Browsing by Author "Johansson, Anna"

Now showing 1 - 20 of 38

Användandet av individuella utvecklingsplaner inom Göteborgs kommuns gymnasieskolor
(2007) Körner, Filippa; Johansson, Anna; Göteborg University/Department of Sociology
Syftet med undersökningen är att kartlägga användandet av individuella utvecklingsplaner på gymnasiet inom Göteborgs kommun. Undersökningen genomförs genom intervjuer med elva verksamma gymnasielärare. Intervjuerna baseras på sexton frågor ställda enligt strukturell metod. Intervjuerna bandades med hjälp av diktafon för att sedan transkriberas. Resultatet visar att användandet av individuella utvecklingsplaner inte är utbrett på gymnasiet. Undersökningen visar också att ett styrdokument utformat för grundskolan är svårt att applicera på gymnasiet. För elevernas bästa bör alla lärare börja använda IUP så att elevernas läroprocess kan utvecklas maximalt.
Är du omsprungen av Jan-Direkt?. En studie av chefernas inställning till frågefunktionen Jan-Direkt på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
(2009-09-29T09:57:45Z) Håkansson, Malin; Johansson, Anna; Göteborgs universitet/Institutionen för journalistik och masskommunikation; Göteborg University/Department of Journalism and Mass Communication
Titel Är du omsprungen av Jan-Direkt? en studie av chefernas inställning till frågefunktionen Jan-Direkt på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Författare Malin Håkansson och Anna Johansson Uppdragsgivare Sahlgrenska Universitetssjukhusets informationsavdelning Kurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet Termin Vårterminen 2009 Handledare Josefine Sternvik Sidantal 54 inklusive bilagor Syfte att klargöra hur funktionen Jan-Direkt fungerar ur ett chefsperspektiv Metod Kvantitativ webbenkätstudie Material Resultat från webbenkät med 627 deltagare vilka är anställda som chefer på olika nivåer i organisationen (Sahlgrenska Universitetssjukhuset) Huvudresultat Vårt huvudresultat visar på det stora hela att cheferna är nöjda med frågefunktionen Jan-Direkt och användningen av intranätet är mycket hög hos denna grupp. Cheferna känner sig inte förbigångna av funktionen utan tror att medarbetarna väljer dem som främsta informationskanal. Vidare är cheferna till största del nöjda med gränssnittet och tycker att funktionen finns lättillgänglig. Det ska tilläggas att den passiva användningen, det vill säga att läsa frågor och svar i Jan-Direkt, är avsevärt mycket högre än den aktiva, där chefer ställer respektive besvarar frågor.
Att attrahera nya målgrupper med planerad kommunikation. Hur ekonom- och ingenjörsstudenter kan bli Volvo IT:s framtida medarbetare
(2008-08-13T12:29:00Z) Ejerhed, Magnus; Johansson, Anna; Jägersvärd, Caroline; Göteborgs universitet/Institutionen för journalistik och masskommunikation; Göteborg University/Department of Journalism and Mass Communication
Title ”Att attrahera nya målgrupper med planerad kommunikation” Author Magnus Ejerhed, Anna Johansson and Caroline Jägersvärd Course Bachelor thesis in Media and communication studies Semester Spring semester 2008 Tutor Britt Börjesson University the University of Gothenburg Aim the aim of the study is to describe students attitudes to Volvo IT as an employer. How can Volvo IT improve their communication to students? Method A quantitative approach Material A questionnaire which has been given to 122 students in economics at Handelshögskolan in Gothenburg and Industrial economics at Chalmers University of technology Main results The main results of the study are that most of the students in economics and industrial economy are positive to work as management consults. They also have an optimistic attitude to work as intern management consults in a large company. The students don’t regard Volvo IT as a possible future employer; neither do they have a good knowledge of the organization. Conclusions It is very likely that the students don’t regard Volvo IT as a potential employer because they don’t think of Volvo IT as an organization in management consulting. Volvo IT has to make their management consulting, Fortos Management Consulting, more visible if they are going to make the students more interested of them as an organization in management consulting. They have to inform their target group what new competences they are looking for. If Volvo IT are going to communicate more efficiently in order to make themselves more appealing as a possible future employer they need to communicate there students are most likely to see them.
“Att läsa är som att lägga ett tusenbitarspussel”– En jämförande studie gällande hur svenska och amerikanska lärare undervisar för läsförståelse
(2014) Valberg, Jenny; Johansson, Anna; Liljeros, Helena; Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Syfte Vi vill undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan de amerikanska och svenska lärarna när det gäller undervisningen för läsförståelse, samt hur lärarnas yttre förutsättningar i form av styrdokument och kontext kan skilja sig åt. • Hur definierar lärare begreppet läsförståelse? • Vilka didaktiska redskap använder lärare i sin undervisning för läsförståelse? • Hur kartlägger och utvärderar lärare elevernas läsförståelseutveckling? Metod Som metod har studien en kvalitativ ansats. Vi har kombinerat tre metoder: observation, samtalsintervju och frågeundersökning. Resultat Resultatet av studien beskriver skillnader i ländernas styrdokument och hur lärarnas förutsättningar skiljer sig åt. I de amerikanska skolorna arbetar man efter en läroplan som är väldigt specifik gällande vilken skönlitteratur som kan användas under de olika arbetsområdena. Det är även tydligt uttryckt att eleverna ska arbeta med läsförståelse kontinuerligt genom hela skoltiden och i flertalet ämnen. Detta ställs i kontrast till de svenska styrdokumenten, vilka är allmänt utformade och endast föreskriver att eleverna ska arbeta med olika typer av litteratur och gällande läsförståelse omnämns detta endast i kursplanen i svenska. Lärarna som medverkat i studien arbetar tematiskt och ämnesövergripande, med den stora skillnaden att de amerikanska lärarna undervisade i ett ämne medan de svenska lärarna undervisade i flera ämnen. Ytterligare en skillnad är elevernas tillgång till böcker. I de svenska klassrummen fanns sparsamt med litteratur medan eleverna i de amerikanska klassrummen omges av bokhyllor. Tydliga likheter finns i lärarnas engagemang och övertygelse om att läsförståelseundervisning gynnar samtliga elever och undervisningen är tydligt lärarledd. Lärarna understryker vikten av samspel och dialog och undervisar på ett sätt där interaktion mellan lärare och elever samt mellan eleverna står i fokus. Betydelse för läraryrket Studien är av betydelse för läraryrket eftersom vi får möjlighet att tillgodogöra oss och lyfta effektiva och verksamma metoder och modeller för undervisning för läsförståelse. Läsförståelseprocesser är ett angeläget ämne, eftersom resultaten från PIRLS-undersökningar visar att svenska elever redovisar försämrade resultat, medan länder som USA förbättrar resultaten.
