Browsing by Author "Karlsson, Marie"

Now showing 1 - 6 of 6

Bedömning i slöjd
(2011) Karlsson, Marie; Enqvist, Lisa; Göteborgs Universitet/Sociologiska institutionen
Sammanfattning Syfte Uppsatsens syfte var att undersöka slöjdlärares bedömningsunderlag i slöjdämnet utifrån tre huvudfrågor. Vi ville undersöka hur slöjdlärarna informerade sina elever i årskurs 9 om vad som bedöms samt om deras elever uppfattade vad lärarna bedömde. Metod För att få svar på uppsatsens tre huvudfrågor genomfördes både en kvalitativ och kvantitativ undersökning. Kvalitativa intervjuer gjordes i fyra grundskolor med åtta slöjdlärare, varav fyra var kvinnor och fyra män. Den kvantitativa enkätundersökningen gjordes med ett urval av slöjdlärarnas elever, där vissa frågor var liknande intervjufrågorna. Detta för att elevernas svar senare jämfördes med slöjdlärarnas svar. Resultat Resultatet visade att eleverna generellt hade en god uppfattning om vad deras slöjdlärare bedömer i slöjd, vilket tyder på en god transparens hos slöjdlärarna gentemot sina elever. Både slöjdlärare och elever svarar att det är slöjdprocessen och dess delar som bedöms i slöjden. Däremot visade undersökningen att omkring en tredjedel av eleverna tror att deras slöjdlärare bedömer elevernas beteende, uppförande eller sociala kompetens. Slöjdlärarna uppgav att de inte bedömer detta, men är medvetna om att de trots allt kanske omedvetet väger in det i bedömningen. Vidare visade resultatet att samtliga slöjdlärare upplever ständig tidsbrist för didaktiska och kunskapsutvecklande samtal med sina elever. Undersökningen kan ge lärare en större medvetenhet kring vad som påverkar bedömning ur flera perspektiv, till exempel olika faktorer som påverkar den kunskapssyn som blir gällande i läroplanerna. Den kan också väcka ytterligare nyfikenhet då man vill veta mer om elevernas syn och inställning om bedömning i slöjdämnet.
Demokrati och delaktighet i förskolan. - en intervjustudie bland pedagoger.
(2011) Karlsson, Marie; Göteborgs Universitet/Sociologiska institutionen
Uppdraget är tydligt enligt styrdokumenten för förskolan. Det står i skollagen (skolverket, 2000), läroplanen (utbildningsdepartementet, 1998) och FN s barnkonvention (FN.s generalförsamling) att pedagoger skall forma den dagliga verksamheten i demokratisk anda i ljuset av delaktighet. Men hur erfar pedagoger detta? Min erfarenhet av 25 år i yrket och erfarenhet av verksamhets förlagd utbildning på lärarutbildningen visar att det kan se olika ut. Litteratur och forskning visar att barn präglas i stor grad av hur de blir bemötta av vuxenvärlden. Jag gör här en kvalitativ studie där jag intervjuar 10 pedagoger, detta för att få syn på hur de ser och tolkar styrdokument och konkret förankrar det i barns vardag. Pedagoger i min studie berättar hur ett förändrat sett att se på barns delaktighet och lärande kan ge ny mening för arbetets innebörd. När barn blir lyssnade på, får deltaga aktivt i planering, dokumentation och reflektion, då blir arbetet meningsfullt och barnen utvecklar kompetenser som gör dem till lyssnande, hänsynsfulla och demokratiska människor. Jag möter även pedagoger som inte ser vikten av barns delaktighet i verksamheten. Hur kan detta fortgå när läroplanen tydligt säger att det är så vi ska arbeta? Man kan ana att gamla mönster och värderingar styr till viss del och att även arbetsbördan på förskolan har betydelse i hur uppdraget tolkas och förankras. När styrdokumenten är tydliga i hur uppdraget ser ut och verkligheten ser annorlunda ut, då ser jag det som angeläget att lyfta frågan, skapa mötesplatser där dessa frågor ses som angelägna och viktiga.
Likheter och skillnader på Sveriges förlossningskliniker beträffande födsel i vatten - Evidensbedömning med GRADE av styrdokument avseende vattenförlossning
(2024-02-02) Elmäng, Hanna; Lind, Julia; Karlsson, Marie; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Vattenfödsel har skett i alla tider, men under 1990-talet försvann det från klinikerna i Sverige. Befintlig forskning visar att det finns många fördelar med vattenfödsel, så som minskad risk för bristning, mindre interventioner och att det är kostnadseffektivt för landstinget. Patienter som fött i vatten och barnmorskor som bistår vattenförlossning anser vattenförlossning mycket fördelaktig. Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka vad de olika förlossningsklinikerna i Sverige har för likheter och skillnader i sina rekommendationer angående födsel i vatten. Metod: Inhämtning av data har skett från Sveriges 44 förlossningskliniker. Granskning av bakomliggande evidens i styrdokumenten har gjorts med GRADE, vilket var arbetets design. Styrdokumenten likheter och skillnader har tagits fram med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Tjugotre kliniker erbjuder vattenfödsel, av dessa 23 kliniker granskas totalt 13 styrdokument. Tre kliniker har i sina riktlinjer avrått från att genomföra vattenfödslar, motiverat av bristen på tillräcklig vetenskaplig evidens inom området. Dessa riktlinjer är också föremål för granskning. Alla styrdokument får avdrag i GRADE på grund av att det saknades evidens. Flera styrdokument har samma angivna referenser men de skiljer sig trots detta åt i flera delar. Det ses likheter men även skillnader i styrdokumenten gällande information, inklusions- och exklusionskriterier. Det är generellt svårt att härleda information i styrdokumenten till vetenskapliga referenser. Slutsats: Styrdokumenten behöver uppdateras och saknar i vissa delar evidens. Många likheter och skillnader i styrdokumenten har identifierats. Alla styrdokument bör bygga på evidens och uppdateras regelbundet. Det finns ingen evidens som säger att vattenfödsel inte bör utföras för lågriskpatienter. Detta arbete kan generera i en mer rättvis och jämlik vård för kvinnor över hela landet.
