Browsing by Author "Gustafsson, Carl"

Now showing 1 - 4 of 4

En exkluderande europeisk identitet? Upplevelser av bemötande och föreställningar om europeisk identitet, bland personer uppvuxna i Sverige med utomeuropeisk bakgrund
(2023-06-30) Gustafsson, Carl; Göteborgs universitet/Statsvetenskapliga institutionen; University of Gothenburg/Department of Political Science
The aim of this thesis is to explore how people that have grown up in Sweden with non- European parents (also known as “the 2nd generation of immigrants) perceive their possibilities to fulfil notions of European identity, while also exploring if there are any differences between ethnic groups regarding their possibilities to fulfil such notions. To answer these questions qualitative interviews have been conducted with people from different ethnic groups. The analysis shows that people from all the investigated ethnic groups in their daily life feel that they must handle notions of a European identity, that is perceived as exclusively Christian. These notions also contain different types of racial ideas regarding who´s considered to be European. Some differences were found between the different ethnic groups, but the study surprisingly showed several similarities between them regarding how they were treated and viewed by the rest of the society, and whether they could fulfil notions of a European identity. One conclusion from the study is that regardless of religious affiliation people with non- European roots are subjected to racism and islamophobia. The analysis also indicates that the treatment that these people receive from the surrounding society has an impact on their own ethnical identification.
Kristdemokratisk alkoholpolitik i Sverige och Finland
(2025-09-04) Gustafsson, Carl; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan
Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur religiöst präglade nischpartier använder idéer och inramningar strategiskt för att motivera offentlig styrning inom ideologiskt laddade policyområden. Teori: I denna uppsats används tre kompletterande teoretiska perspektiv för att analysera hur de kristdemokratiska partierna i Sverige och Finland har positionerat sig i alkoholpolitiska frågor: nischpartiteori, framingteori och idéanalys. Tillsammans utgör dessa perspektiv en analytisk verktygslåda där varje teori bidrar med en specifik funktion i analysarbetet Metod: En komparativ idéanalys genomförs för att studera hur de svenska och finska Kristdemokraternas alkoholpolitiska positioner utvecklats över tid. Materialet består av partiprogram från partiernas bildande fram till idag, samt ett par utvalda centrala alkoholpolitiska riksdagsdebatter från respektive land. Resultat: Resultatet visar att bägge partier över tid använder sig av strategiska inramningsstrategier för att legitimera den egna alkoholpolitiken. Bägge partier går över tid från att primärt använda religiösa och moraliska ramar, till att i stället primärt använda folkhälsoramar för att legitimera den egna politiken. Även om bägge partier över tid blir mindre restriktiva i sin alkoholpolitiska hållning, är bägge partier än idag förespråkare av en restriktiv alkoholpolitik. Nischpartiteorin har visat sig användbar för att förstå partiernas alkoholpolitiska förflyttningar, och även deras agerande i centrala alkoholpolitiska frågor i respektive land.
Readability in sustainability reporting before and after the financial crisis of 2008
(2015-01-16) Ernfjord, Kalle; Gustafsson, Carl; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Problem: Sustainability reporting is becoming more and more of a standard business practice. However, during the financial crisis of 2008, many companies experienced hard times from an economic perspective. This could have led to a decrease, an increase or no effect on the level of readability in sustainability reporting. Ameer and Bakar (2010) concluded that Malaysian companies tend to obfuscate their sustainability communication by adjusting the readability. Purpose: The purpose of this study is to examine how readability and amount of disclosure in sustainability reporting changed in Sweden during the financial crisis of 2008. Method: The Flesch Reading Ease formula was used to estimate the level of readability and the amount of disclosure was measured in number of words. Two samples containing the same 34 large and publicly listed companies were examined for 2006 and 2010. Statistical tests, in terms of Wilcoxon signed-rank test and the matched pairs t-test, were applied to the data in order to determine whether a significant difference was present between the years. Theoretical framework: Readability, obfuscation, stakeholder theory and legitimacy theory are presented in the theoretical framework. Results: The mean Flesch Reading Ease ratings increased from 32,8 in 2006 to 34,1 in 2010, however there was no significant difference. The mean number of words increased from 2600 words in 2006 to 7205 words in 2010. This difference was statistically significant. Analysis: The results were interpreted in relation to the theoretical framework. Conclusion: Readability, measured in Flesch Reading Ease, did not change during the financial crisis of 2008, while the amount of disclosure increased. This implies that overall no obfuscation was present.
Vehicle Off Road? - en fallstudie av attityder och beteenden kring en orderklass inom Volvo Car Customer Service
(2006) Kollén, Filip; Gustafsson, Carl; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen; Göteborg University/Department of Business Administration
Bakgrund: Eftermarknaden har givits allt större uppmärksamhet de senaste decennierna. Områdets höga lönsamhet, samt stora betydelse för kundtillfredsställelse, har gjort att mer fokus har lagts på att erbjuda lösningar för kunden. Inom Volvo Cars har satsningen på att tillhöra premiumsegmentet accentuerats under de senaste åren. Volvo Car Customer Service, VCCS, är den division inom Volvo Cars som är ansvarig för den globala eftermarknadsaffären, det vill säga försäljning av reservdelar samt service. Problemdiskussion: VCCS distribution av reservdelar administreras från centrallagret i Göteborg, där orderprioriteringen har kategoriserats till fem klasser. Den mest prioriterade, Vehicle Off Road (VOR), innebär att en reservdel flygs ut till slutkunden, efter att hela Volvo Cars organisation har finkammats för att finna delen. Hanteringen är förknippad med höga kostnader. VOR-användningen skall regleras enligt ett antal kriterier, baserade på bilens brukbarhet eller nivån i form av kundvärde. Under den tid som en av uppsatsförfattarna feriearbetade med VOR-hanteringen noterade han dock att det förekom vitt skilda sätt på vilka olika marknader använde sig av orderklassen, vilket blev utgångspunkten för en undersökning av attityder och beteenden kring VOR-användningen. Syfte: Uppsatsen syfte är att undersöka hur VCCS kan försöka att hantera balansen mellan kundtillfredsställelse och lönsamhet inom eftermarknadsaffären, med betoning på VORprocessen. Metod: Uppsatsen är en fallstudie av VCCS, med utgångspunkt i den process som involverar VOR. I en övervägande kvalitativ undersökning har information samlats in genom intervjuer, intern statistik och en enkät som har skickats till de europeiska säljbolagen inom Volvo Cars. Informationsinhämtningen har skett i flera steg, där tidigare insamlad information ligger till grund för vidare vägval. Resultat och slutsats: Det framkom snabbt att de skillnader som uppsatsförfattaren noterat inte var några undantagsfall. Statistik från interna informationssystem inom VCCS visade att säljbolag på de europeiska marknaderna använder orderklassen i olika utsträckning, och till olika typer av reservdelar. De skilda användningssätten kan härledas till de i uppsatsförfattarnas ögon bristande sätten att säkerställa att marknadernas uppfattning överensstämmer med den av VCCS fastslagna policyn för användning av VOR. Svårigheten att säkerställa ett homogent beteende kan bero på avsaknaden av ett system för att kunna kontrollera hur VOR används, vilket skulle kunna användas för att jämföra utfallet med en bestämd standard och därefter ge feedback på de eventuella bristerna. Förslag till fortsatt forskning: Uppsatsförfattarna anser att utförligare undersökningar över hur större företag arbetar för att säkerställa att riktlinjer tolkas korrekt och åtföljs vore av värde.