Att vara eller icke vara – medveten om kostråden
(2014-06-26) Johansson, Anna; Söderlund, Josefin; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Övervikt och fetma påverkas direkt av våra kostvanor. Då föräldrar har stort inflytande över barns kostvanor kan de påverka risken att drabbas av övervikt och fetma samt de livsstils-sjukdomar som följer med detta. Livsmedelsverket har utformat fem kostråd med syfte att hjälpa den svenska befolkningen till hälsosamma matvanor och god hälsa. Syftet med denna studie var att kartlägga småbarnsföräldrars medvetenhet om Livsmedelsverkets fem kostråd och följsamheten av dessa samt att undersöka medvetenhet och följsamhet utifrån utbild-ningsnivå. En tvärsnittsstudie tillämpades med kvantitativ enkät som metod med insamlad data från 171 småbarnsföräldrar. Resultatet visade att ingen av de medverkande var helt omedvetna om råden. Småbarnsföräldrar hade bäst kännedom om råden gällande fullkorn, nyckelhålsmärkning och fisk. Kostrådet att välja flytande margarin eller olja var det minst an-tal respondenter som kände till men det kostråd där följsamheten ansågs störst. Nyckelhåls-märkningen var respondenterna mest medvetna om men var det råd som hade minst uppskat-tad följsamhet. Vid analys av medvetenhet och följsamhet till de fem kostråden utifrån utbild-ningsnivå framkom inga tendenser att utbildningsnivå skulle påverka vare sig medvetenhet eller följsamhet. Detta innebär svårigheter att säkerställa utbildningsnivå som en avgörande faktor för medvetande och följsamhet. Studiens slutsats är att småbarnsföräldrar tenderar att ha en hög medvetenhet men låg följsamhet till de hälsosamma kostråd som rekommenderas av Livsmedelsverket idag.
Barnets behov och familjehemmets styrkor. - En kvalitativ studie om att matcha familjehem med barn
(2011-02-07) Johansson, Anna; Widarsson, Marie; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Vi är intresserade av begreppet matchning i förhållande till familjehemssekreterares arbete med att få rätt familjehem till ett visst barn. Uppsatsens syfte är att ta reda på hur familjehemssekreterare gör när de matchar barn med familjehem och om de använder några specifika instrument eller metoder i denna process. Vi vill också undersöka vilka faktorer som väger tyngst och vad som bestämmer att en specifik familj matchas med ett visst barn. De centrala frågeställningarna i uppsatsen är Hur gör familjehemssekreterare när de samlar in information om familjehem och barn? Används specifika metoder eller instrument vid matchning av familjehem och barn? Vilka faktorer påverkar bedömningen vid matchning? Hur gör de när de matchar barn och familjehem? Uppsatsen är en kvalitativ studie och empirin består av åtta halvstrukturerade intervjuer med familjehemssekreterare. Våra resultat visar att man behöver så mycket information som möjligt om både barn och familjehem för att göra en matchning. Informationen får man av socialsekreterarens barnavårdsutredning samt en familjehemsutredning. Själva matchningen kan gå till på olika sätt men huvudsakligen sker den genom att familjehemssekreterarna diskuterar sig fram till vilket familjehem som bäst kan stå upp för barnets behov. Viktiga faktorer man ser till är ålder på barnet och familjehemsföräldrarna, familjehemmets biologiska barn, bakgrund samt huruvida familjehemmet och barnets biologiska familj kan samarbeta. Någon specifik metod verkar inte användas för matchningsförfarandet, däremot litar många till sin ”magkänsla”. Detta har vi tittat närmare på med hjälp av praxisbegreppet, reflekterande praktiker och tyst kunskap.
