PIL-rapporter

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/24473

Browse

Now showing 1 - 20 of 23

1/3-modellen - interaktivt lärande i musikteori
(Göteborgs universitet, Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande, 2012-05-10) Asplind, Björn; Löfdahl, Marcus; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande
Hösten 2011 genomfördes ett pilotprojekt med distansutbildning (Blended Learning) inom det konstnärliga området. Detta tog sig konkret form i en fristående kurs i musikteori på 7,5 högskolepoäng med 12 studentplatser. Målsättningen med projektet var att: • lärare och utbildningsledning bygger upp kunskap och erfarenhet för vidareutveckling av interaktivt lärande såväl för HSMs egna behov som för andra delar av vårt universitet • öka möjligheten till varierade och varierande undervisningsformer inom det konstnärliga området • bredda rekryteringen till utbildningarna genom förberedande kurser på distans • utveckla vårt kvalitetsarbete genom att bygga upp erfarenhet av att lägga upp studenternas utvärderingar på en digital plattform. Ytterligare effektmål var att: • vi bara skulle använda lärplattformen GUL • examinationen skulle kunna ske online • utbildningsmaterial skulle kunna produceras med enkel teknisk utrustning • kursen i framtiden skulle kunna genomförbar utan extra medel Det har visat att sig det finns potentiella sökanden till HSM:s program som har för lite kunskaper och färdigheter i musikteori för att bli godkända på antagningsproven. Vår intention var att anpassa en teorikurs för denna målgrupp och på så sätt bredda rekryteringen till våra utbildningsprogram. Vår modell bestod av tre delar – några campusträffar, nätbaserad utbildning, samt självstudier. Vi beslutade oss för att inte använda sociala medier utan endast läroplattformen GUL där allt material skulle finnas tillgängligt. En av utgångspunkterna var att undersöka lämpliga nätresurser för kursen. Därefter fick vi själva inom institutionen producera en del utbildningsmaterial såsom skärminspelningar, ljudklipp, text/bild. Under denna fas testade vi olika utrustningar för att hitta enkla teknisk lösningar. Målen skulle vara konkreta och tydliga så att kursplanen kunde utgöra ett underlag för utformningen av onlineinnehållet. Kursmomenten fördelades till 14 mappar under innehåll i GUL, där varje mapp fick motsvara en lektion innehållande en genomgång, förslag på övningar samt examinerande moment. Uppföljning av studierna genomfördes till största delen online genom enkäter. För att se hur studenterna upplevde kursstarten och kursmaterialet genomfördes efter halva kursen en utvärdering i enkätform på GUL. Den avslutande utvärderingen hade fokus på den andra halvan av kursen. Det allmänna omdömet av kursmaterialet visade sig vara lika bra som i första halvan kursen, däremot var det fler specifika kommentarer kring utbildningsmaterialet som gav upphov till fortsatt utveckling av detta. De tre campuslagda kursträffarna hade en viktig roll att binda samman kursen och gruppen. Avsikten med kursstarten var att den skulle bidra till en socialisering mellan deltagarna, för att det skulle bli mer naturligt för dem att ta kontakt med varandra online. Vi upplevde ändå att det var svårt att få studenterna att kommunicera med varandra. Vidare insåg vi även att det är viktigt att vara mycket tydlig redan i början av kursen vilka förväntningar som ställs på deltagarna. Den modell som projektet har lett fram till används nu under vårterminen 2012 för att utforska hur den kan nyttjas inom ett annat ämnesområde.
Affärssystemsbaserade företagsspel - som integrerande moment av kurser på ekonom- och logistikprogrammen
(Göteborgs universitet, Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande, 2012-01-20) Klingberg, Jonas; Magnusson, Johan; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL)
Syftet med det projektet är att vidareutveckla involvering av it-baserade inslag i utbildningen genom användningen av ett affärssystemsbaserat företagsspel (ERPsim). Genom detta ämnar projektet stärka verksamhetsnärheten och den pedagogiska mångfalden inom ekonom- och logistikprogrammen. Användandet av ERPsim på flera delkurser ämnar skapa en tydligare röd tråd mellan olika delkurser på respektive program. Målgrupp för projektet är studenter och lärare på Handelshögskolan samt programledningarna för respektive program, med möjlighet till vidare spridning inom och utom Göteborgs universitet. Projektet har innefattat lärarutbildning i verktyget, identifiering av möjliga kursinslag samt rapportering/förankring hos programledning och lärare. Avseende lärarutbildning har fyra (4) lärare certifierats vid Göteborgs universitet, samt 12 vid andra europeiska universitet. Avseende möjliga kursinslag har majoriteten av kurser inom de två programmen identifierats som möjliga att relatera till ERPsim. Avseende förankring har programledning och lärare ställt sig positiva till fortsatt involvering och expansion av inslag med ERPsim i programmen. Särskilt anmärkningsvärt är den identifierade möjligheten att genom ERPsim integrera inte bara programmens respektive inriktningar, utan även integration mellan programmen.
Alternativa undervisningsformer vid Göteborgs universitet.
(Göteborgs universitet, Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL), Västra Hamngatan 25, Box 300, SE 405 30 Göteborg, 2011-06-15) Pareto, Lars; Leric, Zana; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL)
På Göteborgs universitet används en mångfald av s.k. alternativa undervisningsformer såsom verksamhetsförlagd utbildning, utbildning av yrkesverksamma, problembaserat lärande, projektundervisning, arbetsintegrerat lärande, och andra former som i grunden skiljer sig från traditionell sals- seminarie- och labb-undervisning. Kännedom om dessa förekomster finns i dagsläget hos enskilda lärare, program, och i bästa fall fakultetsorgan, medan en lärosätesgemensam lägesbild över användningen av alternativa undervisningsformer saknats. Rapporten ger en sådan lägesbild baserad på information på universitetets webb, och intervjuer med utbildningsansvariga på universitetets fakulteter. Rapporten beskriver också en metod för att skapa och underhålla sådana lägesbilder, och ger förslag på hur undervisningsformsinventeringsarbete vid Göteborgs universitet skulle kunna organiseras. Rapportens huvudsakliga resultat är en förteckning över 36 alternativa undervisningsmetoder som används på lärosätet, och en översikt över vilka av dessa som används på 206 kandidat och masterprogram. Rapportens avsedda användningsområden är ökat erfarenhetsutbyte mellan lärare och utbildningsledare som redan använder alternativa undervisningsformer, inspiration till ökad användning av alternativa undervisningsformer, och underlag för strategiskt arbete kring vidareutveckling av alternativa undervisningsformer vid Göteborgs universitet.
