärderingens potential som ett integrerat verktyg i den lärprocess som står i fokus för konstruktivt länkad undervisning. • Diskutera överväganden som bör göras när man utvecklar kursvärderingar i relation till konstruktiv länkning. • Diskutera vilken typ av frågor som är relevanta att ställa i en kursvärdering med ett kvalitetsutvecklande perspektiv samt vilken typ av frågor som är mindre relevanta. • Ge exempel på hur frågor kan utformas för konstruktivt länkade kurser. Utöver de forskningsrelaterade artiklar och böcker som refereras till i rapporten, vilar den tungt på de diskussioner som fördes i ”Benchmarkingprojekt: kursvärderingsprocessen som ett effektivt verktyg i förbättringsarbetet” arrangerad av Kvalitetsrådet våren 2010 med uppföljning våren 2011. Vidare har erfarenheter från Arbetsgruppen för uppföljning av Studentbarometern som avrapproterade sitt uppdrag 2008 legat till grund för diskussionerna. Ytterligare en källa var diskussionerna som fördes i den arbetsgrupp som i mars 2011 utsågs av Grundutbildningsberedningen att undersöka i vilken mån benchmarkingprojektet kunde användas för att ta fram en GU-gemensam kursvärderingsmall. Rapporten, som utformats som en vägledning, diskuterar vilken typ av frågor som bör ställas eller ej i kursvärderingen om man väljer att applicera ett kvalitetsutvecklandeperspektiv med fokus på konstruktiv länkning, betonar vikten av kommunikation om lärandemålen mellan lärare och studenter för att uppnå god kvalitet i kurvärderingen, samt möjligheten att nyttja kursvärderingens potential att vara en integrerad del av utbildningen.
Rum för aktivt lärande. Lärares och studenters upplevelser av undervisning i Göteborgs universitets första Active Learning Classroom.
(Göteborgs universitet. Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande., 2017-05-16) Alfredsson, Veronica; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
Lärare och studenter vistas dagligen i lokaler ämnade för undervisning och utbildning av olika slag. Många lärosalar är traditionellt utformade med studenterna sittande i rader och fokus på läraren som befinner sig längst fram i salen. På Göteborgs universitet iordningställdes under 2015 en lärosal som frångick den traditionella utformningen. Med studenterna kring runda bord och läraren vid en pulpet i mitten är den nya salen tänkt att stimulera samarbete och aktivt lärande. Syftet med studien som redogörs för i denna rapport har varit att återge och spegla lärares upplevelser av att undervisa i och studenters upplevelser av att delta i undervisning i ett Active Learning Classroom (ALC) vid Göteborgs universitet. Tio lärare och fyra studenter deltog i fokusgrupper för att diskutera sina erfarenheter och upplevelser i ALC-salen. Utifrån analyser och tolkningar av deltagarnas diskussioner har vissa teman kunnat skönjas; Förväntningar och förberedelser, förändrad undervisning, tidsaspekter och ramar, tillgång till salen, synpunkter på rummet, de runda borden samt tekniken. Dessa teman har sedan belysts utifrån tidigare forskning. Litteratur som denna rapport bygger på är framför allt internationell forskning om ALC och miljöers påverkan på studenters engagemang och lärande. Studenterna upplevde att salen hade en avslappnande effekt, samtidigt som den krävde engagemang. De menade även att det var lättare att fokusera i ALC-salen än i traditionella lärosalar. Lärarna uppgav att aktiviteten i rummet ökade betydligt jämfört med undervisning i andra salar, och konstaterade att den ökade aktiviteten inte bara gällde för studenterna, utan även dem själva. Samtliga deltagare i studien har haft positiva erfarenheter och upplevelser av undervisning i ALC. Både lärare och studenter önskade ökad tillgång till liknande salar på Göteborgs universitet.
Utvärdering av PIL-enhetens högskolepedagogiska kurser vt2008–vt2018. En enkätstudie.
(Göteborgs universitet. Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande., 2021-02-03) Jernås, Margareta; Vigmo, Sylvi; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
Mot bakgrund av tidigare utvärdering (Oldsjö, 2015) av högskolepedagogisk utbildning på Göteborgs universitet, tillsammans med synpunkter som framkommit i kollegiala samtal med kursdeltagare på PIL:s kurser blev det angeläget att rikta fokus på deltagarperspektiv, vilket inte omfattades av utvärderingen 2015. Det övergripande syftet med studien har varit att, efter tio år av kurser i högskolepedagogik som getts av PIL, undersöka kursdeltagares erfarenheter, samt hur kurserna (företrädesvis HPE101, HPE102, HPE103) svarat på de behov och intressen som medarbetare/kollegor ger uttryck för. Studien som omfattar perioden 2008–2018, bygger på enkäter, besvarade av 761 kursdeltagare under vårterminen 2018, samt uppföljande semistrukturerade intervjuer med 26 deltagare, genomförda vårterminen 2019. Enkätunderlaget omfattar förutom 21 frågor, även möjlighet att ge mer utvecklande kommentarer till 9 av dessa frågor, något som resulterat i ytterligare ett stort antal utsagor, per fråga ca 350 svar. De uppföljande intervjuerna består av ca 17 timmars ljudupptagning med totalt 20 deltagare. Sammantaget har studien genererat ett gediget datamaterial som förutsätter mer tid för fördjupad bearbetning. Föreliggande rapport kan i nuläget bidra med en inblick materialet och ge exempel på några övergripande preliminära tematiker som framträtt i analysarbetet.

Browse

Browsing PIL-rapporter by Author "Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL)."