PIL-rapporter

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/24473

Browse

Now showing 1 - 3 of 3

Att använda personbaserade inspelningar i interaktivt lärande
(PIL-enheten, 2013-04-26) Abelin, Åsa; Behrns, Ingrid; von Feilitzen, Mattias; Laakso, Katja; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Göteborgs universitet
Ny teknik har gjort det möjligt att utveckla nya undervisningsformer. Men detta leder också till att vi ställs inför nya frågor och utmaningar. Projektet Att använda personbaserade inspelningar i interaktivt lärande - juridiska, etiska och tekniska avvägningar tar upp frågeställningar som rör skärningspunkten mellan pedagogik, teknik, juridik och etik. Projektet utgår från utbildning av logopeder, men området är aktuellt för all undervisning där digitala media används, i synnerhet inom vårdutbildningar. Projektets syfte var att ge vägledning för god etik och bibehållen integritet vid användande av inspelat material i undervisningen. Frågeställningarna är: (1) Vad sätter gränserna tekniskt, etiskt och juridiskt vid användandet av personbaserade inspelningar i undervisningen? och (2) Hur kan vi utveckla användningen av audio- och videoinspelningar i interaktivt lärande? Vi har undersökt frågeställningarna från olika personperspektiv: personen som spelas in, studenten och läraren. Projektets första steg var att göra en inventering av hur inspelningar hanteras på logopedutbildningarna i Sverige. Vi har skapat kontakter med jurist, filosof och experter på digital lagring och utrett möjligheter och begränsningar i användningen av inspelningar. Vidare har två personer som spelats in intervjuats om sina egna upplevelser av inspelningssituationen och sina tankar om den fortsatta användningen av inspelningen. Inom projektet har vi kommit fram till att de juridiska förutsättningarna i första hand måste beaktas. Samtidigt blir de etiska frågorna i högsta grad brännande när det handlar om personer som kan ha svårt att föra sin egen talan på grund av kommunikationssvårigheter. Under projektets gång konstaterades att det krävs ökad medvetenhet hos såväl lärare som studenter om att juridiska aspekter går före och sätter begränsningar för de tekniska möjligheterna. Projektgruppen fick därför anledning att reflektera över den egna lärandeprocessen där fokus i projektet skiftat från tekniska till juridiska och etiska frågeställningar under projekttidens gång. Projektgruppens arbete har bestått i att identifiera de delar av det rådande regelverket (till exempel förordningar, föreskrifter, det som den enskilda myndigheten har bestämt ska gälla, rektors beslut, kursplaner) som är relevanta för de aktuella frågeställningarna. Vi har kompletterat arbetet med blanketter för skriftligt medgivande och råd för avväganden som måste göras vid den tekniska tillämpningen. Vi har i anslutning till projektet utvecklat självinstruerande laborationer på logopedprogrammet vid Göteborgs universitet.
Inventering av pedagogiska karriärvägar på Sveriges högskolor och universitet
(PIL-enheten, 2013-09-26) Ryegård, Åsa; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Göteborgs universitet
Pedagogiska karriärvägar är på frammarsch i Sverige. Det framkommer i den inventering som gjorts under våren 2013 och vars resultat beskrivs i den här rapporten. Lärosätena vid Sveriges högskolor och universitet har beskrivit hur de använder särskilda högskolepedagogiska karriärvägar, bedömningskriterier, ekonomiska och arbetsuppgiftsrelaterade incitament, pedagogiskt sakkunniga, pedagogiska portföljer, högskolepedagogiska priser och högskolepedagogiska konferenser. Inom akademin är en slags normalisering på väg att växa fram av hur skickliga och pedagogiskt medvetna lärare premieras vid lärosätena. Vad gäller pedagogiska karriärvägar visar undersökningen att en tredjedel av Sveriges högskolor och universitet har infört någon form av pedagogiskt meriteringssystem. Dessutom verkar flera lärosäten vara på gång att göra det. De flesta högskolor och universitet har infört ett övergripande system vid lärosätet. Några få lärosäten har valt andra lösningar. De pedagogiska karriärvägar som framträder i studien innefattar tre etablerade kompetenssteg. Vår tolkning ger vid handen att skicklighetsnivåerna i hög grad harmonierar mellan lärosätena. Vanliga benämningar, som används för att synliggöra lärare med särskild pedagogisk skicklighet, är ”meriterad lärare” och ”excellent lärare”. Trots att många lärosäten valt att utveckla egna bedömningskriterier utgår lärosätena nästan uteslutande från samma källor och ansluter sig även till den internationella och flerdisciplinära rörelsen ”Scholarship of Teaching and Learning”. Alla lärosäten som infört en pedagogisk karriärväg har kopplat den till någon form av ekonomiska och/eller arbetsuppgiftsrelaterade incitament. Förutom lönepåslag visar inventeringen att det ofta tillkommit nya arbetsuppgifter eller uppdrag för den excellente läraren, t.ex. som adjungerad i en lärarförslagsnämnd och expert i högskolepedagogiska frågor. Alla lärosäten som praktiserar bedömningar av särskilt pedagogiskt skickliga lärare anlitar pedagogiskt sakkunniga för bedömningen av de sökande lärarnas pedagogiska skicklighet. En tredjedel av lärosätena är självförsörjande genom att lärare som befordrats inom karriärstegen själva blivit bedömare. Pedagogiska portföljer krävs för att både kunna dokumentera och bedöma pedagogisk skicklighet och användningen är allmänt spridd över landets lärosäten. Ungefär 60 % av Sveriges alla universitet och högskolor har egna pedagogiska portföljinstruktioner. Närmare 70 % av alla lärosäten som besvarat enkäten delar dessutom ut någon form av pedagogiska priser till sin lärarkår. I undersökningen framkommer dock att lärosätena inte längre är så intresserade av att införa nya eller framtida pedagogiska priser. Däremot är intresset för pedagogiska karriärvägar desto större. Närmare hälften av alla lärosäten arrangerar återkommande pedagogiska konferenser. Det är vanligt att den här typen av högskolepedagogiskt inriktade konferenser återkommer med en periodicitet av varje eller vartannat år vid respektive lärosäte.
Nätbaserad kurs med flexibel fördjupning
(PIL-enheten, 2013-04-30) Maack, Karl; Lilja, Patrik; von Feilitzen, Mattias; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Göteborgs universitet
Projektet nätbaserad kurs med flexibel fördjupning är ett pedagogiskt utredningsprojekt som bedrivits från 2011 till och med 2012. Projektet är genomfört i ett samarbete mellan Sahlgrenska akademin och IT fakulteten med ekonomiskt stöd av enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL). Projektet prövar idén med och konsekvenser av att mellan olika avdelningar/ institutioner samköra ett kurskoncept med två delar, dels en allmän teoretisk grund, dels en tillämpningsfördjupning. De båda delarna skiljer sig åt på flera sätt bl.a. inplacering inom organisationen, pedagogisk utformning, praktiska inslag, relationen till externa aktörer, utformning av studentgrupper, fördjupningsnivå och administration. Projektet visar att det är möjligt att ta fram en sådan kurs inom ramen för ett strukturerat utbyte mellan avdelningar. Erfarenheterna visar att utmaningar ligger inom det juridiska området vid uppbyggnad och upprätthållande av projektpooler med externa fallbaserade projekt, samt i komplexitet relaterat till olika intressenters inbördes relationer till moment och komponenter i kurskonceptet.

Browse

Browsing PIL-rapporter by Author "Göteborgs universitet"