Behandling av män som brukar våld mot kvinnor i nära relationer. - En kvalitativ studie utifrån behandlarnas perspektiv
(2011-02-07) Rangnäs Dampegård, Sara; Johansson, Anna; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Syfte: Vårt syfte med studien har varit att studera olika behandlingsmetoder för män i olika sociala verksamheter i Göteborg. Dessa verksamheter använder sig av behandlingsprogrammen ATV, Alternativ til vold, och IDAP, Integrated Domestic Abuse Programme, för att motverka mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Frågeställningar: - Vad har behandlarna för förklaringsmodeller till uppkomsten av mäns våld mot kvinnor i nära relationer? - Hur beskrivs och hur påverkar de aktuella behandlingsmetoderna männen utifrån behandlarnas perspektiv? - Vad anser behandlarna att det finns för möjligheter respektive svårigheter med behandlingen? Teorianknytning: Resultatet har analyserats med hjälp av följande teorier; den ekologiska förklaringsmodellen, anknytningsteori, social inlärningsteori, generell systemteori, kommunikationsteori och teori om genus-/maktrelationer. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomförde intervjuer med hjälp utav en halvstrukturerad intervjuguide. Metoden anser vi är bäst lämpad för vår studie då den hjälper oss att fånga upp informanternas, det vill säga behandlarnas erfarenheter och kunskaper kring syftet med vår studie. Resultat: Samtliga informanter utgår från den ekologiska förklaringsmodellen, det vill säga att de ser orsaker till våldet utifrån olika nivåer alltifrån strukturer på samhälls- och genusnivå till förklaringar som har med faktorer under uppväxten att göra. Dock märkte vi att det senare, det vill säga det psykodynamiska perspektivet var dominerande. Det framkom också att Frivårdens program har tagit ett avsteg från vissa förklaringsmodeller som informanterna däremot ansåg vara betydelsefulla. Alla verksamheter använde sig mestadels av gruppbehandling som arbetsmetod. Denna gruppmetod bidrog till att männen som deltar i behandlingen både kan spegla sig, konfrontera varandra och stötta varandra på ett annat sätt än vad behandlarna själva kunde göra för att de skulle få insikter och bli mer ansvarstagande för sitt våld. Informanterna från Frivården betonade även vikten av ett bra samarbete mellan programledarna speciellt då en av dem kunde vara en kvinna. Behandlarna framhävde också vikten av positiv feedback mellan gruppdeltagarna och mellan gruppledare och gruppdeltagare. Samtliga verksamheter använde sig av manualer i sin metod och i dessa ingår olika teman. En tydlig skillnad mellan de två olika metoderna var att IDAP upplevdes enligt informanterna som inte helt anpassad till svenska förhållanden. Behandlarna upplevde även att för kort tid var avsatt för en del teman. Behandlingen bidrar enligt informanterna till att männen reflekterar mer över sig själva samt får en insikt i deras problematik. När det talas om motivation finns denna från början hos männen till en viss del men ökas successivt under behandlingens gång.
Distriktssköterskans erfarenheter av att förskriva läkemedel till patienten i hemmet
(2017-12-14) Johansson, Anna; Karlborg-Cepeda, Karolina; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Förskrivningsrätt för distriktssköterskan infördes i Sverige år 1994. Det grundade sig i att förbättra sjukvården på landsbygden och att det var brist på läkare. Socialstyrelsen ansvarar för förskrivningsrätten och uppdaterar det som kan förskrivas. Enligt en utvärdering av förskrivningsrätten som gjordes 2004 av Socialstyrelsen används inte förskrivningsrätten fullt ut i hemsjukvården. Antalet patienter i hemsjukvården ökar och distriktssköterskan gör bedömningar och skriver ut läkemedel i hemmet. Få studier är gjorda under senare tid gällande distriktssköterskans förskrivning inom hemsjukvård. Syfte: Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans erfarenhet av förskrivning av läkemedel inom hemsjukvården. Metod: I studien deltog 11 distriktssköterskor som arbetar inom hemsjukvården från tre stadsdelar inom Göteborgs stad samt en kranskommun. Författarna valde att använda en kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer gjordes. Resultat: Fem kategorier framkom under analysen: Ansvar och självständighet, tidens betydelse, administrativa begränsningar, svårigheter att få fortbildning och patienten i hemmet. Resultatet visar på att förskrivningsrätten används allt ifrån flera gånger i veckan till någon gång i månaden. Genomgående från alla informanter är en önskan om fortbildning och uppdatering inom förskrivningsrätten. Förslag om att utveckla hur läkemedel skrivs ut framkommer också till exempel att införa E-recept. Några informanter lyfte också tanken om att distriktssköterskan är nära patienten i hemmet och ser behoven och önskar därför utveckla förskrivningsrätten. Slutsats: Fördelar med förskrivningsrätten i hemsjukvården är att distriktssköterskan som träffar patienten kontinuerligt har möjlighet att bedöma behovet, ordinera läkemedel och följa upp insatt behandling genom att de träffar patienten regelbundet i hemmet. Informanterna uttrycker alla ett stort behov av fortbildning och uppdatering för att kunna känna säkerhet vid förskrivning av läkemedel till patienten i hemmet. Det finns också en önskan om utveckling av förskrivningsrätten och behov av att förenkla metoderna för att skriva recept.
