Repository logo
Communities & Collections
All of DSpace
  • English
  • العربية
  • বাংলা
  • Català
  • Čeština
  • Deutsch
  • Ελληνικά
  • Español
  • Suomi
  • Français
  • Gàidhlig
  • हिंदी
  • Magyar
  • Italiano
  • Қазақ
  • Latviešu
  • Nederlands
  • Polski
  • Português
  • Português do Brasil
  • Srpski (lat)
  • Српски
  • Svenska
  • Türkçe
  • Yкраї́нська
  • Tiếng Việt
Log In
New user? Click here to register. Have you forgotten your password?
  1. Home
  2. Browse by Author

Browsing by Author "Gardell, Josef"

Filter results by typing the first few letters
Now showing 1 - 2 of 2
  • Results Per Page
  • Sort Options
  • No Thumbnail Available
    Item
    Friluftsliv eller tvångsluftsliv?
    (2025-08-15) Bolinder, August; Gardell, Josef; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
    Vid undersökningar av friluftslivet i skolan framställs det som bristfälligt samtidigt som intresset för friluftslivet generellt ökar i samhället. Men varför unga vuxna väljer friluftslivet är relativt outforskat. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är således att undersöka och tematisera vad friluftsliv är för unga vuxna, vilka motiv och inspirationskällor de har till friluftsliv samt hur undervisningen i friluftsliv sett ut och påverkat dem. Resultatet visar att friluftslivet är under ständig förändring men innefattar oftast fysisk aktivitet i naturliga miljöer med vissa krav på utrustning, men betraktas även bland vissa som en känsla. Det som framförallt inspirerat unga vuxna till friluftsliv är familj, vänner, förebilder, sociala medier och fint väder. I linje med tidigare forskning och riksdagens mål är motiven till friluftsliv välmående, andlig välfärd, personlig utveckling och sökandet efter något ursprungligt. Unikt med denna studie är att gemenskap framträder som ett starkt motiv för friluftslivet. Friluftsundervisningen i ämnet idrott och hälsa karaktäriseras av sin frånvaro för informanterna men när den väl bedrevs hade den inslag av orientering, prestation och instrumentellt användande av utrustning. Undervisningen har inte varit en inspirationskälla till att informanterna bedrev friluftsliv idag, eftersom utevistelse bland annat ansågs som töntigt under skolåren och att tillhöra gruppen var viktigare än att bedriva sitt friluftsintresse. För att undervisningen i friluftsliv ska nå fler behöver det sannolikt bli en del av elevernas habitus. Studien utgör ett kunskapsbidrag till lärare i idrott och hälsa genom en vidare förståelse av friluftslivets mångfald och faktorer till att bedriva det. Genom synliggörande av inspirationskällor och motiv kan studien skina ljus på nya former och idéer för friluftsundervisningen i ämnet idrott och hälsa och således ge inspiration till lärare för att bidra till utvecklingen av undervisning i friluftsliv
  • No Thumbnail Available
    Item
    Friluftsliv i hållbarhetens namn, amen?
    (2023) Gardell, Josef; Jansson, Oskar
    Kravet på hållbar utveckling har ökat under senare år och att utbilda elever i hållbar utveckling framstår som en central del i det arbetet. Ämnet idrott och hälsa är bland annat menat att bidra till hållbara livsstilar bland elever och ett medel för att nå det är friluftsliv. Friluftsliv är inte alltid hållbart, vilket var orsaken till denna forskningsöversikt. Syftet med forskningsöversikten var således att undersöka hur elever påverkas av ett urval pedagogiska metoder för friluftsliv och jämföra dem med målen för hållbar utveckling i Agenda 2030. En litteraturöversikt genomfördes med hjälp av databassökning. Detta för att bidra med kunskap till en lärarkår som upplever kompetensbrist både inom friluftsliv och hållbar utveckling. Översikten visade att elever generellt upplever friluftsliv positivt och att det bidrar till elevers lärande för hållbara livsstilar, exempelvis genom utvecklande av kvaliteter som bidrar till ökad anställningsbarhet och respekt för naturen. I diskussionen framgick att platsresponsivt friluftsliv var mest i linje med de tre dimensionerna för hållbar utveckling: Socialt, ekonomiskt, och ekologiskt eftersom den metodiken hade låga resurskrav, kunde inkludera alla och hade naturen (inte människan) i centrum. Utfallet av de pedagogiska metoderna var dock starkt beroende av lärarens förmåga att använda naturen som en resurs för lärande. Att utbilda lärare i friluftsliv som kan bidra till elevers kunskap i hållbar utveckling ansågs därför viktigt för framtiden. Ur ett långsiktigt perspektiv var det dock holistiskt friluftsliv som bör bli norm då det var närmast levnadssätten som hållbara ursprungsbefolkningar haft.

DSpace software copyright © 2002-2025 LYRASIS

  • Privacy policy
  • End User Agreement