Examensarbeten magister, Högskolan för scen och musik

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/24949

Browse

Now showing 1 - 20 of 32

"Det är så extremt mycket grejer vi ska kunna lära ut". Grundlärares tolkningsrepertoarer och positioneringar som musiklärare.
(2019-08-26) Tveita, Emma; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/ Högskolan för scen och musik
This paper examines how Swedish general teacher with music education talk about their own everyday music teaching and how they position themselves as music teachers and use interpretation repertoires to construct possibilities and difficulties connected to their profession.The study takes a social constructional perspective as starting point where the view of knowledge about the world gets created and maintains in interaction with other people. Together people construct common perceptions about what ́s true or false. The bases for the empirical data production are three focus groups discussions with general teachers with music education working at different elementary schools. The analysis was carried out from a discourse analytics approach where focus was to find interpretation repertoires about possibilities and difficulties which were constructed in the discussions. The results show how general teachers with music education positioning themselves as music teacher in five different ways; the lonely music teacher, the insufficient music teacher, the satisfied music teacher, the networking music teacher and the educational critical music teacher. From the study's data production, three interpretation repertoires about possibilities and difficulties could be distinguished; the working environment, guidance and education. The result show that the general teachers with music education practical activities based on scientific knowledge tend to become some kind of music activities instead, and that the education, according to the general music teachers with music education does not correspond to the job assignment they are to perform.
||: Att se. Att göra. :|| Att förstå?
(2016-09-29) Schönfeld, Stephan; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/ Högskolan för scen och musik
Which skills and competences within choir conducting can I derive from imitating other conductors' movements and body language? The conducting movements of two choir conductors have been investigated using video recordings. I have observed their motions carefully, described them in written language and recreated their motions with my body by imitation. The imitations have been captured on film and compared with the original video samples. I have thereafter analyzed the differences and reflected on reasons for these. Central research questions were directed towards what information the conductors convey to the choir by their conducting and how they achieve this communication technically . Furthermore I have investigated which elements of the conducting I have managed to imitate accurately and which not. Finally I am giving reflections about my process and document which new skills and knowledge I have gathered from this work.
Att undervisa i musik på mellanstadiet: Tre berättelser utifrån hur lärare som undervisar i musik på mellanstadiet talar om sin undervisning i förhållande till Lgr11
(2015-03-24) Olsson, David; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/ Högskolan för scen och musik
My interest in the problem I have chosen has grown from my practise as a music teacher in Swedish compulsory schools. It springs from my own reflection, that the content pupils meet during music lessons in year 4-6 of compulsory school, seems to vary. My ontological and epistemological standpoints belong to a life-world-phenomenological way of thinkink. This kind of thinking implies that human beings are indissolubly connected to the world, which means that the only way to access the world is trough human beings lived experience. The aim of this study is to describe and analyse how music teachers, who work in years 4-6 of compulsory school, talk about the subject music and its content in relation to the new curriculum, Lgr11. A further aim is to acquire an understanding of the theachers’ views of the preconditions they have to fulfil the curriculum’s aims. The empirical data collection consists of data from semi-structured qualitative interviews with three teachers who work in the same municipality. The empirical analysis of the study is based on narrative analysis, which means that I have written out three constructed stories close to the stories of the interviewees. The results of the study indicate that the preconditions to fulfil the aim of the curriculum, when it comes to the subject music in year 4-6 of compulsory school, still is poor, like previous reports also have shown. There are signs, though, that the new curriculum, has affected the precondition in a positive way. The study also shows that the implementation of the new curriculum has affected the teachers’ views on the subject Music and its content. Furthermore the results indicates that teachers in year 4-6 in compulsory school need help and training when it comes to documentation, assessment and grading.
BALANSGÅNGEN MELLAN FRIHET OCH BEGRÄNSNING Att komponera musik till ungdomskör
(2016-10-04) Helena, Fornegård; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/ Högskolan för scen och musik
How can one compose a song for a youth choir and make it relevant and interesting to its young members? This essay is dealing with the challenges you meet when composing a song for young voices, hearts and minds. The report describes the whole journey from finding a poem to a complete composition for SSA and piano. The composition was done with the support of a focus group, a youth choir, who tried singing the music in rehearsals and evaluated on the experience of singing it. The group was also part of interpreting the chosen poem. The challenges in the process was to find a relevant text for young people, make it singable and interesting, adding a piano part that would support, consider the possibilities and limits with young voices and also be true to yourself as a composer and artist. The reports also deals with the issue of popular music, the genre that young people mostly relate to, and if one can merge some of its core elements in to a choir piece. The conclusion states that the outer factors; the focus group, the text and the characteristics of popular music have inflected on the composing. They have provided both energy and frustration to the process, and also frame and focus in the composition. The most important things learned are staying true to the text and to your original idea.