Elevens eget ansvar, en studie av tolkning och praktiskt genomförande i grundskolan
(2007) Bråten, Mia; Johansson, Anna; Stjernerberg, Ingrid; Göteborgs universitet/Sociologiska institutionen
Syfte och problemområde: Examensarbetet skall ge svar på pedagogers, elevers och föräldrars tolkning av läroplan, Lpo 94, med avseende på ansvarsbegreppet. Problemområdet tar sin utgångspunkt i läroplanens målformuleringar om ansvar, i synnerhet elevens eget ansvar. Syftet med examensarbetet är att studera förutsättningarna för implementering av läroplanens mål om eget ansvar genom att beskriva aktörernas förståelse av, möjlighet och vilja att genomföra målformuleringarna. Metod och material: Studien byggs på en kvalitativ undersökning av pedagogers, elevers och föräldrars uppfattningar om elevens eget ansvar. Genom litteraturstudier i ämnet har fyra frågeställningar tagits fram för undersökningen: aktörernas förståelse av läroplanens mål om eget ansvar, går de att genomföra samt finns viljan därtill. Dessutom utreds likheter och skillnader som kan urskiljas mellan olika aktörer, utifrån deras tolkningar av begreppet ansvar. Undersökningen genomfördes på en Montessoriskola med hjälp av öppna intervjuer av pedagoger, elever och föräldrar till elever i årskurs 3, 5 och 8. Valet av skola är motiverat av dess gynnsamma förhållande i Montessoripedagogiken, vilken framhäver vikten av individens eget ansvar. Resultat: Eget ansvar är övervägande positivt för eleverna, enligt samtliga aktörer som deltagit i studien. Det anses dock vara viktigt med en individuell avvägning; om man inte lyckas med det kan konsekvenserna bli att ansvarets negativa sidor tar överhanden, ansvaret måste ges efter förmåga. Det finns en uttalad vilja från samtliga aktörer att arbeta mot målen om eget ansvar, med små variationer i tillvägagångssätt. Det finns även en gemensam förståelse av begreppet, liksom de delar uppfattningen att det går att genomföra målen om eget ansvar. Slutsatsen av examensarbetet är att tillämparen, den aktuella skolan och dess brukare, verkar under positiva förutsättningar vilket innebär att målen om eget ansvar förstås, kan implementeras och att viljan till implementering finns. Dock har skolan huvudansvaret för att säkerställa att elever och föräldrar kan tillgodogöra sig målen om ansvar. Då undersökningen omfattar endast en skola, som dessutom har gynnsamma förhållanden i ansvarsbegreppets tyngd i pedagogiken, är möjligheten till generalisering begränsad. Ett förslag till vidare forskning är att motsvarande studier genomförs på skolor med annan pedagogik än Montessoripedagogiken, om slutsatsen skall kunna generaliseras.
Entry-points to Men's Involvement to Prevent Men's Violence against Women in Intimate Relationships in Costa Rica - a Qualitative Study on Men from a Gender Perspective
(2008-09-17T08:23:16Z) Johansson, Anna; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
The research aims to find entry-points to men’s involvement to prevent men’s violence against women in intimate relationships in Costa Rica. The importance of this research is reflected in the high extend of this specific violence where two to three women per month are killed in Costa Rica. Not much research has been done on the issue from the men’s perspective. There is a need to do critical studies on men. The violence will not end if the issue is not made important for men them selves. I have chosen to do qualitative interviews with eight men in Costa Rica and to analyse them from a gender perspective. To approach the subject in a pragmatic way and to get a comprehension of the processes within the field I have studied concepts like social construction of masculinities, gender equality, men’s violence against women and men’s involvement to prevent this violence. These concepts are also used in the interviews with the men. The entry-points that were found, point out important areas of interest in the aim to involve men to prevent violence against women. The first entry-point has to do with the social construction of masculinities and power relations. Masculinities are socially constructed in a context where men internalize the power that is given to its gender class. Men maintain their manliness in a triangulation of violence where the violence against themselves and their masculinities is the fundament to the other two. In Costa Rica the prevailing stereotype of masculinity is called la machista. According to the NGO WËM men in general in Costa Rica has to deal with this stereotype, meaning a man with self control, power and strength. The eight interviewees all related to this concept in different ways. There is a need for men to create new masculinities. The second entry-point treats what the eight men thought they would gain with gender equality that in prolongation is closely connected to masculinities. To involve men to prevent violence against women it is necessary that there are benefits for them selves. If men gain on gender equality and to not exercise violence, the issue will become interesting for men. The interviewees highlighted for instance respect from their families and self respect. WËM emphasized the benefits of higher life quality for men. The third entry-point illuminates the importance of homo-social groups. The interviewees had all experiences from communication with other men and the sometimes immense pressure to keep up their manliness in homo-social groups. According to theory homo-social groups are forum for men to load their manliness and to get power over other men. Communication between men has impact and is used to sustain power over women and maintain the power relations. To work with homo-social groups tend to be very important to bring about a change. The fourth entry-point stresses the importance of structural signals to men through for instance jurisdiction. Some of the men in the interviews pointed out the signals they get from society where the man is supposed to be the head of the family and to be the breadwinner. The new legislation that was approbated 2007 sanctions men’s violence against women in a more pragramatic way than before and gives clearer signals to both men and women about this specific violence.
Förslag till ny leasingstandard - hur påverkas leasetagaren och påverkas leasing som finansieringsform?