Att använda personbaserade inspelningar i interaktivt lärande
(PIL-enheten, 2013-04-26) Abelin, Åsa; Behrns, Ingrid; von Feilitzen, Mattias; Laakso, Katja; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Göteborgs universitet
Ny teknik har gjort det möjligt att utveckla nya undervisningsformer. Men detta leder också till att vi ställs inför nya frågor och utmaningar. Projektet Att använda personbaserade inspelningar i interaktivt lärande - juridiska, etiska och tekniska avvägningar tar upp frågeställningar som rör skärningspunkten mellan pedagogik, teknik, juridik och etik. Projektet utgår från utbildning av logopeder, men området är aktuellt för all undervisning där digitala media används, i synnerhet inom vårdutbildningar. Projektets syfte var att ge vägledning för god etik och bibehållen integritet vid användande av inspelat material i undervisningen. Frågeställningarna är: (1) Vad sätter gränserna tekniskt, etiskt och juridiskt vid användandet av personbaserade inspelningar i undervisningen? och (2) Hur kan vi utveckla användningen av audio- och videoinspelningar i interaktivt lärande? Vi har undersökt frågeställningarna från olika personperspektiv: personen som spelas in, studenten och läraren. Projektets första steg var att göra en inventering av hur inspelningar hanteras på logopedutbildningarna i Sverige. Vi har skapat kontakter med jurist, filosof och experter på digital lagring och utrett möjligheter och begränsningar i användningen av inspelningar. Vidare har två personer som spelats in intervjuats om sina egna upplevelser av inspelningssituationen och sina tankar om den fortsatta användningen av inspelningen. Inom projektet har vi kommit fram till att de juridiska förutsättningarna i första hand måste beaktas. Samtidigt blir de etiska frågorna i högsta grad brännande när det handlar om personer som kan ha svårt att föra sin egen talan på grund av kommunikationssvårigheter. Under projektets gång konstaterades att det krävs ökad medvetenhet hos såväl lärare som studenter om att juridiska aspekter går före och sätter begränsningar för de tekniska möjligheterna. Projektgruppen fick därför anledning att reflektera över den egna lärandeprocessen där fokus i projektet skiftat från tekniska till juridiska och etiska frågeställningar under projekttidens gång. Projektgruppens arbete har bestått i att identifiera de delar av det rådande regelverket (till exempel förordningar, föreskrifter, det som den enskilda myndigheten har bestämt ska gälla, rektors beslut, kursplaner) som är relevanta för de aktuella frågeställningarna. Vi har kompletterat arbetet med blanketter för skriftligt medgivande och råd för avväganden som måste göras vid den tekniska tillämpningen. Vi har i anslutning till projektet utvecklat självinstruerande laborationer på logopedprogrammet vid Göteborgs universitet.
Att samarbeta pedagogiskt över språkgränserna
(Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande, 2013-01-28) Avril, Chloé; Ehrling, Sara; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL)
Inom ramen för detta projekt har två tvärspråkliga kurser med inriktning mot litteratur och genus skapats, SPL131 och SPL132. Vi ville genom projektet samla den pedagogiska och ämnesmässiga kompetens kring genusfrågor som redan fanns inom olika språkämnen. Detta skulle gynna både studenter och lärare. Studenterna skulle erbjudas ett ökat kursutbud och lärarna skulle få möjlighet att lära av varandra och dela pedagogiska och teoretiska erfarenheter i ett nybildat, tvärspråkligt lärarlag. Projektidén föddes 2009 när flera språkinstitutioner slogs samman till en, Institutionen för Språk och Litteraturer (SPL). Sammanslagningen gjorde det lättare att samarbeta över ämnesgränserna. Likväl kvarstod utmaningen att balansera de vidgade perspektiv som samarbetet mellan olika språk kan innebära mot en fortsatt god specialisering för studenterna inom de olika språken. Vi har inom de kurser som skapats försökt ta oss an denna utmaning på ett nytänkande sätt. Samverkan har utgått från ett gemensamt tema, ”genus”, och lärarlaget har arbetat aktivt med såväl co-teaching som peer-coaching. Studenternas perspektiv och bildning har vidgats. Kurserna har på ett unikt sätt kombinerat språkspecifik färdighetsträning med språkområdesövergripande undervisning och samtal kring samspelet mellan litteratur, språk och kulturell kontext genom tiderna.
Att skriva är att delta i en dialog. Ett högskolepedagogiskt utvecklingsprojekt vid Göteborgs universitet.
(Göteborgs universitet. Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande., 2014-06-12) Wahlandt, Anette; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
Skrivande är en central aktivitet inom högskolan, men att utveckla sitt skriftspråk upplevs ofta som svårt, mödosamt och ensamt (Ask, 2007). Syftet med det utvecklingsprojekt som redogörs för i denna rapport har varit att utveckla arbetssätt och seminarieformer som kan bidra till att utveckla studenternas arbete med text och skrivande inom ramen för kurser. I rapporten redogörs för två delprojekt. Delprojekt 1 har fokus på skrivande och respons, delprojekt 2 har fokus på litteraturseminarier och dialog utifrån reflektionstexter och kurslitteratur. Teoretiska utgångspunkter har varit texter med fokus på lärande och skrivprocesser, med ett sociokulturellt perspektiv som bas och med intresse för dialog. Resultatet visar att skrivseminarier bidrar till att studenterna reflekterar över akademiskt skrivande och sin egen skrivprocess men också stöttar varandra i arbetet med att koppla texterna till litteraturen och kursens ämnesinnehåll. En responsmodell bidrar till att studenterna diskuterar texters innehåll och budskap, snarare än formalia och språk. Resultatet visar också hur seminariestrukturen har betydelse för hur studenter kan bidra med sina erfarenheter och utveckla kunskap utifrån kurslitteraturen.
