Browsing by Author "Andersson, Frida"

Now showing 1 - 9 of 9

BODELNING -regler i behov av förändring?
(2007-05-11T09:27:48Z) Andersson, Frida; Hallengren, Patrik; Göteborg University/Department of Law
Denna uppsats har till syfte att belysa några problemområden vad beträffar dagens reglering kring bodelning vid dödsfall samt vid äktenskapsskillnad eller upphörande av samboskap. Fokus ligger på att utreda och diskutera reglerna i Äktenskapsbalkens 11:4 om vederlag samt 12:1 om jämkning vid bodelning. Vi pekar på situationer då en tillämpning av dagens regelsystem ger orimliga och ibland till och med stötande resultat, bland annat kan nämnas situationen då det förekommit våld inom en relation och paret sedan går skilda vägar. Konsekvensen blir då att kvinnan får dela med sig av det skadestånd hon erhållit för t.ex. en misshandel samtidigt som mannen kan reducera sitt giftorättsgods genom att han får räkna av den skuld som han har dragit på sig genom sin skadeståndsskyldighet gentemot kvinnan. Vi anser att lagändringar behövs på området så att denna situation inte skall behöva uppstå i framtiden. Vi menar även att bröstarvingar under vissa förutsättningar skall få möjlighet att utnyttja rätten till jämkning på ett sätt som idag inte är möjligt. Vi kommenterar även det pågående lagstiftningsarbetet på området där två nya paragrafer i ÄktB är på väg att införas för att komma till rätta med en del av den problematik som vi vill lyfta fram. Lagförslaget skiljer sig åt på flera punkter mot hur vi resonerar, sammanfattningsvis kan sägas att vi vill gå längre för att fånga upp fler situationer än vad som kommer att ske med de kommande nya paragraferna. I en nordisk utblick söker vi fånga upp andra lösningar som finns på området kring jämkningsproblematiken och hur vissa länders lösningar kan appliceras på den svenska lagstiftningen.
Does Democracy or Good Governance Enhance Health? New Empirical Evidence 1900-2012
(2015) Wang, Yi-ting; Mechkova, Valeriya; Andersson, Frida; V-Dem Institute
It has been long debated whether regime types have impacts on human development. More specifically, compared to authoritarianism, are democracies more likely to provide public goods, including infrastructure that improve food provision and health care, and thus enhance health? Some studies support an optimistic view, and argue that with the accountability mechanisms of democratic elections, democracy is helpful in improving health. Some recent studies challenge the optimistic argument, and point out good governance, rather than regime types, as a more crucial determinant of human development. Using a newly collected dataset that covers 173 countries over the years 1900-2012 and contains more nuanced measures than commonly used, we intend to disentangle the debate. The results suggest that across models with various specifications, regime types have more consistent effects than quality of government on health outcomes throughout the entire period. Furthermore, we find that the mixed results of extant studies are due to that 1) the commonly used governance indicators are measured only for the recent decades, and the sample does not reflect the entire range of variation; 2) the positive effects of democracy are especially salient once the level of democracy has achieved certain threshold; 3) the positive effects of democracy are especially stable when both vertical and horizontal accountability mechanisms are improved.
DOWNS SYNDROM: REKOMMENDATIONER, ANSVAR OCH TILLGÄNGLIGHET I HÖRSELVÅRDEN ! -En litteratur- och intervjustudie över aktuell, internationell forskning och handlingsplan inom hörselscreening och hörselvård för barn och unga med Downs syndrom 0-18år.
(2017-06-28) Andersson, Frida; Olsson, Lisa; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Sammanfattning: Cirka 120 barn föds varje år med Downs syndrom (DS) i Sverige. Hörselnedsättningar (HNS) är vanligt och generellt finns en försenad tal- och språkutveckling samt sämre kognitiv förmåga vilket gör att de har svårt att kompensera även för en lätt HNS. Det finns ett nationellt vårdprogram sedan 1985, med rekommenderad hörselvård för barn och unga med DS mellan 0-18 år. Varje enskild region ansvarar för hur vårdprogrammet implementeras i verksamheterna. Syfte- Syftet med studien är att undersöka internationell forskning inom hörselscreening och hörselvård för barn och unga med DS. Samt att studera och analysera tre regioners handlingsplaner utefter vårdprogrammet samt se om handlingsplanerna skiljer sig åt. Metod- En litteratur- och intervjustudie över aktuell, internationell forskningslitteratur samt analys av mailkontakt och handlingsplaner. Resultat- Barn och unga med DS har högre prevalens av öronsjukdomar och olika typer av HNS än normalpopulationen. Ökad kontakt med hörselvård kan ha positiva effekter för barn och unga med DS. Svårigheter att få tag i handlingsplaner ifrån regionerna har resulterat i otillräcklig analys och jämförelse regionerna emellan. Konklusion - Genom att följa vårdprogrammets riktlinjer för hörselscreening tas ansvaret bort från föräldrarna och läggs på kunnig vårdpersonal istället.Vi ser vinningar med att öka tillgängligheten av handlingsplaner gällande hörselvård till allmänheten men även en ökning av samarbete landsting, regioner emellan för att ge rätt till lika vård.