(2011-01-26) Johansson, Anna; Olofsson, Markus; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: Företag i alla storlekar och inom alla sektorer utnyttjar möjligheten att leasa eller hyra tillgångar. Det finns i nuläget två olika typer av leasingavtal; operationella och finansiella. Användningen mellan de två avtalen bidrar till olika utfall i leasetagarens finansiella rapporter. Operationella leasingavtal är den mest använda finansieringsformen eftersom den inte redovisas i leasetagarens balansräkning vilket således bidrar till goda värden på deras nyckeltal. Effekten av detta har bidragit till försämrad jämförbarhet med de företag som använder finansiella avtal. IASB har därför utarbetat ett utkast om förslag till ny standard där olikheterna mellan avtalen elimineras genom att samtliga avtal redovisas i balansräkningen. Förslagets utformning har varit mycket kontroversiellt då den innehåller komplexa redovisningskrav och bidrar till försämrade nyckeltal. Det har därför bidragit till oro för framtida finansieringsmöjligheter samt minskad leasing. Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera tänkbara effekter på redovisningen hos de leasetagare som i dag redovisar leasing enligt operationella avtal. Vi vill undersöka hur leasetagaren påverkas redovisningsmässigt då varje leasingavtal kommer att medföra en tillgång och en skuld i balansräkningen. Vi vill också med denna uppsats undersöka om leasetagarens möjligheter till ytterligare leasingavtal och annan form av finansiering i bolaget kan komma att påverkas då eventuella nyckeltal förändras. Metod: Vi har under vår undersökning inhämtat empiriskt material genom en kvalitativ undersökning. För att undersöka komplexiteten i redovisningen i samband med det nya förlaget samt vilken påverkan det får på leasetagarens framtida finansiering och val av leasing har två stycken revisorer samt två stycken redovisningsspecialister intervjuats från totalt fyra olika revisionsbolag. Resultat och slutsats: Tillämpningen av den nya standarden kommer att bidra till mycket stora förändringar i leasetagarens redovisning. Dessa förändringar kommer komplicera redovisningen hos leasetagaren till en början. När leasetagaren väl kommer in i det rutiner och väl lärt sig standarden kommer de redovisningsprinciper som gäller att vara en naturlig del i redovisningen. Eftersom leasing är en betydelsefull finansieringsform är det troligt att omfattningen av den inte minskar. Har företaget inga andra resurser att anskaffa en tillgång genom lån eller köp så är leasing ett alternativ. Förslag till fortsatt forskning: Då denna studie genomförts innan det nya förslaget är antaget av vare sig IASB eller EU vore en liknande undersökning därför intressant att genomföra på leasetagare när de börjar sätta sig in i standarden och när standarden väl träder ikraft.
Granskning av användbarhet hos informationsdokument som lämnas i samband med nyemission - en fallstudie av Ericsson
(2003) Johansson, Anna; Elander, Mark; Göteborg University/Department of Business Administration
Bakgrund och problem: När företag gör nyemissioner skickar de oftast ut olika informationsdokument: Ett prospekt och en förenklad och förkortad informationsbroschyr. Dessa har olika innehåll och målgrupper. Prospektets innehåll regleras i lag, medan broschyrens endast i rekommendationer. Det finns därför incitament för företag att presentera informationen på ett mer övertygande sätt i broschyren. Därmed kan användbarheten i de olika dokumenten påverkas. Syfte: Att jämföra de två informationsdokument som företag i huvudsak använder sig av i samband med nyemissioner, för att undersöka vilka skillnader i kvalitativa egenskaper som finns mellan dem. Vidare är syftet att undersöka om de skillnader som finns allvarligt påverkar användarnas förutsättningar att fatta investeringsbeslut. Avgränsningar: Av den samlade informationsgivningen som lämnas vid nyemission analyserar vi endast den svenska översättningen av det internationella prospektet och den svenska informationsbroschyren. Av de kriterier som finns för redovisningsinformations användbarhet använder vi bara relevans, tillförlitlighet och begriplighet. Metod: I uppsatsen gör vi en jämförelse mellan prospektet och informationsbroschyren för att utreda hur de skiljer sig åt i fråga om kvalitativa egenskaper, som behövs för att redovisningsinformation ska vara användbar. Kriterierna för att fastställa vilka egenskaper redovisningsinformation ska ha för att vara användbar har vi hämtat i redovisningslitteratur från svenska specialister på redovisning. Denna litteratur har sedan använts för att göra en analys av texterna. Resultat och slutsatser: Broschyren är mer begriplig beträffande den övergripande strukturen och hierarkin, och även totalt sett. Prospektet är mer begripligt i de väsentliga delarna. Beträffande relevansen och tillförlitligheten är prospektet genomgående mer relevant och tillförlitligt, och skillnaderna är störst i de väsentliga delarna. De skillnader som finns i kvalitativa egenskaper mellan prospektet och informationsbroschyren leder till att användaren av informationsbroschyren får avsevärt mindre användbart beslutsunderlag. Skillnaderna är av en sådan allvarlig art att de påverkar förutsättningarna att fatta investeringsbeslut.
Hållbarhetsredovisning -En fallstudie om motivation i fyra valda företag inom klädbranschen
(2011-07-05) Eriksson, Emilie; Johansson, Anna; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: Arbete med hållbarhet och redovisning blir alltmer utbrett inom företagsvärlden. Det är ett val företag gör för att ta vara på de resurser världen har och för att leva upp till det yttre trycket från företagens intressenter. Ett ökat förtroende mellan företag och dess intressenter kan bidra till en förstärkning av varumärket. Vad är det som idag motiverar de undersökta företagen att tillämpa hållbarhetsredovisning alternativt att inte tillämpa det? Syfte: Denna studie avser att undersöka fyra svenska klädföretags incitament till hållbarhetsredovisning och vad som kan skilja dessa åt. Ändamålet är även att undersöka varför man eventuellt inte tillämpar hållbarhetsredovisning. Avgränsning: Studiens huvudsakliga fokus är att undersöka de fyra valda klädföretagens bakomliggande motiv till redovisning av hållbarhetsarbete. Inom hållbarhetsarbete inkluderas sociala, ekonomiska samt miljömässiga aspekter. Studien ämnar endast undersöka företagens sociala samt miljömässiga områden. Metod: Undersökningens material består av en kvalitativ ansats byggd på fyra personliga intervjuer. Respondenterna på de två större företagen, KappAhl och MQ, utgör heltidstjänster som CSR-ansvariga. Respondenterna på de två undersökta mindre företagen, The Fair Taylor och Fiorucci, består av butikernas enskilda ägare. Studien bygger på en deduktiv ansats och utgår därmed från en teoretisk referensram i analysen när det empiriska materialet diskuteras. Resultat och slutsatser: Studien har resulterat i en tolkning att de undersökta större företagen huvudsakligen motiveras till hållbarhetsredovisning genom ett yttre tryck i form av NGOs, media och socialt accepterade normer. De två mindre företagen skiljer sig i dess bakomliggande motivation, då ägaren i det ena har intresse av hållbarhetsarbete och har det som företagets strategi. Det andra företaget delar inte samma strategi eller intresse av hållbarhetsarbete, utan har intressenter i form av konsumenter som bakomliggande motivation. I dagsläget innebär det att inget hållbarhetsarbete tillämpas i det företaget. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom studien innefattar endast fyra företag inom klädbranschen kan inte en generell slutsats göras utifrån vald bransch. Därmed skulle en kvantitativ ansats med ett större urval tillföra en bredare och mer omfattande insikt i den bakomliggande motivationen till hållbarhetsredovisning inom klädbranschen.