Didaktiska fördjupningskurser för universitetslärare inom och utom lärarutbildningen.
(Göteborgs universitet, Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt, 2011-12-15) Johansson, Peter; Landqvist, Hans; Olsson, Mikael; Dragemark Oscarson, Anne; Pettersson, Tobias; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
2010 föreslog Lärarutbildningsnämnden (LUN) ett projekt kallat Didaktiska fördjupningskurser för universitetslärare inom och utom lärarutbildningen, vilket skulle utföras inom ramen för PIL:s högskolepedagogiska utvecklingsverksamhet. Bakgrunden till projektet ligger i Göteborgs universitets vision om kompletta akademiska miljöer. Lärarutbildningen, som är en mycket decentraliserad utbildning, har dock mycket begränsade möjligheter att skapa en sådan miljö. Den fakultetsgemensamma forskarskolan Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning (CUL) är en del av en långsiktig strategi för att skapa en komplett miljö. Vidare har LUN konstaterat att didaktiska fördjupningskurser för lärarutbildare kan vara ett annat sätt att hantera ovanstående problematik genom att skapa en gemensam högskoledidaktisk grund för lärarutbildarna på GU. Projektförslaget hade som inriktning att utveckla två högskoledidaktiska fördjupningskurser om 7,5 högskolepoäng (hp) vardera. Den första kursen skulle vara av mer allmän högskoledidaktisk karaktär och den andra kursen skulle vara riktad mot de av GU:s lärare som medverkar inom lärarprogrammen. En arbetsgrupp tillsattes för att genomföra projektet under hösten 2011. Resultatet av detta arbete är förslag till tre kursplaner (se bilaga 1, 2 och 3) om 5 hp vardera inom fältet högskolepedagogik. Dessa kurser syftar till att bygga på, fördjupa och utveckla de kunskaper och färdigheter som lärare vid GU tillägnat sig inom ramen för befintliga kurser i grundläggande högskolepedagogik som ges av PIL (HPE100-serien). Den första kursen – Allmän högskoledidaktik, 5 hp – fokuserar på grundläggande didaktiska frågor med fokus på begreppet användbarhet. Den andra kursen – Ämnesdidaktik för lärarutbildare, 5 hp – fokuserar på de interna och externa aspekter av samverkan som karaktäriserar lärarutbildningen. Den tredje kursen - Fördjupningsarbete i högskoledidaktik, 5 hp – syftar till att kursdeltagaren inom ramen för ett självständigt arbete ska utforska lärarutbildningens dubbla konstnärliga/vetenskapliga grund i relation till det egna ämnes-/kunskapsfältet. Kursernas övergripande mål är att stärka en formell och reell didaktisk kompetensutveckling av GU:s lärarkår och förväntas därigenom bidra till en ökad utbildningskvalitet inom Göteborgs universitet i allmänhet och för lärarprogrammen i synnerhet.
Digital kompetens i undervisning och examination vid Göteborgs universitet 2019–2021. Slutrapport.
(Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL), 2022-03-21) University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Sunnerstam, Maria
Projektet DigiKomp (Digital kompetens i undervisning och examination vid Göteborgs universitet) har under tre år arbetat universitetsövergripande och med stark verksamhetsförankring för att genom erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling öka lärares generella medvetenhet om, och kompetensnivå inom, pedagogisk digital kompetens. Nätverkets arbetsgrupp har på olika sätt verkat inom sina respektive institutioner och fakulteter för att med konkreta insatser bidra till att diskutera och utveckla lärares digitala kompetens inom undervisningen. Arbetet har genomförts på olika nivåer. Rent praktiskt har ett antal universitetsgemensamma resurser för lärares kompetensutveckling tagits fram. Som exempel kan nämnas universitetsgemensamt studentresponsverktyg, resursmaterial för lärare om ALC-salar och aktivt lärande, webbsidor om upphovsrätt, en rapport om interaktiva skärmar. Seminarier, presentationer, workshoppar och webbinarier har arrangerats och genomförts med deltagare från olika institutioner och ämnesområden. Inledningsvis låg mycket av projektets fokus på att ge lärare stöd i användningen av den nya lärplattformen Canvas. Senare, i samband med Covid-19 pandemin, tog DigiKomp ett aktivt ansvar i att stödja verksamheten i arbetet med omställningen till distansarbete och onlinebaserad undervisning. Utlysningar av medel för kursutveckling och lokalutveckling har genomförts och följts upp med rapporter som publicerats så att fler kan ta del av erfarenheter som dragits. Under konferensen GU Online 2020, presenterades och diskuterades ett stort antal utvecklingsprojekt vid separata seminarier. Det verktyg för studentrespons (Mentimeter) som infördes på prov av projektet, fick snabbt ett stort antal användare i verksamheten. En utredning om lärares behov av AV-support kvällstid har också genomförts. På en mer övergripande nivå har arbetsgruppen med tiden kommit att fungera som ett nätverk där lärare delat med sig av erfarenheter från sina respektive institutioner och fakulteter och där nätverket kunnat dra nytta av sin bredd genom möjligheter till vägledning, goda råd och handfasta tips om vilka olika expertisområden och resurser som finns inom universitetet.
Formativ kursutvärdering. Ett högskolepedagogiskt utvecklingsprojekt vid Göteborgs universitet.
