Browsing by Author "Lundberg, Anna"

Now showing 1 - 8 of 8

Gender Studies Education and Pedagogy
(Swedish Secretariat for Gender Research, 2012) Lundberg, Anna; Werner, Ann
This specific text deals with the education methods of gender studies. It discusses what happens in a gender studies classroom, what the processes of learning and challenges are like and what are considered to be the important pedagogical aspects. It also discusses how instructors of gender studies work in various ways to create good conditions for learning, for all students, and it brings out difficult issues in learning processes involving critiques of power, as well as the strengths of gender studies education methods.
Genusvetarnas framtid
(Nationella sekretariatet för genusforskning, 2013) Lundberg, Anna; Werner, Ann
Ord som nytta och anställningsbarhet hörs allt oftare när man talar om forskning och högre utbildning. Att högre utbildning leder till bättre möjligheter på arbetsmarknaden är i och för sig inget nytt. Inte heller att samhället liksom den enskilde på andra sätt har nytta av högre studier. Men högre studier ska också bidra till bildning och vara ett sätt att lära sig förstå och analysera den värld vi lever i. För genusstudenterna verkar detta gå hand i hand. När de ska beskriva sin utbildning är det förmågan till analys och självreflektion utifrån ett maktperspektiv som lyfts fram. De upplever sig ha fått verktyg för kritiskt tänkande som ger dem möjlighet att möta samhället och omvärlden på nya sätt. Många beskriver studierna som omvälvande, inte minst för dem själva som personer. De ser världen på ett nytt sätt, med nya glasögon som de har nytta av både på sina arbetsplatser och som samhällsmedborgare. Även om de före detta studenterna talar om sin utbildning i Genusvetarnas framtid 10 11positiva ordalag framkommer också tydliga förbättringsområden för de institutioner som ger genusvetenskaplig utbildning. Ett sådant rör studenternas bakgrund. Samtidigt som intersektionalitet – där maktordningar som klass och etnicitet vävs samman med kön – berikar forskningen, fylls föreläsningssalarna av en heterogen grupp studenter. Framförallt är det en vit medelklass där föräldrarna har väsentligt högre utbildning än befolkningen i övrigt som utgör rekryteringsbasen för ämnet. Det är en utmaning som utbildningsanordnarna måste ta sig an.
Genusvetenskap, politik och samhällsengagemang
(Nationella sekretariatet för genusforskning, 2013) Lundberg, Anna; Werner, Ann
I forskningspolitiken är samverkan idag en viktig fråga. Fokus för detta arbete har dock mest kommit att handla om hur forskning kan användas för att öka innovation och tillväxt, inte sällan i en ganska snäv ekonomisk mening. Man talar om nyttiggörande av forskning och räknar ofta i antal patent och i kommersialiserbarhet. Samhällsvetenskaplig och humanistisk forsknings bidrag glöms ofta bort. I ett tidigt utkast till EUs nya ramprogram för forskning och innovation kallades dessa vetenskapliga inriktningar för ”support sciences”. Trots att många av de utmaningar världen idag står inför är av social och demokratisk natur uppfattas en mer samhällstillvänd förståelse av den tredje uppgiften som mer problematiskt än det som är kopplat till industri och produktutveckling. Genusvetares arbete med att sprida sin forskning ifrågasätts ibland som politiserat medan läkemedelsforskares nära koppling till industrin ofta beskrivs som samhällsnyttigt och oproblematiskt. För att ventilera genusforskningens, inte alltid enkla, relation till samhällsengagemang, politik och aktivism har vi därför tagit fram denna skrift.
Genusvetenskapens pedagogik och didaktik
(Nationella sekretariatet för genusforskning, 2012) Lundberg, Anna; Werner, Ann
I denna första skrift står pedagogik och didaktik i fokus. Finns det något specifikt genusvetenskapligt förhållningssätt till undervisning och lärande? Vad har genusvetenskapens intresse för reflexivitet över lärar- och forskarrollen betytt för utbildningens utformning? Genom konkreta och praktiska exempel får läsaren en god inblick i och reflektion över den undervisande vardagen. Det är vår förhoppning att skriften ska intressera och inspirera inte bara genusvetenskapens lärare och forskare utan också andra inom och utom akademin. Vi vill att skriften ska bidra till en fördjupad diskussion om pedagogik och didaktik, som kan utveckla såväl genusvetenskap som andra ämnen.