Hungering for Governance. The Role of Quality of Government in Access to Food.
(2015-01-27) Andersson, Frida; Göteborgs universitet/Statsvetenskapliga institutionen; University of Gothenburg/Department of Political Science
Over the last years, political science scholars have increasingly questioned the role of democracy in producing human welfare and public goods provision, as many democracies tend to fail in these aspects. In attempts to track down the causes behind these failures, scholars have lifted the issue of bad governance as a central factor. When investigating how to improve human well being, the political science research community have mostly paid attention to what can been referred to as the input side of the political system – namely access to power, while the output side of the system – exercise of power, to a large extent has been overlooked. As a consequence, it has been argued that if focus is shifted from representative democracy to measures of Quality of Government (QoG) or state capacity the picture of what politics can do for human well being will change dramatically. Similar arguments are present also within food security literature, where scholars are increasingly questioning democracy as a determinant of food security and instead turning their attention to strong institutions and the role of governments. The objective of this study is to empirically contribute to the yet mainly theoretical debate on the role of democracy and Quality of Government in human welfare with a food security focus. This is done by examining the role of democracy and QoG, measured as perception of corruption, on access to food. In addition, corruption is challenged as a determinant of food security by more traditional explanation within previous literature. The results of the study indicate that democracy does not have an effect on access to food, but corruption does. The only competing explanation that proved to play a significant role in access to food was poverty, while factors such as GDP, population and trade did not. Hence, the results of this study suggest that food security is indeed a governance issue – and more specifically a governance output issue.
Kan man verkligen använda sig av populärlitterära texter i svenskundervisningen? - en undersökning av ett urval noveller i Frida och Starlet 2007
(Göteborgs universitet. Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning, 2007) Andersson, Frida
Inledning Litteraturläsning har länge spelat en betydande roll i svenskämnet. I dagens kursplan i svenska för grundskolan står att elever bör ges möjlighet att ”uppleva och lära av skönlitteratur” och att: ”litteraturen har stor betydelse för den personliga identiteten.”1 Det talas dessutom om det vidgade textbegreppet, som innebär att elever inte endast skall läsa och bearbeta skönlitterära texter ur traditionellt utvalda böcker, utan även använda sig av andra slags texter från olika medier. I äldre kursplaner har dock ambitionerna sett något annorlunda ut: Litteraturläsningen både i och utanför skolan bör inrikta elevernas intresse på värdefulla böcker, som kan främja personlighetsutvecklingen och ge tillfälle till samtal om sådant som är väsentligt för unga människor. Den bör också sikta till att bibringa eleverna goda läsvanor och motverka lockelser, som en del lättillgänglig och smakförsämrande litteratur ofta utövar.2 Denna lättillgängliga och smakförsämrande litteratur som det talas om ovan tillhör med största sannolikhet motsatsen till den kanoniserade ”finlitteraturen”, alltså vad man brukar kalla populärlitteratur. Än idag finns det dock lärare som rynkar på näsan åt detta slags litteratur och därmed utesluter den från sin undervisning.
Merit och makt
(2025-01-24) Andersson, Frida; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan
Utbildningsväsendet framställs som en idealbild av meritokrati där individens prestationer ska vara avgörande för framgång. Eftersom den byråkratiska logiken fokuserar på formella procedurer kan detta betraktas som en styrka och utmaning eftersom den kritiseras för att sakna flexibilitet, anpassa sig till samhällsförändringar och samtidigt bidra till rättssäkerheten. Studien ämnades till att undersöka hur meritokrati upprätthålls inom svensk offentlig förvaltning, specifikt på tillsättningsärenden inom akademin. Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från Steven Lukes (1971/2005) tre dimensioner av makt, intersektionalitet och meritokrati för att studera hur maktrelationer och normer påverkar rekryteringsprocesser inom akademin. Det metodologiska ramverket är inspirerad av Strauss och Corbin (1990) grounded theory samt framinganalys, för att rama in och synliggöra olika aspekter i överklagande nämnden för högskolans avgöranden. Studiens resultat visade att strukturer ofta prioriterar kandidater som är etablerade i institutionens normer, vilket skapar utmaningar för det meritokratiska idealet. Genom att synliggöra hur dessa aspekter inom tjänstetillsättningar skapar ojämlikhet bland sökanden, reproduceras den meritokratiska illusionen om att rekryteringsprocesser är objektiva och rättvisa.