Hur kan informationsteknik stödja patienter under rehabilitering?
(2013-09-20) Johansson, Anna; Yamanishi Abrahamsson, Sueko; IT-universitetet i Göteborg/Tillämpad informationsteknologi; IT University of Gothenburg /Applied Information Technology
Sjukvården ligger långt efter samhället i övrigt när det kommer till att bedriva IT- investeringar. Men även inom sjukvården är det en ojämn spridning av hur resurserna fördelas. Rehabilitering är ett av de områden där det inte har genomförts några stora projekt. Vi har valt att inrikta oss mot rehabilitering inom neurosjukvården, då dessa patienter är i stort behov av stöd. Projektet är ett initiativ av Åsa Lundgren - Nilsson vid Sahlgrenska Akademien och Elof Dimenäs vid Fakulteten för Tillämpad IT, Göteborgs Universitet. Vi har tagit fram ett designförslag för en applikation avsedd att underlätta rehabiliteringsprocessen för dessa patienter. Vi kommer inte att leverera en färdig applikation, utan endast ett designförslag. Detta kommer sedan att lämnas vidare till projektets initiativtagare. Designförslaget innefattar det utseende och innehåll som applikationen är avsedd att innehålla. Rapporten beskriver hur vi har samlat in det empiriska material som ligger till grund för det designförslag som är resultatet av projektet. För att kunna svara på vår frågeställning “Hur kan informationsteknik stödja patienter under rehabilitering?” har vi först tagit reda på så mycket som möjligt om verksamheten och hur patienternas rehabiliteringsprocess går till. Det har vi gjort genom att intervjua personer med olika roller i verksamheten som vi spelat in, för att sedan transkribera intervjudatan och använda den för att understryka våra resonemang. Designförslaget är baserat på en kravspecifikation som tagits fram genom analys av vårt empiriska material. Designförslaget har sedan utvärderats vid två skilda tillfällen under designprocessens gång. Till våra slutsatser hör vikten av att anpassa sin design efter den målgrupp som applikationen är avsedd för. Då en stor del av patienterna har nedsatt kognitiv förmåga är det viktigt att resultatet är anpassat efter deras behov. Det har bland annat resulterat i att vi har gjort ikoner och text större än genomsnittet för att underlätta för de patienter som har problem med synen och att instruktioner till rehabiliteringsövningar går att få upplästa med hänsyn till de patienter som har svårt att ta till sig en text.
IAS 40 Förvaltningsfastigheter
(2007-08-14T09:20:14Z) Gillgren, Zanderina; Johansson, Anna; Göteborg University/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: IAS 40 ger inga klara anvisningar om hur fastighetsbolag skall redovisa sina förvaltningsfastigheters värdeförändringar som uppkommer vid värdering till verkligt värde. Detta har lett till att fastighetsbolagen har tvingats göra egna tolkningar och posten värdeförändringar har i resultaträkningarna år 2006 redovisats på olika ställen. Vår frågeställning är: Hur har fastighetsbolagen kommit fram till sina värdeförändringar och hur redovisas dessa i resultaträkningen? Syfte: Uppsatsens syfte är att redovisa för hur fastighetsbolag som tillämpar IAS 40 redovisar sina värdeförändringar samt hur de fastställer förvaltningsfastigheternas verkliga värde. Vidare är syftet att belysa de olikheter som finns i fastighetsbolagens resultaträkningar. Avgränsningar: Uppsatsen har fokuserat på de börsnoterade fastighetsbolag som tillämpar IAS 40 samt de fastighetsbolag som är noterade på den inofficiella listan First North och som frivilligt använder IAS 40 och verkligt värde i sin redovisning. Metod: Uppsatsen består av en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Vi började vår studie genom att göra en kvantitativ undersökning genom att studera de 15 börsnoterade fastighetsbolagen årsredovisningar från år 2006. Denna undersökning bidrog till att tre fastighetsbolag valdes ut för att ingå i vår kvalitativa studie som genomfördes med hjälp av intervjuer. Till grund för vår analys har vi även intervjuat en revisor samt ytterligare ett fastighetsbolag. Det empiriska materialet har sedan analyserat utifrån vår referensram. Resultat och slutsatser: Samtliga undersökta fastighetsbolag använder sig av en nuvärdesmetod för att fastställa sina förvaltningsfastigheters verkliga värde. Metoderna och de antaganden och bedömningar som görs skiljer sig åt mellan företagen. Vi har lycktas urskilja fyra olika sätt på hur fastighetsbolagen redovisar sina värdeförändringar. Det är i nuläget upp till varje företag att själva välja var i resultaträkningen posten skall placeras men vi anser att eftersom de börsnoterade fastighetsbolagen har i syfte att äga och förvalta fastigheter bör samtliga värdeförändringar ses som en del av rörelsens resultat. Vidare anser vi att tydligare direktiv om hur resultaträkningens uppställning skall se ut skulle underlätta vid jämförelse av fastighetsbolagens redovisningar. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom det bara var två år sedan som IFRS infördes i svensk redovisning skulle det vara intressant att framöver göra en liknande undersökning som vår. Det blir av intresse att undersöka om jämförbarheten i resultaträkningen försämrats och om tilliten för fastighetsbolagens årsredovisningar förändrats i och med att verkligt värde innebär mycket bedömningar. Ett annat förslag är att undersöka hur väl fastighetsföretagen följer de upplysningskrav som kan utläsas i IAS 1- Utformning av finansiella rapporter.