BARA FÖR SPELANDETS SKULL? En diskursanalytisk studie över ensemblelärares positionering och funktion på gymnasieskolans estetiska program
(2016-10-20) Larsson, Christer; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/ Högskolan för scen och musik
This paper examines how ensemble teachers, in the Swedish upper secondary school, talk about their didactical positions and functions in the classroom, and how these conversations construct and authorize the teachers’ discursive room for manoeuvre. The study takes a social constructional perspective as its starting point, and assumes that every day interaction in a social context, produce a system of truths which determines what is possible or impossible to say or do. The empirical foundation of the study is three focus group discussions with ensemble teachers at different upper secondary schools. The produced data has been analysed through a discourse analytical approach, with one perspective focusing how rhetorical strategies are used to legitimize different didactical positions and functions in the ensemble room, and another perspective focusing on identifying local discourses which are being constructed and constituted throughout the focus group discussions, and how these discourses affect the teachers’ didactical abilities in the ensemble room. The result shows that ensemble teachers didactical positioning in many ways can be legitimized by interpretive repertoires with other interests than to follow the national curriculum or other governing school regulations. Four discourses are identified in the result: the school discourse, the feelgood discourse, the reality discourse and, as a subordinate discourse to the latter, the concert discourse. These discourses are to be regarded as small, or local, discourses which manifest themselves in different degrees and with variations in the three discussion groups.
BARTÓKOS VIOLAKONSERT - ett arbete om hur jag övar
(2016-09-29) Windorth, Erik; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/ Högskolan för scen och musik
Det här arbetet går ut på att försöka ta sig an de tekniska utmaningar som finns i första satsen ur Béla Bartóks violakonsert men också att gå från ett intuitivt och oreflekterat sätt att öva, till ett medvetet och genomtänkt övande som bygger på en analys av de tekniska svårigheterna stycket innehåller. I arbetet hittar jag och analyserar de tekniska utmaningar som jag finner svåra. Jag använder mig av en form då jag tar ut de passager jag har svårt med, radar upp problemen och hittar lösningar till dem. Under arbetets gång har jag utvecklat min övningsmetodik och kommit allt närmare det medvetna övandet som gett ett betydligt bättre resultat än tidigare. Med hjälp av ljudinspelningar har jag lättare kunnat nå mina slutresultat.
"Facebook för det bättre". Universitetslärares resonemang om digitala verktyg och lärplattformar.
(2019-08-26) Berg, Jörgen; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/ Högskolan för scen och musik
Föreliggande självständiga arbete kommer att behandla olika perspektiv på lärande i musik genom digitala verktyg, och lärplattform. Fokusområdet är högre musikutbildning inom lärarprogram i Sverige. Studien undersöker hur musiklärare inom musiklärarutbildning i Sverige resonerar kring sin relation till tekniskt- pedagogiskt ämneskunnande. Syftet med studien är att bidra med en djupare förståelse för kunskapen om hur musiklärarutbildare resonerar och beskriver didaktiska val i genomförandet av undervisning som genomförs med hjälp av digitala verktyg och helt eller delvis via lärplattform. Som teoretiskt ramverk och i analysen har TPaCK-teorin använts. Metoden för studien är kvalitativ där semistrukturerade intervjuer skapat det empiriska underlaget. Resultatet pekar på att lärarna förändrar sin undervisning utefter sitt kunnande i digitalitet, en kompetens och förmåga de av eget intresse och lust tillskansat sig. Lärarna uttrycker en frustration över att det egna intresset för digitalitet styr utbildningens kvalitet inom området. Digitalisering av kurser ses som problematiskt då digitala verktyg och lärplattform förväntas implementeras i befintlig verksamhet snarare än att det ges förutsättningar för att skapa nytt kursinnehåll. Resultatet visar att lärarna upplever en otydlighet i relationerna mellan sin egen och studentens digitalitet samt de digitala kompetenser och förmågor studenten förväntas kunna efter erlagd examen.
