Browsing by Author "Gustafsson, Elin"

Now showing 1 - 4 of 4

Arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för personer med demens vid inflyttning till särskilt boende.
(2025-05-28) Jonsson, Matilda; Gustafsson, Elin; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Bakgrund Tidigare forskning beskriver att personer med demens på särskilda boenden riskerar en försämrad livskvalitet på grund av minskad delaktighet i aktiviteter. The value and meaning in occupations model (ValMO) förklarar att balans i vardagsaktivitet påverkas av vad personen har energi till och att aktivitetsrepertoaren innefattar en rad olika aktiviteter en person utför genom livet. Trots att tidigare forskning belyser arbetsterapeuters insatser inom demensvård, finns det en begränsad mängd studier som fokuserar specifikt på deras erfarenheter av att stötta personer vid inflyttning till särskilt boende. Syfte Studien syftar till att belysa arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner som används för att stödja aktivitetsrepertoar och vardagsbalans hos personer med demens i övergången till särskilt boende. Metod En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Databearbetningen genomfördes i enlighet med Granheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i att tre huvudkategorier och sju underkategorier identifierades. Huvudkategorierna var: ”Individbaserad aktivitetsplanering utifrån funktionsförmåga”, ”Indirekt intervention genom samverkan med boendepersonal” och ”Intervention genom användning av personens inre motivation”. Arbetsterapeutiska interventioner handlade både om att anpassa aktiviteter efter personens hälsotillstånd och att samverka med personal på boendet. Det lyftes också hur viktigt det är att hitta och använda personens inre motivation. Slutsats Studiens resultat har kunnat belysa arbetsterapeutiska interventioner som används för att stödja aktivitetsrepertoar och vardagsbalans hos personer med demens i övergången till särskilt boende. Studien har bidragit med ökad förståelse för vilka interventioner arbetsterapeuter använder sig av inom demensvård, i detta skede. Resultatet har även bidragit till kännedom om vilken betydelse, begreppen aktivitetsbalans och aktivitetsrepertoar har vid implementering av interventioner. Författarna betonar behovet av ytterligare forskning inom området och rekommenderar att framtida studier bör erhålla en större variation av regioner med en bredare geografisk spridning.
Bakom den stängda dörren. En litteraturstudie om undervisningspraktiker i individuell instrumentalundervisning
(2017) Gustafsson, Elin; Gustafsson, Malin; Högskolan för scen och musik
Denna uppsats är en litteraturstudie som syftar till att undersöka vad forskning säger om individuell instrumentalundervisning. Studien behandlar kontexter i Sverige, Norge, Belgien, Nederländerna, Storbritannien, Australien, Nya Zeeland, Thailand, Sydkorea och USA. Den berör undervisningstraditioner, undervisningspraktiker, relationen mellan lärare och elev samt likheter och skillnader för individuell instrumentalundervisning i olika instrument. Resultatet visar att praktiken i individuell instrumentalundervisning är mycket komplex och består av flera aspekter, exempelvis traditioner, relationsrelaterade aspekter, maktfördelning i relation till elevstyrd och lärarstyrd undervisning samt elevers olika förutsättningar och kunskaps- utveckling. Utöver detta visar studien på komplexiteten hos relationen mellan lärare och elev och vikten av samspelet mellan parterna inom individuell instrumentalundervisning. Vidare problematiseras mästar-lärlingtraditionen som råder i individuell instrumental-undervisning hos majoriteten av de institutioner som finns med i den forskning som använts. Diskussion kring undervisningstraditioner i relation till samtid och rådande läroplaner samt vikten av samspelet mellan lärare och elev förs.
”Dukat med... människor man tycker om.”
(2012-10-24) Gustafsson, Elin; Link, Emma; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
För att få en förståelse kring hur en individs förhållande till mat ger sig i uttryck samt hur dess bakgrund och nutida händelser påverkar valde vi att göra en kvalitativ undersökning. Undersökningen valdes att göra med betoning på upplevelser, därav valet av fenomenologi som ansats. Mat och ätande kan ses som problematiskt vilket medför att vår kvalitativa forskning syftar till att dels se till individernas unika berättelser och mångfalden av hur man uppfattar fenomenet och dels se till de gemensamma komponenter som utgör fenomenet utan att kritisera. Syftet var att undersöka och förstå det sociala fenomenet människans relation till mat genom livet. Syftet delades därefter upp i tre frågeställningar som sedan låg till grund för den semistrukturerade, öppna intervjuguide som utformades. Vår hypotes var att människor hela tiden förändrar sin verklighet och sina tankar kring mat. I resultatet såg vi att det var sociala faktorer som utvecklade och styrde individernas syn på fenomenet samt att stora händelser även kan förändra relationen till mat.
Extremvärdesanalys av nederbördstrender i Sverige
(2025-06-26) Nyström, Emil; Björklund, Hanna; Gustafsson, Elin; Morsing, Olof; University of Gothenburg/Department of Mathematical Science; Göteborgs universitet/Institutionen för matematiska vetenskaper
Denna rapport undersöker trender i extrema dygnsnederbördshändelser vid 37 svenska mät stationer med syfte att avgöra om extrem nederbörd blivit intensivare och frekventare i takt med klimatförändringarna. Datan som användes är över dygnsnederbörd och hämtades från SMHI. Den analyserades med extremvärdesteori i programmeringsspråket R, det tillämpades huvudsakligen två metoder, tröskelmetoden och block maxima-metoden tillsammans med en GEV-fördelning och en GP-fördelning. För tröskelmetoden analyserades överskridandens av stånd till 99.5% kvantilen och för block maxima-metoden analyserades årliga maximum. Som komplettering gjordes även en modellering med en inhomogen Poissonprocess för att under söka frekvens. För samtliga analyser användes likelihoodkvot-test varefter p-värden beräknats för att bedöma signifikans, med signifikansnivå α = 0, 05. Resultatet visade att 16% av sta tionerna hade signifikant trend enligt block maxima-metoden, medan 10% hade signifikans med tröskelmetoden. Den inhomogena Poissonprocessen ger däremot ett tydligare resultat, där uppvisar 38% av stationerna signifikanta trender. Baserat på medianen av trendskatt ningarna i frekvens har det skett en ökning med 55% de senaste 60 åren. Detta tyder på att extrem nederbörd har blivit mer frekvent, även om de årliga maximumen inte ökat i samma uträckning. Det i sin tur tyder på att den statistiska osäkerheten var för stor för att upptäcka alla trender i årliga maximum. Avslutningsvis tas samhälleliga aspekter och konsekvenser av ökad extrem nederbörd upp, såsom påverkan på infrastruktur och översvämningsrisker. Det ges också förslag på framtida projekt. Bland annat hade det varit intressant att studera hur nederbörden ökar med avseende på temperatur.