En introduktion till genusvetenskapliga begrepp
(Nationella sekretariatet för genusforskning, 2016) Lundberg, Anna; Werner, Ann
Det var på hösten 2011 som ett gäng studierektorer på genusvetenskapliga utbildningar började diskutera behovet av att samla erfarenheter och kunskap som forsknings- och undervisningsfältet genererat. Skulle det gå att sammanfatta vad genusvetenskapen diskuterat, bråkat med och hittat former för på ett sätt som både skulle kunna leda till fortsatt utveckling inom det egna ämnet och samtidigt också vara fruktbart för personer utanför? Med Nationella sekretariatet för genusforskning som nav och Anna Lundberg och Ann Werner som redaktörer satte jobbet igång. Det du nu håller i din hand är den femte och sista skriften i serien. Många forskare och lärare har varit involverade. Skrifterna har haft en strykande åtgång och har använts i utbildning, diskuterats på seminarier och jobbats med i workshops. Skriftserien kan ses som en dokumentation av ett läge, en utvecklingsprocess och grund för fortsatt arbete. Det gäller inte minst denna skrift där termer och begrepp som används inom ämnet presenteras. Att ta sig an orden vi använder och definiera viktiga begrepp är ingen lätt sak. Det kan till och med bli kontraproduktivt och stänga för diskussion istället för att öppna upp och bjuda in fler att delta. Samtidigt är orden viktiga för att vi ska förstå den andre, prata om samma sak och inte förbi varandra. Och då blir det också viktigt att inte blanda ihop term och begrepp. Själva ordet begrepp är i sig mångtydigt. Ofta används det som synonym för ordet ord eller ordet term. Men när vi börjar reda i ordens betydelser upptäcker vi snart att samma begrepp kan ha många namn eller termer. Vi har då benämnt ett gemensamt begrepp på olika sätt. Det är till exempel inte alltid klart hur uttryck som ’könsroll’, ’socialt kön’ och ’genus’ definieras i olika sammanhang, ibland menas samma sak, ibland inte. Att veta vilken begreppslig innebörd vi avser är förstås väsentlig för förståelsen. Det omvända gäller också. Samma ord kan användas för att tala om olika företeelser. Ordet ’genus’ kan användas för att tala om delvis olika begreppsliga innehåll. Och då blir det också svårt att förstå varandra. Dessutom kan orden fyllas med nytt begreppsligt innehåll genom ny kunskap eller när de används i nya sammanhang av nya grupper. Ett ord som ’genus’ har, när det rört sig utanför genusforskningssammanhanget, kommit att användas som synonym för ’jämställdhet’, ’kön’ eller ’kvinna’ och därmed fyllts med ett delvis nytt begreppsligt innehåll. Just därför behöver begreppen definieras och ges benämningar. Och vi behöver tala om vad orden betyder för oss. Men lika lite som denna, den sista skriften i den här serien, ska uppfattas som en slutpunkt för ett utvecklingsarbete inom ämnet genusvetenskap, lika lite är denna skrift ett försök att en gång för alla slå fast vad orden betyder eller hur begreppen definieras. Det är också viktigt att påpeka att även om den här skriften, liksom skriftserien i sin helhet, utgår från genusvetenskap som tvärvetenskapligt ämne har de ord och begrepp som diskuterats ofta utvecklats utanför ämnesdisciplinen genusvetenskap till exempel av forskare i litteraturvetenskap, sociologi eller kulturgeografi. Inte sällan har det skett i (konfliktfylld) dialog med aktivism och praktiskt förändringsarbete vilket till exempel visar sig med förståelsen av intersektionalitet som fått ett delvis nytt liv utanför de akademiska rummen. Att vara ett tvärvetenskapligt forsknings- och utbildningsämne, som genusvetenskapen är, bidrar i sig till fruktbara krockar och språng när olika (ämnes)förståelser möts. Det är just resultatet av dessa möten, och den kunskap, språk och erfarenhet som uppstått ur dem som vi velat förmedla med denna skriftserie.
Kreativt skrivande och kritiskt tänkande i genusvetenskap
(Nationella sekretariatet för genusforskning, 2014) Lundberg, Anna; Werner, Ann
Det akademiska språket beskrivs ofta som svårt och ogenomträngligt för den oinvigde. För studenter är det akademiska skrivandet bland det första de måste lära sig. Ett sätt att anpassas till givna ramar och normer för vad som uppfattas som vetenskapligt och stringent. Formerna för vad som uppfattas som akademiskt skiljer sig förvisso åt mellan vetenskapsområden, ämnen och teoretiska ramverk. För ett tvär(post)disciplinärt ämne som genusvetenskap blir därmed skrivandet, formen, något som inte omedelbart kan övertas utan måste utmanas och prövas på samma sätt som metodologiska och teoretiska frågor måste. Som för alla normerande ordningar innefattar också den skrivna formen maktordningar som innesluter visst och vissa och utesluter annat och andra. I den vetenskapskritiska tradition som genusvetenskapen utvecklats inom, blir därmed också formen för det vetenskapliga skrivandet högst väsentligt att undersöka. Att utveckla det egen vetenskapliga skrivandet så att det blir begripligt inom ramen för det akademiska men som också tillåter att gränser överträds och utmanas har varit en viktig del av genusvetenskapens framväxt. En del av ämnets utveckling som är nära förknippad med oviljan att låta sig disciplineras, att förbli i det tvära och gränsöverskridande På en nivå handlar det om att låta det skrivande subjektet som sådant få ta plats i texten för ett ge läsaren en möjlighet att ta del av och förstå från vilken position som texten och dess skrivare tar sin utgångspunkt. Detta som motpol till det strängt reglerade skrivande, där skrivaren ofta själv ”försvinner” ur texten. Ett sätt att skriva som inte bara tenderar att skapa en förmen objektivitet, utan dessutom riskerar att sätta gränser för textens, och därmed forskningens, kritiska potential. Vilken kritik som blir möjlig att formulera bestäms åtminstone i delar av de former för skrivande som uppfattas som accepterade och givna. Hur kreativt skrivande och kritiskt tänkande hänger samman och har bidragit till dagens genusvetenskap diskuteras i denna fjärde del av En skriftserie om genusvetenskap. Vare sig det handlar om utbildning eller forskning är de frågor som diskuteras i skriften brännande aktuella för såväl studenter som forskare och lärare inom ämnet. Vi hoppas att skriften ska kunna fungera både som översikt över vad som diskuteras inom dessa områden och som underlag för fortsatt diskussion.