(Göteborgs universitet. Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande., 2013-12-16) Carlsson, Ninni; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
Denna projektrapport är genomförd vid Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) vid Göteborgs universitet. Syftet har varit att undersöka om och hur en verkstad i formativ kursutvärdering kan ingå i PIL:s aktiviteter för universitetslärares kompetensutveckling. Det övergripande målet med det var att inspirera till, och stödja institutionernas arbete med sådana utvärderingar, och därigenom bidra till pedagogisk kvalitetsutveckling vid Göteborgs universitet. Det konkreta och direkta målet var att inspirera och stödja kollegor med pedagogiska uppdrag vid olika institutioner att börja utveckla medvetenhet om, och färdigheter i, att skräddarsy och tillämpa övningar i formativ kursutvärdering. Rapporten anlägger ett maktkritiskt förhållningssätt till dominerande perspektiv på, och tillämpning av, kursutvärderingar. Den tar sin utgångspunkt i litteratur som diskuterar de förändringar som skett internationellt inom högre utbildning sedan mitten och slutet av 1900-talet, och söker förstå och problematisera både kursutvärderingars roll, och erfarenheter från projektarbetet, i en sådan strukturell och historiskt situerad kontext. Den dominerande tillämpningen av kursutvärderingar tolkas i rapporten som präglad av ett lärarcentrerat förhållningssätt. Projektet och rapporten utgår istället från ett både lärandemålsorienterat och studentcentrerat förhållningssätt, förankrade i sociokulturell lärandeteori, men problematiserar också lärandemålsstyrd undervisning med hjälp av bildningsbegreppet. Projektet är utvecklat ur tidigare pedagogiska utvecklingsarbeten vid Göteborgs universitet, varav begreppet ”formativ kursutvärdering” är genererat ur en litteratur-studie. I projektet betyder det att lärare och studenter arbetar systematiskt med kursutvärdering och kursutveckling genom att använda undervisning som sammanhang där de tillsammans undersöker var studenterna befinner sig i lärandeprocessen; där de för dialoger om hur aktiviteter och material kan stödja deras lärande och sedan finjusterar kursarbetet därefter. Begreppsförståelsen följer Scrivens, och Bloom, Hastings och Madaus ursprungliga definitioner från 1960- och 70-talen, av formativ utvärdering i kurser, men kompliceras av att denna betydelse numera vanligtvis används inom pedagogik och högskolepedagogik under beteckningen formativ bedömning. Ett skäl till att behålla begreppet ”formativ kursutvärdering” för denna företeelse är försöka bidra till en problematisering och vitalisering av kursutvärdering som begrepp och praktik. En pilotverkstad i formativ kursutvärdering genomfördes hösten 2012 inom ramen för HPE102, Behörighetsgivande högskolepedagogik 2: Områdesspecifik pedagogik vid Samhällsvetenskapliga fakulteten. I verkstan prövade, planerade och diskuterade tio universitetslärare från fyra olika fakulteter ett urval övningar från handboken Classroom Assessment Techniques. A Handbook for College Teachers (Angelo & Cross 1993), som är avsedda att skräddarsys efter disciplin, kurs och lärandemål. I tre uppföljande verkstäder i två olika sammanhang under 2013 prövade ytterligare 26 anställda vid åtta olika fakulteter samt en student, revideringar av det första upplägget. Erfarenheterna dokumenterades. Verkstan ser ut att ha potential att bidra till universitetslärares kvalificering, det vill säga att lära sig yrkesmässiga färdigheter genom aktiv träning i att designa och planera övningar, och genom att själv delta i dem. Arbetet under verkstäderna tyder på att dessa färdigheter är integrerade i subjektifiering. Det innebär att de ägnade sig åt didaktiskt medveten analys och självständig problematisering av, och kommunikation om, en mängd olika överväganden som kursansvariga och lärare behöver ta ställning till när de planerar didaktiska situationer, och vad de avser att åstadkomma med dem. Det kollektiva, sociala sammanhanget och samspelet ser ut att ha haft en särskild betydelse i verkstäderna, främst som en förutsättning för att lära sig färdigheter i att designa och planera formativa kursutvärderingsövningar. Ny förståelse uppstod genom ett gemensamt utforskande av en praktik: att tänka, göra och tala tillsammans. Materialet tyder även på att verkstan lyckades inspirera till att introducera formativ kursutvärdering vid institutionerna. Avsikten att försöka åstadkomma ett studentcentrerat förhållningssätt i verkstan ser därför ut att ha fungerat. Verkstans upplägg och övningar bidrog till ett kreativt samarbete med engagerade och livliga diskussioner i samtliga de fyra grupper som deltog. En möjlig förutsättning för detta är att deltagarna redan känner varandra när verkstan infaller, men också i en grupp där de inte gjorde det blev diskussionen livlig. En annan avgörande förutsättning för arbetet i verkstan är en gemensam förförståelse och utgångspunkt vad gäller centrala perspektiv och begrepp inom det område som verkstan rör sig. En sådan saknades i den grupp där deltagarna inte kände varandra. En paradox som varit synlig och medfört problem rakt igenom hela projektarbetet, innebär att slimmade tjänsteplaneringar för anställda krockar med Göteborgs universitets visioner och ambitioner att pedagogiskt kompetensutveckla sin personal och verksamhet. Den tolkas inom den globala kontext som utgörs av universitetens omvandling, med de mindre resurser som finns att tillgå i ”massuniversitetet”, och tyder på att det krävs organisatoriska förändringar så att inte enskilda lärare hålls ansvariga. Rapporten presenterar avslutningsvis rekommendationer för fortsatta verkstäder, som fristående aktiviteter och inom ramen för högskolepedagogiska kurser.
GUL-användning och behov av digitala verktyg
(Göteborgs universitet. Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande., 2014-10-15) Sunnerstam, Maria; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
Lärplattformen GUL breddinfördes inom Göteborgs universitet i januari 2009. Ansvar för förvaltning och utveckling av lärplattformen har fram till årsskiftet 2013/2014 legat inom Utbildningsenheten men ligger idag vid PIL-enheten. Rapportens syfte är att presentera hur GUL, och dess specifika funktioner, används inom Göteborgs universitet samt hur behov av fortsatt utveckling ser ut. En ambition har varit att även fånga upp generella synpunkter och idéer om nätburen undervisning och vilka behov som finns. Undersökningen tar också upp frågor om inställning till IT för lärande bland universitetets personal och studenter. I rapporten presenteras lärares, studenters och GUL-administratörers syn på lärplatt-formens nuvarande funktionalitet och användning. Den innehåller också en omvärlds-bevakning med nedslag i de diskussioner som pågår såväl nationellt som internationellt inom området lärplattformar, IT och lärande. I ett avslutande kapitel diskuteras förslag för fortsatt arbete med att utveckla lärplatt-formen GUL som ett stöd för IT och lärande för såväl studenter som undervisande personal. Rapporten kan användas som ett underlag inför fortsatta diskussioner och strategiska beslut i universitetsgemensamma frågor som berör IT och lärande.