Från A till Ö. Om vokalplaceringens inverkan på intonationen i en amatörkör och hur man kan arbeta med detta
(2018-07-30) Einarsson, Karin; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/ Högskolan för scen och musik
I den här uppsatsen har författaren undersökt hur man kan arbeta med vokalplacering i en amatörkör, hur man kan knyta detta arbete till den repertoar som kören sjunger och hur detta arbete inverkar på intonationen i kören. Författaren har använt sig av flera olika metoder för att arbeta med vokalplacering och intonation. En av dem är unisona vokalplaceringsövningar. Körsången kören har jobbat med är Kärlekens tid av Benny Andersson. Ur den har körledaren plockat ut vissa ackord som kören fått träna på att stapla med fokus på att lyssna efter vokalfärg. Sången har också övats på endast de vokalljud som förekommer i texten. En stor del av arbetet har handlat om att göra sångarna medvetna om att lyssna efter vokalfärg och att öka deras förståelse för de olika vokalernas inneboende karaktärer. Arbetet med vokalplacering har gett stor utdelning angående intonationen i kören.
Från skepsis till succé En diskussion kring processer i körinstudering
(2016-10-06) Lindberg, Sofia; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/ Högskolan för scen och musik
I want to examine how choir singers describe the experience of the process of the rehearsal of a choir work which has been chosen to be a challenge vocally as well as musically. The questions I want to work with are: What happens in an emotional level with the choir singer during the work? What happens in the choir in a social level? How important is the choir leader as an inspirer? How can you change a choir singer’s negativism regarding to a difficult piece of music? I asked eight members of the choir to answer some questions in a notebook after every rehearsal. The focus group is a mixed church choir with twenty members. We have worked with the motet “Jesu meine Freude” written by Johann Sebastian Bach. The result was a concert that I analyzed by reading journals that was written by the choir members during the project. This thesis showed that a challenging piece of music developed the members confidence, the group construction became stronger and the choir leader had a great impact of the result of the project.
FRIGJØRENDE BEGRENSNINGER
(2019-10-15) Brevik Gleditsch, Anders; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/ Högskolan för scen och musik
I dette masterprosjektet har jeg forsøkt å bryte stilistiske grenser for å unngå kunstnerisk kompromiss; som en allsidig jazzpianist, føler jeg ofte at jeg begrenses av stilenes konsensus – jeg spiller det jeg forbinder med stilarten, og setter min egen musikalske identitet til side. Målet med dette prosjektet er å tilnærme meg det motsatte – at jeg i større grad kan la mine egne preferanser og ideer fargelegge musikken, uavhengig av hvilken stilart jeg spiller. Min tilnærming til dette har vært å begrense meg til én egenkonstruert skala, med en uvanlig tonesammensetning. Arbeidet har gått ut på å forsere denne skalaen i alle mulige musikalske sammenhenger jeg opererer, og utvikle den gjennom komposisjoner og ulike verktøy for improvisasjon. Fremstillingen viser hvordan jeg har øvd på denne spesielle skalaen, hvordan jeg har satt den i ulike musikalske kontekster, og hvordan jeg har brukt den til å utvikle og definere min musikalske identitet. Jeg drøfter prosessen og de kunstneriske resultatene, og viser konkrete verktøy jeg har utviklet, blant annet min helt egen form for blokkakkorder. Jeg drøfter også teoretiske aspekter ved prosjektet – hvordan skalaen er konstruert, hvordan jeg bruker den i ulike harmoniske sammenhenger, og hvordan jeg har blitt inspirert av andres arbeid. Denne fremstillingen utgjør den skriftlige delen av prosjektet, og er først og fremst min dokumentasjon og refleksjon over det arbeidet jeg har lagt ned ved instrumentet, samt de metodene og musikkstykkene jeg har utviklet gjennom prosjektet. Prosjektet har i tillegg omfattet min eksamenskonsert, hvor alt materiale var basert på den samme skalaen, samt tre mindre semesterkonserter. Utdrag fra dette vises og drøftes i denne fremstillingen.
God intonation i amatörkören – Några nycklar
(2018-07-30) Welander, Marie; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/ Högskolan för scen och musik
I snart 13 år har jag lett vuxenkörer på varierande nivå och där ofta stött på intonationsproblem. Det har fått mig att fundera över hur man kan jobba med intonation för att uppnå bra resultat i en amatörkör utan antagningsprov. Jag ville fördjupa min kunskap kring intonation i denna typ av körer där kunskapsnivån ofta mycket varierad vad gäller både sångteknik och teori. Jag har undersökt vilka faktorer som är bra att jobba med för att förbättra intonationen i just denna typ av amatörkör. Det har visat sig att det finns många områden som påverkar intonationen. Naturligtvis spelar faktorer som okoncentration, trötthet och lokalens utformning och akustik stor roll. Dessa kan vi som körledare inte göra så mycket åt, däremot kan vi jobba med sångteknik så som andning, resonans, legato och vokaler. Ett annat område som det visat sig att vi bör fokusera på är att få korister att rent teoretiskt förstå hur det musikaliska förloppet ter sig. Det kan vara att bli uppmärksam på svårigheter kring nedåtgående rörelser, öva intervaller och förstå vikten av att skalans andra ton blir tillräckligt hög. Körledarens förmåga att höra och att kunna förebilda bra är också mycket viktigt i amatörkören.