Skattekonkurrens och harmonisering inom EU
(2005) Andersson, Frida; Göteborg University/Department of Law
Den pågående internationaliseringen i världen har fundamentalt ändrat enskilda länders möjligheter att själva utforma sina skattesystem. Den tekniska utvecklingen har gjort det möjligt att flytta kapital mellan länder på en millisekund. Med hjälp av minskade hinder för rörlighet kan företag flytta sin produktion utomlands, och människor blir allt mer benägna att flytta på sig. Den ökade rörligheten medför att de nationella skattebaserna eroderar. Om ett annat land erbjuder bättre förhållanden kan kapital, företag eller medborgare lämna landet och därmed minska statens inkomster. Uppsatsen utreder skattekonkurrens inom EU. Den ger läsaren en bild av i vilken utsträckning skattekonkurrens kan anses förekomma och hur den påverkar utvecklingen av nationella skattesystem. Arbetet redogör för vilka möjligheter det finns att komma till rätta med problemet med skattekonkurrens, och det ger läsaren en sammanfattning av litteraturen som finns på området. I uppsatsen analyseras vidare förutsättningarna för en harmonisering av skatteregler inom EU och vilka möjligheter EU har att angripa skattekonkurrens mellan medlemsstaterna. Arbetet ger avslutningsvis ett perspektiv på det europeiska samarbetet genom en jämförelse med det amerikanska skattesystemet. Avsnittet utreder om ett federalt beskattningssystem enligt den amerikanska modellen skulle kunna användas i Europa.
Upplysningskvalitet för avsättningar –En studie av svenska företag
(2016-01-29) Andersson, Frida; Bentsson, Therese; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: IFRS har en mängd upplysningskrav för företag att ta hänsyn till. Uppsatsen fokuserar på de upplysningskrav som gäller för avsättningar vilket regleras i standarden IAS 37. Företagen ska även enligt IAS 1 lämna upplysningar kring de osäkerheter och svårigheter som funnits vid bedömningar i redovisningen. Om företagen inte upplyst om osäkerhet i bedömningar kring avsättningar kan det finnas incitament att dölja information i redovisningen. Det kan då antas leda till en lägre grad av upplysningar om avsättningar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns ett samband mellan företags upplysningskvalitet för avsättningar och om företag upplyst om osäkerhet i bedömningar kring avsättningar eller inte. Vidare undersöks sambandet mellan företags upplysningskvalitet och mängden upplysningar för avsättningar. Avgränsningar: Uppsatsen avgränsar sig till svenska noterade företag. Inom standarden IAS 37 avgränsas uppsatsen till att endast behandla avsättningar, samt vid insamling av data tas endast hänsyn till avsättningsnoten. Metod: Uppsatsen utgår från en tidigare studies data. 180 företag har inledningsvis inkluderats och ytterligare data har samlats in, primärt från företagens årsredovisningar samt Datastream. Vidare har datan analyserats med hjälp av regressionsmodeller. Resultat och slutsatser: Resultatet pekar på att det finns ett signifikant positivt samband mellan upplysningskvalitet för avsättningar och om företaget upplyst om osäkerhet i bedömningar för avsättningar. För det undersökta sambandet mellan upplysningskvalitet för avsättningar och mängden upplysningar för avsättningar visar resultatet att det inte finns ett signifikant samband. Förslag till fortsatt forskning: En fortsatt studie med fler observationer samt kontroll för andra variabler hade varit av intresse. Dessutom en studie som inkluderar andra länder än endast Sverige, vilken hade kunnat undersöka skillnader mellan olika länder.
VUXENBLIVANDE, NÄR DÅ? En kvalitativ intervjustudie om arbetet med unga vuxna inom Socialtjänsten
(2020-02-24) Andersson, Frida; Skorupa, Linnéa; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
I denna studie undersöker vi socialsekreterares erfarenheter av att arbeta med unga vuxna (18 till 21 år) som har haft långvarig kontakt med Socialtjänsten. För att besvara detta syfte har vi genomfört fyra individuella intervjuer med socialsekreterare från två olika kommuner. Två av respondenterna arbetar specifikt med unga vuxna som målgrupp, medan de resterande arbetar inom familjehemsenheten. I studien framkommer det att unga vuxna som inte är placerade i familjehem är en svåråtkomlig målgrupp eftersom de sällan vill inse sin egen problematik. Socialsekreterarna arbetar därför aktivt med att försöka nå ut till dessa individer och motivera dem till att ta emot hjälp. Det framkommer även att kravet på eget ansvar kring vården ökar drastiskt när de unga fyller 18 år och förväntas ta egna beslut. Socialsekreterarna anser dock att det nya ansvarskravet sker för plötsligt och är för stort för de unga att hantera på egen hand. Socialsekreterarna försöker därför att underlätta de ungas ansvarskrav genom att ställa lägre krav på dem jämfört med övriga vuxna, samt hjälpa dem att ta kontakter och vissa praktiska bestyr. Vid avslutad vård erbjuder socialsekreterarna däremot inget särskilt stöd till de unga, då de inte har möjlighet att ha en fortsatt kontakt med dessa ungdomar.