Browsing by Author "Jonsson, Matilda"

Now showing 1 - 3 of 3

Acceptabilitet avseende tal påverkat av speech sound disorder, kopplat till talavvikelser och olika lyssnargrupper
(2018-12-13) Carlsson, Charlotte; Jonsson, Matilda; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Studiens syfte var att undersöka acceptabilitet hos olika lyssnare avseende barn med speech sound disorder (SSD) och att kartlägga vilka talavvikelser som är vanligt förekommande i tal med låg acceptabilitet. Validitet och reliabilitet prövades för studiens typ av audience response system (ARS) vid acceptabilitet. Talmaterial av 14 barn med SSD och två barn med typisk talutveckling användes. Lyssnare var åtta barn, 17 vuxna naiva lyssnare och nio logopeder. Signifikant skillnad visades mellan barn och vuxna naiva lyssnare (p=0,023) vad gällde grad av acceptabilitet. Dentalisering och avtoning/påtoning var vanligt förekommande i tal med låg grad av acceptabilitet. Validitet för ARS-systemet som mätinstrument för acceptabilitet för denna grupp av lyssnare och SSD prövades mot en skattningsskala och korrelationen var signifikant, (r=0,91), inter och intrabedömarreliabilitet var måttligt god.
Arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för personer med demens vid inflyttning till särskilt boende.
(2025-05-28) Jonsson, Matilda; Gustafsson, Elin; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Bakgrund Tidigare forskning beskriver att personer med demens på särskilda boenden riskerar en försämrad livskvalitet på grund av minskad delaktighet i aktiviteter. The value and meaning in occupations model (ValMO) förklarar att balans i vardagsaktivitet påverkas av vad personen har energi till och att aktivitetsrepertoaren innefattar en rad olika aktiviteter en person utför genom livet. Trots att tidigare forskning belyser arbetsterapeuters insatser inom demensvård, finns det en begränsad mängd studier som fokuserar specifikt på deras erfarenheter av att stötta personer vid inflyttning till särskilt boende. Syfte Studien syftar till att belysa arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner som används för att stödja aktivitetsrepertoar och vardagsbalans hos personer med demens i övergången till särskilt boende. Metod En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Databearbetningen genomfördes i enlighet med Granheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i att tre huvudkategorier och sju underkategorier identifierades. Huvudkategorierna var: ”Individbaserad aktivitetsplanering utifrån funktionsförmåga”, ”Indirekt intervention genom samverkan med boendepersonal” och ”Intervention genom användning av personens inre motivation”. Arbetsterapeutiska interventioner handlade både om att anpassa aktiviteter efter personens hälsotillstånd och att samverka med personal på boendet. Det lyftes också hur viktigt det är att hitta och använda personens inre motivation. Slutsats Studiens resultat har kunnat belysa arbetsterapeutiska interventioner som används för att stödja aktivitetsrepertoar och vardagsbalans hos personer med demens i övergången till särskilt boende. Studien har bidragit med ökad förståelse för vilka interventioner arbetsterapeuter använder sig av inom demensvård, i detta skede. Resultatet har även bidragit till kännedom om vilken betydelse, begreppen aktivitetsbalans och aktivitetsrepertoar har vid implementering av interventioner. Författarna betonar behovet av ytterligare forskning inom området och rekommenderar att framtida studier bör erhålla en större variation av regioner med en bredare geografisk spridning.
“Det är ju inte så att jag ringer någon digitalt och frågar: vad har du haft i matlådan idag?” - En kvalitativ studie om chefers upplevelser av deras arbete med den psykosociala arbetsmiljön vid distansarbete
(2022-07-01) Laszewska, Marta; Jonsson, Matilda; University of Gothenburg / Department of sociology and work science; Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Teleworking is a form of work that has increased significantly in recent years, not least due to the Covid-19 pandemic that had a big impact on the labor market and placed high demands on readjustment in many organizations. Teleworking means that employees increasingly work from home instead of from the office, which has an impact on the employees' work environment, both when it comes to the physical and psychosocial work environment. Regarding the physical work environment, there are explicit laws and regulation as to how the environment should be managed, while regarding the psychosocial work environment, it is multidimensional and thus more complex. Nevertheless, if the employees are working remotely or from the office, it is still within the managers responsibility and obligation to work with the work environment and determine that it is convenient. The aim of this study is to examine the managers’ senses and experiences on how the increased teleworking impacts their work with the psychosocial work environment, focusing on demand, control, and social support, where the theoretical framework of this study consists of the demand, control, and social support-model. This study intends to examine managers' experiences, considering that previous research more focused on the employees' senses and experiences of the psychosocial work environment during teleworking. Furthermore, the aim is to examine what opportunities and challenges can be identified regarding managers' work with the psychosocial work environment, due to the increased telework. This study is based on a qualitative method where ten managers were interviewed about their senses and experiences of how their work with the psychosocial work environment is affected due to the increased telework. The result presents that all the managers that have participated express that their work with the psychosocial work environment is impacted due to the increased telework. The central aspects that are noticeable in the empirical findings of this study are flexibility, systematic reconciliations and feedback, informal exchange, compatibility, and community. The result also contributes to identifying the opportunities and challenges that telework entails regarding managers' work with the psychosocial work environment, where flexibility is highlighted as the main opportunity, while also entailing challenges linked to demands, control and social support.