Hur definierar och avgränsar några körledare sitt ledarskap ur ett professionsperspektiv?
(2016-06-07) Bygdéus, Pia; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/ Högskolan för scen och musik
Uppsatsen har som syfte att genom intervjuer lyfta fram hur några körledare talar om sin egen profession; professionen att leda kör. Respondenterna står dels med ett ben på insidan av olika körutbildningar och är dels aktiva utanför, vilket gör att de har berättelser från olika arbetsfält och arbetar med att både utbilda och utöva, inom ett konstnärligt yrke. På vilket sätt de talar om den och vad de berättar om blir viktigt att få lyfta fram, för att synliggöra och verbalisera vad de besitter för kompetenser och vara ett viktigt led i ett ungt forskarämne. De tankar de ger uttryck för får antas vara det som helt eller delvis även förs vidare genom yrkesutövandet. Det talas om starka och svaga professioner inom olika yrken. Ett led i att förbättra en profession med en historiskt svag professionstillhörighet är att i grundforskning bidra för att kunna möta framtida utbildningsbehov. Respondenterna ger i intervjuerna olika bilder av sin profession och visar på ett mångsidigt ledarskap; administrativt, socialt och konstnärligt ledarskap. De definierar även ledaren som: pedagogen, ledaren, dirigenten. En komplex yrkesroll växer fram och de beskriver yrkets mångfald av kompetensområden, som Musikhögskolan kan möta. En annan del av slutsatsen genom intervjuerna är behovet av ett ökat kunnande inom ämnesområden som psykologi, individen/gruppen, gruppsykologi, något som inte är lika väl underbyggt inom konstnärliga utbildningar. Ett behov visar sig finns och skulle kunna få påverka innehållet redan under den konstnärliga grundutbildningen.
Instudering av avancerad repertoar i en kör med varierad notkunskap
(2018-07-30) Lagerquist, Annika; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/ Högskolan för scen och musik
Detta arbete är en inventering av olika instuderingsmetoder och instuderingsnycklar för att hitta den arbetsgång som passar ens kör allra bäst från presentationen av stycket till framförandet. Författaren undersöker hur instuderingsarbetet blir inspirerande och intressant och hur når kören sitt gemensamma mål på bästa sätt.
Interpretation av Henryk Mikołaj Góreckis Lobgesang op. 76
(2018-09-17) Lapot, Katarzyna; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/ Högskolan för scen och musik
The scope of this paper is the interpretation of Henryk Mikołaj Górecki's Lobgesang op. 76. Lobgesang is not often performed and there is not much information about it. This has given me the opportunity to not be influenced so much by others and to therefore make the interpretation strictly my own. In the first chapter of my work I present Henryk Mikołaj Górecki's life, his musical background and his character as a private person, as well as a composer. Later on I analyse and present my personal, metaphorical interpretation of his work. In order to compliment my work I made three recordings of Lobgesang with two different ensembles. In the final two chapters on my work I describe and discuss each of these.
Klassisk pianoimprovisation som konsertform
(2014-11-05) Biörklund-Jullander, Staffan; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/ Högskolan för scen och musik
The thesis contains mainly personal experiences relating to classical piano improvisation, based on the CD record Härlig är jorden, Piano improvisations in Various Classical Styles. Sex classics: Mozart, Stravinsky, Bartók, Chopin, Debussy and Liszt play the main roles in that record.The idea is (apart from aiming at stimulationg the styles as faithfully as possible) to look at the various classical styles as different musical rooms created by the composers for us to enter and use. It is also a personal pedagogical goal to structure my ideas, including formulating the strongest possible requirements on the quality of my improvisations. A leading theme manifesting itself in different quises (depending on the style used) is not only a means for improving quality further. The audience has shown a great interest in this form. Improvisation can easily become a pleasure only for the performer. With a familiar theme appearing now and then the listener will not become bored. For each composer serving as a modil I account for my thinking when planning the improvisation. Planning can here best be compared to the concept of sketching. But there are also very clear rules of conduct I have imposed on myself. Two other parts: 1) Why did classical piano improvisation cease? Some indications. This part discusses a possible interpretation of musical history starting from Mozart's and Beethoven's presumed objections to piano improvisation in spite of them being frequent improvisers, not least in public. 2) General thoughts on improvisation. Here I try to give a contribution to a treatment of the enigmatic phenomenon of improvisation. Based on personal experience and thinking I aim at finding means to get the sometimes elusive creative process going. Humour is here considered as a tool among others, and is something which I mean should be taken quite seriously.