IN THE PRESENCE OF HUMAN-LIKENESS An Exploratory Study on How Humans Experience Artificial Agents
(2021-09-21) Johansson, Anna; Örnberg, Elin; Institutionen för tillämpad informationsteknologi; Department of Applied Information Technology
Interactions with artificial agents are increasing in everyday situations, and social agents might become the next generally adopted interface. However, whether these agents should appear human-like or not is debated as it is still uncertain what effects human-like agents have on humans in an interactive setting. There are several aspects that can affect human responses to artificial agents, such as physical presence and expectations. The uncanny valley hypothesis has been influential in explaining human reactions to human-like agents, but the validity of this hypothesis is still questioned. Earlier studies have mainly been conducted using quantitative measures, which do not seem to capture the whole human experience, hence a wider perspective is needed. Virtual and physical agents might become available in different situations due to financial or technical reasons. Because they differ in physical presence they may be perceived and experienced differently. With a qualitative approach this study explored two scenarios, a physical and a virtual one, using the social robot Furhat. The participants met one version of Furhat in an interactive session. Data was collected from a pre-interaction survey, facial emotion recognition and interviews that was thematically analysed. Due to the study’s exploratory approach no generalizations of the results could be made, instead topics for future research were identified. Suggestions from this study is to further investigate feelings of uncanniness in human-robot-interaction, habituation processes, relationships between physical and social presence, and when it is suitable to use human-like design.
Intern kontroll - Förståelse-en del av kontrollmiljön
(2009-06-04T11:00:03Z) Hansson, Mira; Johansson, Anna; Göteborg University/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problemdiskussion Ett flertal företagsskandaler har ägt rum i modern tid, bland andra Enron och Worldcom. Följden har blivit regleringar i form av SOX i USA, åttonde direktivet inom EU och Svensk kod för bolagsstyrning i Sverige. Dessa betonar bolagets interna kontroller, vilka syftar till att hantera och kontrollera företagets risker. Det är i hög grad de anställda som utför kontrollmomenten och därför anser vi det intressant att undersöka hur de uppfattar och förstår de interna kontrollerna. Syfte Rapportens syfte är att för de personer som är ansvariga för utformning och uppföljning av intern kontroll belysa hur kontrollerna kan förstås av personalen. Därtill vill vi kartlägga vilka skillnader som kan föreligga mellan ansvariges syfte med de interna kontrollerna och den uppfattning som den som utför momentet har samt vad det kan bero på. Avgränsningar Uppsatsens syfte är inte att klargöra vilka konsekvenser som faktiskt kan uppstå på grund av interna kontrollers vara eller icke vara. Vi undersöker inte heller om kontrollerna faktiskt utförs bättre av konsekvensmedvetna medarbetare. Vi ämnar inte undersöka alla kontroller som finns på ett företag utan inriktar oss på sådana kontroller som på något sätt påverkar siffrorna i redovisningen. Metod Rapporten bygger på en kvalitativ studie med intervjuer som underlag för empirin. Den fenomenografiska ansatsen används för intervjuer och en del av analysen och undersöker respondenternas uppfattningar om intern kontroll. För att analysera svaren vidare för vi i analysdel två tillbaka svaren till en kontext där faktorer som position på företaget och personernas bakgrund diskuteras. Under den här delen av analysen väver vi in delar av referensramen som behandlar kontrollmiljö, kommunikation och förståelse. Analys och slutsatser Vi har identifierat fyra kategorier av hur intern kontroll kan förstås; Egen, Företaget, Intressenter samt Lagar och regleringar. Alla respondenter placerar sig i minst en kategori och en påverkande faktor till respondenternas placeringar kan vara vilka arbetsuppgifter personen utför. De anställdas förståelse är en del av den kontrollmiljö som intern kontroll har sin grund i. Medarbetarna och cheferna är överlag någorlunda samstämmiga i frågan om syftet med deras interna kontroller. En anledning till detta tror vi kan vara att samtliga företag är relativt små och därför har medarbetarna daglig kontakt med varandra.
”JAG VISSTE INTE BÄTTRE OCH INGEN ANNAN VISSTE JU BÄTTRE HELLER” En kvalitativ fokusgruppsstudie om våld i ungas nära relationer
(2022-06-21) Hansson, Ylva; Johansson, Anna; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
The primary aim of this study was to explore young people’s perspective on and constructions of intimate partner violence including risks and protective factors. A qualitative method was used, and the empirical material was gathered via focus group interviews. In total eight people between the age of 21-24 years old participated and the empirical material from the interviews were analyzed by using thematic analysis. The study’s theoretical framework constituted of constructivism and theories related to power together with theories regarding definitions of violence and its psychological effects on the victim of intimate partner violence. The findings show that young people’s definitions of violence varies and the violence that is non-physical is considered a grey area. The findings also show that young people rely on their peer group for support and advice about healthy relationships rather than turning to adults or authorities. Hence, intimate partner violence among young people is therefore an important area for social work to focus on. By improving the knowledge regarding the phenomenon, better help can be created for those in need - both the victim and the perpetrator.