’På resande fot’ - En studie om hur individer stöds och upplever mobilitet i sitt yrkesliv
(2012-09-24) Karlsson, Marie; Shanawa, Susanna; IT-universitetet i Göteborg/Tillämpad informationsteknologi; IT University of Gothenburg /Applied Information Technology
Användning av informationsteknologi (IT) har expanderat till att finnas i stora delar av samhället.I samband med det har mobilitet blivit ett alltmer använt begrepp, vilket återspeglar de förändringar som skett i vår livsstil gällande transport, resande och mobila artefakter.Teknikutvecklingen som skett de senaste årtiondena har möjliggjort att människor idag kan vara mer mobila än tidigare då de inte längre är bundna till en fast arbetsplats. Mobilitet har därmed förändrat sättet att leda, samordna och mäta arbetsproduktivitet i organisationer. Det har också lett till att nya sätt att arbeta på har tillkommit. Den mobila utvecklingen medför också fler utmaningar och förändringar i dagens moderna organisationer. Syftet med uppsatsen är att analysera hur medarbetare i ett konsultföretag använder mobil teknik i ett arbetssammanhang, hur de interagerar med andra aktörer samt hur individer resonerar kring mobilitet. Utifrån en kvalitativ ansats där det empiriska materialet samlades in genom intervjuer genomfördes studien på Sigma AB, ett internationellt konsultföretag inom IT-branschen. Våra huvudsakliga resultat visar på att det finns olika typer av mobilitet beroende på situation och kontext, men att det huvudsakliga stödet är att tekniken effektiviserar arbete oberoende av tid, rum och geografisk placering. Utöver effektiviseringseffekten framkom det även att leverera resultat är den centrala aspekten som mäter utfört arbete vid distansarbete. Studien visar också på att mobilitet har en positiv och en negativ dimension då mobilitet underlättar yrkeslivet samtidigt som gränserna mellan privatliv och arbete suddas ut.
Sallad, sushi och sötsaker - Unga tjejers uppfattningar om hälsosam mat
(2011-02-17) Dahlin, Elin; Karlsson, Marie; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Näringsrik mat och bra matvanor är en viktig förutsättning för god hälsa. Valet av mat styrs av olika faktorer, till exempel media, vänner/familj och ekonomi. Då många levnadsvanor skapas i ungdomsåren får dessa en stor betydelse för hälsan senare i livet. Av denna anledning väcktes intresset att undersöka unga tjejers uppfattningar kring hälsosam mat. Vidare ville vi undersöka vilka faktorer som påverkar deras matval. Metodvalet i studien blev fokusgruppsintervjuer. Intervjuerna spelades in för att datamaterialet skulle bli så korrekt som möjligt. Därefter transkriberades samt analyserades materialet. Vid analysen delades materialet in i olika kategorier. Sammanlagt deltog fjorton tjejer från två olika skolor och fokusgruppsintervjuerna genomfördes på dessa skolor. Deltagarna var i åldrarna 16-19 år. Resultatet visade att enligt tjejerna är hälsa att ha balans i tillvaron. De ansåg att en hälsosam måltid innehåller kolhydrater, protein och fett samt att en varierad kost är att föredra. Maten ska även vara fri från tillsatser om tjejerna själva får välja. Tjejerna åt frukost, lunch och middag varje vardag medan de på helgen bara åt två måltider eftersom de sov länge på morgonen. Flera av deltagarna har sina mammor som förebilder när det handlar om hälsa och sunt leverne. De anser att de har fått sin kunskap om kost och hälsa från skolan, idrottsföreningar samt media. Tjejerna anser att de blir påverkade av medias budskap men att de samtidigt är kritiska till det de läser och hör.
Tecken som stöd, ett verktyg för barns språk- och kommunikationsutveckling. – En arbetsmetod i förskolan
(2013) Ödmo, Linda; Tuvemark Hedberg, Ulrika; Karlsson, Marie; Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka hur förskollärare kan arbeta eller arbetar, kring barns språk- och kommunikationsutveckling med hjälp av alternativ kommunikation. Metod: Med hjälp av kvalitativ samtalsintervju med sex förskollärare, vill vi kunna undersöka vår hypotes om alla barn har nytta av tecken som stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling. Vi vill undersöka vilka erfarenheter och syften pedagoger har kring tecken som stöd som arbetssätt, i olika verksamheter. Resultat: Ur vårt resultat framkommer det att användandet av tecken som stöd är ett positivt arbetssätt som främjar alla barns språk- och kommunikationsutveckling. Det är inte enbart till för barn som har tal- och kommunikationsproblematik. Resultatet visar att nyttan är tydligast hos främst yngre barn, barn med annat modersmål och barn med språksvårigheter. Det visar även att förskollärare finner att arbetssättet höjer deras profession och ger de en bredare kunskap.