Koristens plats i kören
(2018-07-31) Elmdahl, Kristina; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/ Högskolan för scen och musik
This essay is about the singer in the choir. How to make each and every one in the group feel secure and safe in her vocal singing, where to stand, how to move etc. when they perform. They shall all feel a part of the choir and take their own responsibility. The essay contains various exercises to show how to make the choir move like one body and be aware of their body language and to have contact with the audience, each other and the conductor. There are even exercises that challenge the choir member to go out of their own comfort zone. The goal is to make the singer open up and communicate with the audience and not look down in their music sheets so much. They are all an important part of the choir.
Kormästaren och körledaren. Några likheter och olikheter mellan olika typer av körer och körledare
(2018-07-31) Elvin, Amanda; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/ Högskolan för scen och musik
The aim of this study is to examine the work of the chorus master and the choral conductor, with a main focus on the chorus master in an opera house. I show how they prepare for the first meeting with the singers, and give examples of similarities and differences between the two roles in both preparation and the rehearsals that follows. One part of the study is an auscultation at Göteborgsoperan in the fall of 2017. I followed their work with Norma, an opera by V Bellini, and got the possibility to study how different conductors and chorus masters work with a professional choir. In the second part of the paper I describe how I used the tools and methods observed at the opera in my own work with the madrigal Sestina by C Monteverdi, sung by Göteborgs Motettkör. Here I also examine one essential aspect of the work of the chorus master: singing in Italian.
KÖRSÅNGENS EFFEKT PÅ BARNS INLÄRNING
(2016-12-16) Lundh, Kerstin; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/ Högskolan för scen och musik
Jag har i detta arbete undersökt om man genom att bilda en kör av en klass kan underlätta inlärningen. Jag har valt att arbeta med mattetal, alfabetet och ett tema i klass 1.  Jag har intervjuat Anne Johansson. Barnen har fått svara på frågor om hur de upplevt att lära sig dessa ämnen på ett för dem nytt och annorlunda sätt.
Låt kropparna klinga!
(2022-12-08) Laurén, Hanna; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/ Högskolan för scen och musik
Med utgångspunkt i fenomenologi undersöker denna studie hur man som körledare kan hjälpa sina körsångare att förkroppsliga musiken. Studien fokuserar på om rytmiken kan vara en väg att gå och på vilka sätt rytmiken kan gynna målet att få musiken förkroppsligad. Flera likheter mellan rytmik och fenomenologi lyfts fram, bland annat det holistiska perspektivet på människan. Kropp, själ, förnuft och alla våra sinnen hör ihop och bildar en helhet. En annan likhet är att både rytmiken och fenomenologin utgår från den personliga upplevelsen. I projektet har repetitioner med en sångensemble genomförts där deltagarna har fått närma sig musiken med sin kropp genom olika rytmikövningar. Studien bygger på deltagarnas reflektion och egna upplevelser samt tre intervjuer enligt Kvales halvstrukturerade livsvärldsintervju.
De ledbrutna gångarterna- En blick på scenkonstens rytmik
(2020-05-20) Sondén, Tobias; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/ Högskolan för scen och musik
Denna text är ett försök till ett rytmiskt översättningsarbete. Jag har jobbat med både scenkonst och musik i många år och har en distinkt känsla av att jag som regissör, skådespelare, dramatiker, musiker och kompositör jobbar med liknande saker. Att de grundläggande beståndsdelarna i mångt och mycket är gemensamma. En av dessa beståndsdelar är rytm. Jag kommer i detta arbete koppla samman mina erfarenheter och tankar om rytm i ett scenkonstnärligt arbete med min rytmiska förståelse från musikens värld. Det kommer framförallt kretsa kring mitt arbete som regissör under repetitionsperioden. Detta ställer jag mot mer övergripande tankar om scenkonst. Texten är upplagd som en taxonomi/klassifikation där musikaliska rytmiska termer läggs på det scenkonstnärliga arbetet. Varje term bildar en egen kategori inom vilken jag diskuterar fritt med utgångspunkt i min egen praktik. Med rytmiken som övergripande tematik dekonstruerar jag mina arbetsmetoder inom scenkonst och musik.

Browse

Browsing Examensarbeten magister, Högskolan för scen och musik by Author "Göteborgs universitet/ Högskolan för scen och musik"