Implementering av GUL.
(Göteborgs universitet, Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL), Västra Hamngatan 25, Box 300, SE 405 30 Göteborg, 2011-01-15) Lundin, Johan; Sunnerstam, Maria; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL)
Rapporten syftar till att belysa införandet av Göteborgs universitets lärplattform (GUL) och utgöra underlag för diskussion och reflektion. Göteborgs universitet beslutade införa en universitetsgemensam lärplattform och upphandlade i december 2006 programmet PingPong. Studentavdelningen utsågs till systemägare och fick i uppdrag att ansvara för ett införande projekt med start januari 2007. Projektet blev försenat och kom igång våren 2008. Lärplattformen benämndes GUL - Göteborgs universitets lärplattform – och blev tillgänglig för alla lärare i november 2008 och för studenter i januari 2009. PIL-enheten och Studentavdelningen riktade i november år 2009 förfrågningar till fakulteterna om beredskapen för och behov av stöd i anslutning till implementering av lärplattformen. Resultat från uppföljningen indikerar brister vad gäller systematiskt planering av personalens kompetensutveckling inom IT-området, tillgång till stödjande organisation för studenters och personals användning av lärplattformen, framställning av material till lärplattformen samt rutiner för uppföljning och utvärdering av användning av lärplattformen. Resultat från denna uppföljning har diskuterats i PIL:s styrgrupp samt med IT-beställarrådet vid Göteborgs universitet. Vid dessa möten konstateras bl.a. att avsaknad av en gemensam hållning på fakultets- och institutionsnivå huruvida man skulle gå över till GUL eller inte, är ett av skälen till att införandet av en lärosätesgemensam lärplattform gått långsamt.
Inventering av pedagogiska karriärvägar på Sveriges högskolor och universitet
(PIL-enheten, 2013-09-26) Ryegård, Åsa; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Göteborgs universitet
Pedagogiska karriärvägar är på frammarsch i Sverige. Det framkommer i den inventering som gjorts under våren 2013 och vars resultat beskrivs i den här rapporten. Lärosätena vid Sveriges högskolor och universitet har beskrivit hur de använder särskilda högskolepedagogiska karriärvägar, bedömningskriterier, ekonomiska och arbetsuppgiftsrelaterade incitament, pedagogiskt sakkunniga, pedagogiska portföljer, högskolepedagogiska priser och högskolepedagogiska konferenser. Inom akademin är en slags normalisering på väg att växa fram av hur skickliga och pedagogiskt medvetna lärare premieras vid lärosätena. Vad gäller pedagogiska karriärvägar visar undersökningen att en tredjedel av Sveriges högskolor och universitet har infört någon form av pedagogiskt meriteringssystem. Dessutom verkar flera lärosäten vara på gång att göra det. De flesta högskolor och universitet har infört ett övergripande system vid lärosätet. Några få lärosäten har valt andra lösningar. De pedagogiska karriärvägar som framträder i studien innefattar tre etablerade kompetenssteg. Vår tolkning ger vid handen att skicklighetsnivåerna i hög grad harmonierar mellan lärosätena. Vanliga benämningar, som används för att synliggöra lärare med särskild pedagogisk skicklighet, är ”meriterad lärare” och ”excellent lärare”. Trots att många lärosäten valt att utveckla egna bedömningskriterier utgår lärosätena nästan uteslutande från samma källor och ansluter sig även till den internationella och flerdisciplinära rörelsen ”Scholarship of Teaching and Learning”. Alla lärosäten som infört en pedagogisk karriärväg har kopplat den till någon form av ekonomiska och/eller arbetsuppgiftsrelaterade incitament. Förutom lönepåslag visar inventeringen att det ofta tillkommit nya arbetsuppgifter eller uppdrag för den excellente läraren, t.ex. som adjungerad i en lärarförslagsnämnd och expert i högskolepedagogiska frågor. Alla lärosäten som praktiserar bedömningar av särskilt pedagogiskt skickliga lärare anlitar pedagogiskt sakkunniga för bedömningen av de sökande lärarnas pedagogiska skicklighet. En tredjedel av lärosätena är självförsörjande genom att lärare som befordrats inom karriärstegen själva blivit bedömare. Pedagogiska portföljer krävs för att både kunna dokumentera och bedöma pedagogisk skicklighet och användningen är allmänt spridd över landets lärosäten. Ungefär 60 % av Sveriges alla universitet och högskolor har egna pedagogiska portföljinstruktioner. Närmare 70 % av alla lärosäten som besvarat enkäten delar dessutom ut någon form av pedagogiska priser till sin lärarkår. I undersökningen framkommer dock att lärosätena inte längre är så intresserade av att införa nya eller framtida pedagogiska priser. Däremot är intresset för pedagogiska karriärvägar desto större. Närmare hälften av alla lärosäten arrangerar återkommande pedagogiska konferenser. Det är vanligt att den här typen av högskolepedagogiskt inriktade konferenser återkommer med en periodicitet av varje eller vartannat år vid respektive lärosäte.