Multimodal human-horse interaction in therapy and leisure riding
(2015) Berbyuk, Nataliya; Allwood, Jens; Håkanson, Margareta; Lundberg, Anna; SCCIIL Interdisciplinary Center, University of Gothenburg
Horseback-riding in general, and equine-assisted therapy in particular, are widely used for leisure and rehabilitation purposes. However, few scientific studies on human-horse interaction are available. The aim of this article is to provide a description and analysis of multimodal human-horse interaction in riding sessions. Video and audio-recordings of riding sessions, interviews with the riders and observations were done in a small riding school in Western Sweden. A combination of linguistic and ethological methods is used for data analysis. The recordings are transcribed, and the sequences when human-horse interactions occur are analyzed using activity-based communication analysis and ethograms. The following typical sub-activities of riding session are distinguished and considered: “greeting horse”, “care of horse before riding”, “tacking”, “mounting horse”, “waiting for co-riders,” “riding lesson”, “dismounting horse”, “care of horse after riding” and “saying goodbye to horse.” The analysis shows that the riders use vocal verbal, visual and tactile signals when they communicate with the horses. The riders tend to communicate more verbally while caring before the ride compared to after the riding lesson. The horses’ reactions are complex, comprising tactile (e.g. touch with the muzzle), visual (e.g. lifting legs, moving in the box/stable, ear and head movements, movements of the tail, etc.) as well as auditory ones, (e.g. snorting).
Planeringsinstrument för aktiv tillgänglighet: En jämförelse av Place Syntax Tool och MOVE Meter
(2021-06-23) Alme, Miriam; Lundberg, Anna; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
För att utveckla hållbara och tillgängliga städer finns det ett behov av att integrera mobilitet- och markanvändningsplanering. För att minska utsläppen krävs också ett särskilt fokus på aktiv tillgänglighet; att kunna delta i aktiviteter och grundläggande service genom en kombination av gång, cykling, anslutning till kollektivtrafik samt markanvändning. Under det senaste decenniet har en rad olika planeringsinstrument utvecklats i syfte att analysera tillgänglighet i stadsmiljöer. Tillgänglighetsinstrument kan verka som stöd för planerare att samarbeta över institutionella barriärer och få kunskap om aktiv tillgänglighet. Av vikt är att instrumenten inte bara är teoretiskt och tekniskt avancerade utan också praktiskt användbara. Denna studie jämför två planeringsinstrument, Place Syntax Tool (PST) och MOVE Meter (MM), gällande dess användbarhet vid planering för aktiv tillgänglighet. PST är ett instrument som för närvarande används i planering och baseras på space syntaxteori i kombination med markanvändning. MM är ett instrument som nu utvecklas för Göteborg och analyserar främst mobilitet, i detta fall baserat på Göteborgs stadens trafikmodell. Resultatet visar att PST har ett brett spektrum av användningsområden och att det är fruktbart för att analysera aktiv tillgänglighet i flera aspekter. Instrumentet är dock relativt tekniskt avancerat, vilket kräver att användaren har goda kunskaper i verktyget såväl som space syntaxteorin. MM är onlinebaserat och har färre analysinställningar. Instrumentet kan användas av en bred målgrupp och underlätta kommunikation. MM har dock ett smalare användningsområde eftersom tillgänglighetsanalysen är begränsad och för närvarande endast analyserar biltrafik. Studien kan bekräfta vad många tidigare studier har hävdat angående motsättningen mellan teoretiskt grundade och mer användarvänliga instrument. Att utveckla planeringsinstrument i samarbete med planerare kommer därför att vara av vikt för utvecklingen av framtida planeringsinstrument. Studien drar slutsatsen att när det gäller användbarhet vid planering av aktiv tillgänglighet är PST mer användbart än MM.