K2 - Varför inte?
(2010-06-24) Johansson, Anna; Dolck, Sebastian; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: Ett sedan länge identifierat problem på redovisningsområdet är den oproportionerligt höga kostnaden mindre företag har för att uppfylla kraven på finansiell rapportering, relativt nyttan de har av de rapporter som skapas. Många gånger handlar mindre företags problem med redovisningen också om den mängd redovisningsval som karaktäriserar äldre normering på området, och som skapats i syfte att tillgodose informationskrav som sällan finns i de mindre bolagen. Dessa problem har föranlett utarbetandet av en ny nationell redovisningsreglering, med tydliga förenklingsambitioner för mindre bolag, kallat K2- regelverket. Efter att K2-regleringen lanserades i slutet av år 2008 har det stått mindre aktiebolag fritt att använda sig av den nya förenklade regleringen, eller den äldre mer omfattande normeringen, fram tills det kommande alternativet K3 presenterats och blir alternativet till K2. Endast ett fåtal procent av de företag som tillåts använda sig av det förenklade regelverket har dock valt att göra det, något som tyder på att förenklingarna inte varit adekvata eller att normgivaren inte nått ut med sitt budskap. Syfte: Uppsatsens syfte är att besvara vår frågeställning: Vilka är de bakomliggande orsakerna till mindre företags val om tillämpande av K2-regelverket? Avgränsningar: Geografiska avgränsningar har gjorts p.g.a. behovet av personliga intervjuer. Metod: Empiriska undersökningar har genomförts i form av personliga intervjuer. Dessa intervjuer har genomförts med den som för respektive företag har tagit beslutet att tillämpa, respektive inte tillämpa, K2-regelverket i bolaget. Fem bolag som har tillämpat K2 och fyra bolag som inte har valt att gå över till den nya regleringen har undersökts. Resultat och slutsatser: Ett antal orsaker har identifierats bakom det låga användandet av K2-regelverket, varav den största sannolikt är okunskap eller låg prioritet av redovisningsfrågor bland beslutsfattare internt på företagen. Förenklingarna har, enligt de praktiker som är insatta, i detta fall inte heller ansetts utgöra väsentliga skillnader från den äldre normeringen, varför en snabb övergång inte ansetts prioriterad. Att företags beslutsfattare inväntar ett antal pågående utredningars effekt på K2-regelverket, samt även möjligheten att jämföra K2 med det kommande K3-regelverket, har dock i vår studie visat sig vara en tämligen ovanlig anledning till det låga användandet av K2-regleringen idag. Förslag till fortsatt forskning: Det kan vara intressant att undersöka hur de större och mer avancerade företagen i målgruppen, som i högre utsträckning påverkas av en övergång till K2, resonerar inför valet mellan K2 och K3 i framtiden. Det kan även vara intressant att undersöka huruvida det finns andra områden inom administrativa krav på mindre bolag där förenklingar skulle få större genomslagskraft både kostnadsmässigt och i mottagande av företagen.
Konflikthantering på fritidshemmet. En kvalitativ forskningsstudie om konflikthantering
(2015) Johansson, Anna; Göteborgs Universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Studiens syfte var att undersöka fritidspedagogernas kunskap om konflikter, samt att den kunskapen skulle få komma fram mer inom forskningen. Det finns inte så mycket forskning gällande fritidspedagogers kunskap och arbete med konflikter, vilket blev vårt problemområde. Vi besvarade våra frågeställningar med hjälp av metoden kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade sex fritidspedagoger på sex olika fritidshem och samtliga var utbildade fritidspedagoger. Vår undersökning har synliggjort respondenternas utsagor om hur de arbetar med konflikter. De frågeställningar som har besvarats i den här studien är: Hur beskriver fritidspedagogerna sitt arbete med konflikter? Vilka likheter kan urskiljas mellan fritidspedagogernas sätt att arbeta med konflikter? Vi har enbart fokuserat på fritidspedagogernas beskrivningar av hur de arbetar med konflikter på fritidshemmet. Ellmin (2008) hävdar att urartade konflikter kan leda till mobbning. Däremot så har vi med hänsyn till den tidsram vi haft till vårt förfogande, valt att avgränsa oss från att skriva om mobbning. I den här studien presenterade vi svensk och internationell forskning. Vi har valt att använda oss av Hakvoorts (2011) förklaringar av Cohens (2005) konfliktpyramid i vår analys. Konfliktpyramiden behandlar fyra olika nivåer, vilka Hakvoort (2010) hävdar är förebygga, hantera, hjälpa och stoppa. Vi har sorterat in respondenternas svar i den pyramiden och kunde se vart fritidspedagogerna lade mest tyngd i deras arbete med konflikter. Resultatet visade att samtliga fritidspedagoger arbetade med den förebyggande nivån allra mest. I det arbetet så använde sig fritidspedagogerna av olika gruppstärkande övningar vilket hade som syfte att främja samarbetsförmågan. Vidare använde sig fritidspedagogerna även av vuxenstyrda lekar och aktiviteter samt någon form av samling för att få tillfälle att lära eleverna om konflikthantering. Fritidspedagogerna beskrev även att de flesta av eleverna klarar att hantera konflikter på egen hand. Eleverna använde sig då av de konfliktverktygen de fått av fritidspedagogerna. Några av fritidspedagogerna använde sig också av dramaövningar för att eleverna skulle få lära sig om hur man kan känna och tänka i olika konfliktsituationer.