Kartläggning av pedagogiska meriteringsmodeller vid Sveriges högskolor och universitet
(Göteborgs universitet. Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande., 2017-08-03) Winka, Katarina; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
Pedagogiska karriärvägar är på frammarsch i Sverige. Detta fastslogs i den första kartläggningen av pedagogiska meriteringsmodeller som Åsa Ryegård genomförde 2013 och bekräftas i denna uppföljning. Även ur ett internationellt perspektiv är pedagogisk meritering en aktuell fråga och den har fått extra skjuts av de senaste årens ökade fokus på kvalitetssäkring av högre utbildning. Knappt hälften (49 %) av Sveriges högskolor och universitet har idag infört någon form av pedagogisk meriteringsmodell, antingen integrerat i den akademiska befordringsgången eller som ett fristående system. Implementeringsarbete eller förberedelser pågår vid ytterligare några lärosäten medan ett antal befintliga modeller är pausade i väntan på utvärdering och revidering. Sett över hela landet är det vanligast med en gemensam modell för hela lärosätet, att modellen har två nivåer som benämns meriterad och excellent samt att lönepåslag och särskilda uppdrag följer med vid antagning till modellen. Kriterierna för pedagogisk skicklighet är i stort sett jämförbara mellan lärosäten och nivåer, däremot förhåller de sig sällan till grundkraven för pedagogisk skicklighet som gäller för anställning vid lärosätet. Pedagogiska portföljer används vid ca 70 % av alla lärosäten i Sverige och instruktioner för hur de pedagogiska meriterna ska sammanställas finns hos samtliga lärosäten som har pedagogiska meriteringsmodeller. Hos några lärosäten accepteras även webbaserade portföljer. De sakkunniga rekryteras framför allt externt, vanligast är att använda två externa bedömare eller en kombination av interna och externa bedömare. Lärosätena lägger allt större vikt vid de sakkunnigas bedömarkompetens och har i några fall särskilda instruktioner för sakkunniga inför bedömning av pedagogisk skicklighet. Över 500 lärare i Sverige har hittills befordrats eller utnämnts i en pedagogisk meriteringsmodell. Deras roll vid lärosätena varierar men denna kartläggning bekräftar att de befordrade och utnämnda lärarnas kompetens börjar efterfrågas och nyttjas på olika sätt vid både det egna lärosätet och vid andra.
Kollegiala samtal och erfarenhetsutbyte i högskolepedagogisk verksamhet - En diskussion om dialog, bildning och pedagogisk utveckling
(Göteborgs universitet. Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande., 2021-01-12) Synnestvedt, Anita; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
Den här rapporten har sin utgångspunkt i en enkätundersökning av alumner från åren 2008-2018 och i en undersökning av kursrapporter där kursvärderingar ingår från 2010-2018. Här framgår att de kollegiala samtalen och erfarenhetsutbytet var en stor behållning i kurserna. Dialogen, samtalet, reflektionen och lyssnandet är ingredienser som är viktiga för att det blir ett givande kollegialt samtal. Genom erfarenhetsutbytet skapas också ny kunskap och vi växer i mötet med olika åsikter, tankar och idéer. Många begrepp är knutna till området och i rapporten görs en genomgång av termer som kollegialitet, kollegiala samtal, kollegialt styrande, kollegialt lärande och lärande samtal. Ytterligare begrepp som diskuteras är dialogbegreppet där bland annat Bakhtin och ett sociokulturellt perspektiv lyfts fram. Bildning är också ett tema som tas upp i rapporten och frågan ställs om det är intressant att göra en koppling mellan bildningsdiskussioner och kollegiala samtal och erfarenhetsutbyte. Viket värde de kollegiala samtalen och erfarenhetsutbyte besitter, är en ytterligare en frågeställning som undersöks. Slutligen diskuteras hur de kollegiala samtalen och erfarenhetsutbytet kan utvecklas i högskolepedagogiska kurser. Rapporten visar att kollegiala samtal och erfarenhetsutbyte har ett stort värde på olika plan såväl för den enskilda läraren som för lärarlaget/gruppen. Detta kan också gynna studenternas lärande då båda egna reflektioner och pedagogiska diskussioner stödjer kursutveckling och pedagogiskt utvecklingsarbete. Det kan även innebära utveckling av ett studentcentrerat lärande. Det finns också ett värde i kollegiala samtal när det gäller utveckling av kollegiala styrformer då kollegiala samtal kan ses om en ”träning” i att ingå i ledningsfunktioner där kollegiala styrformer uppmuntras. Rapporten konkluderar med att ett bildningsbegrepp kan användas som stöd när det gäller diskussioner kring utveckling av kollegiala samtal och erfarenhetsutbyte. Men begreppet bör aktualiseras och debatteras för att inte vara exkluderande, men istället inkluderande. Fokus kanske också bör vara på att se hur bildningsbegreppet kan användas för att främja demokratiska processer och på hur vi kan lyfta det heterogena universitets fördelar vilket kan vara att se det egna genom det främmande, något som gör att vi har större möjligheter att utveckla kritiska kompetenser. Hur de kollegiala samtalen och erfarenhetsutbytet kan utvecklas i högskolepedagogiska kurser och inom universitetet generellt är en avslutande diskussionsfråga i rapporten. Här är ställs också frågan vilka rum för kollegiala samtal vi kan utveckla framöver.
Kursguiden som instruktion och styrdokument
(Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande, 2012-06-19) Aldrin, Viktor; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL)
Kursguider är en text som finns mellan kursplanens målformuleringar och själva genomförandet av en kurs. Den skrivs om för varje kurstillfälle för att anpassas till datum och specifika examinationsformer. Som undersökningsmaterial är kursguider därmed mycket praktiknära och ger mycket god insyn i hur undervisning är tänkt att ske. Trots detta har ingen tidigare forskning gjorts i Sverige kring detta material, och internationell forskning finns endast i begränsad omfattning kring denna typ av praktiknära material. Denna rapport är en del i ett större projekt, Bättre kursguider, på Enheten för Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) vid Göteborgs universitet som bedrivits 2011–2012. Kursguidepraktikerna har emellertid lyfts ur den planerade översiktliga projektrap-porten och återfinns istället i denna rapport. Detta har gjorts för att särskilt belysa det intressanta material som kursguider utgör och för att de resultat som framkommit ska bli mer tillgängliga för vidare studier.
Kursvärderingar och konstruktiv länkning. En vägledning för utformning av kursvärderingar post-Bologna.
(Göteborgs universitet, Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt, 2012-03-02) Johansson, Peter; Norman, Marie; Fogelberg, Karin; Petersson, Bengt; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
Många olika perspektiv präglar högskolans verksamhet, vilket också lämnar avtryck i såväl mål som utformning av kursvärderingar. Denna rapport tar som första utgångspunkt att kursvärderingar bör präglas av ett kursutvecklingsperspektiv. Den andra utgångspunkten för rapporten är den brist på vägledning som finns kring vilken roll kursvärderingen kan fylla i den övergång till målstyrd undervisning som Bolognareformenen inneburit. Många lärosäten, däribland Göteborgs universitet, har valt att låta idén om konstruktiv länkning (constructive alignment) spela en allt större roll i planering och genomförande av kurser och program. De vägledningar som finns på detta område, fokuserar till största del på hur man skriver lärandemål, samt hur man kan/bör tänka när det gäller att uppnå konstruktiv länkning mellan lärandemål, undervisningsformer, litteratur, examinationer och betygskriterier. Mindre uppmärksamhet har lagts vid hur kursvärderingsverksamheten kan eller bör präglas av denna övergång. Syftet med vägledningen är därför att: • Påvisa kursvärderingens potential som ett integrerat verktyg i den lärprocess som står i fokus för konstruktivt länkad undervisning. • Diskutera överväganden som bör göras när man utvecklar kursvärderingar i relation till konstruktiv länkning. • Diskutera vilken typ av frågor som är relevanta att ställa i en kursvärdering med ett kvalitetsutvecklande perspektiv samt vilken typ av frågor som är mindre relevanta. • Ge exempel på hur frågor kan utformas för konstruktivt länkade kurser. Utöver de forskningsrelaterade artiklar och böcker som refereras till i rapporten, vilar den tungt på de diskussioner som fördes i ”Benchmarkingprojekt: kursvärderingsprocessen som ett effektivt verktyg i förbättringsarbetet” arrangerad av Kvalitetsrådet våren 2010 med uppföljning våren 2011. Vidare har erfarenheter från Arbetsgruppen för uppföljning av Studentbarometern som avrapproterade sitt uppdrag 2008 legat till grund för diskussionerna. Ytterligare en källa var diskussionerna som fördes i den arbetsgrupp som i mars 2011 utsågs av Grundutbildningsberedningen att undersöka i vilken mån benchmarkingprojektet kunde användas för att ta fram en GU-gemensam kursvärderingsmall. Rapporten, som utformats som en vägledning, diskuterar vilken typ av frågor som bör ställas eller ej i kursvärderingen om man väljer att applicera ett kvalitetsutvecklandeperspektiv med fokus på konstruktiv länkning, betonar vikten av kommunikation om lärandemålen mellan lärare och studenter för att uppnå god kvalitet i kurvärderingen, samt möjligheten att nyttja kursvärderingens potential att vara en integrerad del av utbildningen.
Nätbaserad kurs med flexibel fördjupning
(PIL-enheten, 2013-04-30) Maack, Karl; Lilja, Patrik; von Feilitzen, Mattias; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Göteborgs universitet
Projektet nätbaserad kurs med flexibel fördjupning är ett pedagogiskt utredningsprojekt som bedrivits från 2011 till och med 2012. Projektet är genomfört i ett samarbete mellan Sahlgrenska akademin och IT fakulteten med ekonomiskt stöd av enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL). Projektet prövar idén med och konsekvenser av att mellan olika avdelningar/ institutioner samköra ett kurskoncept med två delar, dels en allmän teoretisk grund, dels en tillämpningsfördjupning. De båda delarna skiljer sig åt på flera sätt bl.a. inplacering inom organisationen, pedagogisk utformning, praktiska inslag, relationen till externa aktörer, utformning av studentgrupper, fördjupningsnivå och administration. Projektet visar att det är möjligt att ta fram en sådan kurs inom ramen för ett strukturerat utbyte mellan avdelningar. Erfarenheterna visar att utmaningar ligger inom det juridiska området vid uppbyggnad och upprätthållande av projektpooler med externa fallbaserade projekt, samt i komplexitet relaterat till olika intressenters inbördes relationer till moment och komponenter i kurskonceptet.
NUDEL - Nätburen undervisning, distanspedagogik och e-lärande
(Göteborgs universitet, Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt, 2011-10-08) Lundin, Johan; Nordström, Linda; Svanberg, Pia; Svensson, Lars; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL)
Rapporten beskriver resultaten av två totalpopulationsenkäter samt intervjustudier vid två högskolor. Fokus i undersökningarna har varit att kartlägga högskolelärares teknikanvändning, i synnerhet i interaktion med studenter. I allt väsentligt pekar undersökningen på att högskolelärare har en god IT-mognad, i hög utsträckning använder en rad olika IT-verktyg i sin undervisning, och upplever denna användning som relativt självklar. Man ser hur utbildningspraktiken förändras över tid, och kopplar delar av denna förändring till IT-användningen. I vissa fall upplevs bruket av IT som drivande, och i andra upplever man hur resultaten av en förändrad utbildningsverksamhet blir synliga i bruket av IT. Vi har identifierat ett antal utmaningar som beskrivs i rapporten. Dessa har konsekvenser för organisation, lärare och studenters lärande, vilket också diskuteras. De huvudsakliga utmaningar vi har identifierat, och som beskrivs i rapportens sammanfattning är: • Att förhålla sig till förändringar av lärarens yrkesroll. Vi ser i materialet en bild av teknikanvändningen som stödjande av aktiviteter som är administrativa, koordinerande, med fokus på utveckling och design, parallellt med undervisning och ämnesexpertis. • Att hantera skillnader mellan den förväntade användningen och nyttan av tillgängligt IT-stöd och den reella och praktiskt nödvändiga användningen. • Bruket av IT-stöd för att hantera parallella uppdrag, och IT-stödets lämplighet för att möta behov kopplat till detta. • Att problematisera och förstå de konsekvenser som bruket av specifika IT-stöd får för den dagliga verksamheten. Detta gäller ledning, inköpare, stödfunktioner såväl som lärare. • Att hantera integrationen av distansbaserade system som tillåter asynkrona och distribuerade utbildningsaktiviteter och de lokala, sekventiella och synkrona (som till exempel föreläsningen). • Integration av IT-stödet relativt andra inramande organisatoriska, juridiska, tek-niska och praxisbaserade påverkansfaktorer. • Att hantera relationen mellan bruket av egna och externa IT-stöd i utbildningen. Avslutningsvis så ser vi att resultatet kan informera utbildning, stödjande aktiviteter och inköp och implementation av IT-stöd. Resultatet pekar också på behov av att, på ett liknande sätt som i denna studie, utforska studenters användning av IT i sin interaktion med högskola, utbildning och lärare.
Öppna lärresurser vid Göteborgs universitet. En förstudie om delningskultur för utbildning, rekrytering och kunskapsutbyte.
(Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL), 2022-03-29) University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Sunnerstam, Maria
Sverige ligger internationellt sett steget efter i arbetet med att utveckla öppen utbildning. Under senare år har dock ökade krav på att sprida lärosätenas kunskap och forskning till en bredare allmänhet, arbetet med globala mål för hållbar utveckling samt, inte minst, satsningar på breddad rekrytering och tillgänglighet, gjort att många lärosäten genomför nya investeringar i öppna lärresurser och öppen utbildning. Vid Göteborgs universitet har ett nyligen avslutat projekt på ett konkret sätt undersökt vad arbetet med att ta fram och distribuera öppen utbildning innebär i form av ändrade arbetssätt, stöd till lärare och deltagare samt möjligheter att bidra till det livslånga lärandet. Arbetet med att ta fram öppna kurser och lärresurser har involverat ett 20-tal lärare från universitetets åtta fakultetsområden. Nio olika kurser och lärresurser utvecklades, av dem var det sex stycken som kunde publiceras för den breda allmänheten i slutet av år 2021. Trots begränsade möjligheter att sprida information och att marknadsföra resurserna har ett 100-tal deltagare tagit del av innehållet. För projektets räkning gjordes en tillfällig plattformslösning där kurser och resurser kunde publiceras. När denna plattform så småningom stängs ner kommer några av resurserna att flyttas över till andra webbplatser så att de även fortsatt är tillgängliga för den breda allmänheten. Många lärdomar och erfarenheter växer fram när lärare och stödfunktioner involveras i denna typ av utvecklingsarbete. Frågeställningar runt personuppgiftshantering, licensiering och upphovsrätt har diskuterats och resulterat i att registreringen av deltagares personuppgifter skurits ned till ett minimum och att allt material som tagits fram har licensierats med creative commons vilket säkerställer att upphovsmannen styr hur materialet får användas. Olika former och val av designlösningar har aktualiserats och utprovats; om deltagare i den framtagna resursen förväntas vara helt självgående är det svårt för studieovana deltagare att ta till sig hela innehållet. Men om lärare ska kunna följa och stötta sina kursdeltagare i kunskapsutvecklingen krävs många lärartimmar vilket i sin tur leder till höga kostnader. För att skapa samsyn runt universitetets generella hållning - och syfte - med satsningar på öppna lärresurser behöver nu ett antal inriktningsfrågor avgöras. Projektets rekommendation är att en central sammanhållande funktion inrättas som kan koordinera institutionernas arbete och även ansvara för en gemensam plattform där öppna kurser och lärresurser publiceras. Ytterligare en rekommendation är att det i första hand är lärare och institutioner och centrumbildningar med stort intresse, som bör få möjlighet att arbeta vidare med utveckling av öppna lärresurser. Att tvinga fram en utveckling som det inte finns förutsättningar för, kan snarare motverka syftet med öppna lärresurser. Sist men inte minst krävs att ledande roller på olika nivåer i verksamheten ställer sig positiva och ger sitt stöd i det fortsatta utvecklingsarbetet.
Rum för aktivt lärande. Lärares och studenters upplevelser av undervisning i Göteborgs universitets första Active Learning Classroom.
(Göteborgs universitet. Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande., 2017-05-16) Alfredsson, Veronica; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
Lärare och studenter vistas dagligen i lokaler ämnade för undervisning och utbildning av olika slag. Många lärosalar är traditionellt utformade med studenterna sittande i rader och fokus på läraren som befinner sig längst fram i salen. På Göteborgs universitet iordningställdes under 2015 en lärosal som frångick den traditionella utformningen. Med studenterna kring runda bord och läraren vid en pulpet i mitten är den nya salen tänkt att stimulera samarbete och aktivt lärande. Syftet med studien som redogörs för i denna rapport har varit att återge och spegla lärares upplevelser av att undervisa i och studenters upplevelser av att delta i undervisning i ett Active Learning Classroom (ALC) vid Göteborgs universitet. Tio lärare och fyra studenter deltog i fokusgrupper för att diskutera sina erfarenheter och upplevelser i ALC-salen. Utifrån analyser och tolkningar av deltagarnas diskussioner har vissa teman kunnat skönjas; Förväntningar och förberedelser, förändrad undervisning, tidsaspekter och ramar, tillgång till salen, synpunkter på rummet, de runda borden samt tekniken. Dessa teman har sedan belysts utifrån tidigare forskning. Litteratur som denna rapport bygger på är framför allt internationell forskning om ALC och miljöers påverkan på studenters engagemang och lärande. Studenterna upplevde att salen hade en avslappnande effekt, samtidigt som den krävde engagemang. De menade även att det var lättare att fokusera i ALC-salen än i traditionella lärosalar. Lärarna uppgav att aktiviteten i rummet ökade betydligt jämfört med undervisning i andra salar, och konstaterade att den ökade aktiviteten inte bara gällde för studenterna, utan även dem själva. Samtliga deltagare i studien har haft positiva erfarenheter och upplevelser av undervisning i ALC. Både lärare och studenter önskade ökad tillgång till liknande salar på Göteborgs universitet.

Browse

Browsing PIL-rapporter by Title