Browsing by Author "Sandgren, Emma"

Now showing 1 - 3 of 3

“Den är ganska ny, och jag är ganska gammal”
(2024-06) Davidsson, Marina; Mannfolk, Clara; Sandgren, Emma
År 2022 implementerades en ny läroplan i de svenska skolorna. Den nya läroplanen innehöll omfattande ändringar på så vis att samtliga kursplaner fick reviderat innehåll, däribland det centrala innehållet som sågs över. Huruvida kursplansförändringen är något som fick lärarna att faktiskt ändra i sin undervisning är något som ännu inte fått ett stort fokus i dagens forskning. Därmed blev det utgångspunkten i denna studie. Studien syftar till att utforska högstadielärares uppfattningar om hälsoundervisning i ämnet Idrott och hälsa i relation till kursplansförändringen 2022 samt deras erfarande av kompetensutveckling. En kvalitativ metod som genomsyrades av det teoretiska ramverket fenomenologi användes i studien i form av intervjuer av sex verksamma lärare i ämnet Idrott och hälsa i årskurs 7-9. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide som utarbetades med hjälp av studiens frågeställningar och spelades in för att därefter transkriberas. Resultatet visade på att flera lärare inte hade gjort några större förändringar i sin undervisning. Därutöver framkommer det i resultatet att den nya kursplanen upplevdes som mer tolkningsbar samt att de inte ansåg att en revidering av vikt hade genomförts. Dessutom indikerar resultatet att lärare önskade mer kompetensutveckling och i en annan form än den som erbjudits. En slutsats som författarna stipulerat utifrån dessa resultat är att bristande kompetensutveckling i samband med styrdokumentsreformer stjälper de tänkta förändringar som en reform är avsedd att generera. Kompetensutveckling inom det avsedda området behöver utvecklas och erbjudas i större utsträckning.
Att leva med endometrios - Kvinnors upplevelser av sjukdomens påverkan på den psykiska hälsan
(2022-05-30) Sandgren, Emma; Lönnqvist, Isabel; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Endometrios är en kronisk och östrogenberoende kvinnosjukdom som innebär att livmoderslemhinna växer utanför dess normala lokalisation och orsakar ett inflammatoriskt tillstånd. Bland vanliga inslag i anamnesen ses menstruation- och samlagssmärtor, blödningsrubbningar samt trötthet, upplevelser som inte sällan leder till ett ökat lidande och en sänkt livskvalitet. Trots de många drabbade ses ofta en fördröjning i diagnossättning och dessutom är feldiagnostisering samt underbehandling vanligt förekommande. Många drabbade vittnar också om ett bristande bemötande från dess omgivning och inte minst från hälso- och sjukvårdspersonal. Med bakgrund i ovan syftade innevarande studie till att undersöka kunskapsläget gällande hur den psykiska hälsan påverkas av att leva med endometrios. Som metod genomfördes en litteraturstudie baserad på granskning av vetenskapliga artiklar publicerade i PubMed eller CINAHL. Resultatet beskrev tre huvudkategorier i form av: upplevelser som hämmar det egna välbefinnandet, upplevelser som skapar uppgivenhet samt upplevelser som begränsar tilltron till den egna kvinnokroppen. Utifrån resultatet sågs endometrios som en sjukdom med påverkan på den psykiska hälsan på flertalet sätt och brister sågs i hälso- och sjukvårdens bemötande av de drabbade. Studiens slutsats landade i ett personcentrerat förhållningssätt som en förutsättning för minskat lidande bland de drabbade.
“Hur kan jag undervisa i hälsa?” En forskningsöversikt om hur lärare implementerar hälsa i undervisning i ämnet Idrott och hälsa
(2023) Davidsson, Marina; Mannfolk, Clara; Sandgren, Emma
Hälsa är ett område som getts utrymme både globalt, genom bland annat Agenda 2030, men även nationellt då det sedan år 1994 haft en plats i den svenska läroplanen samt blivit en del av undervisningsområdena i ämnet Idrott och hälsa. Trots detta ses begreppet som abstrakt och olika perspektiv ligger till grund för hur hälsoundervisning genomförs. Syftet med forskningsöversikten var därmed att systematiskt undersöka studier som konkretiserar hur verksamma lärare implementerar i hälsa i ämnet Idrott och hälsa. Frågeställningarna som svarade mot syftet var hur verksamma lärare behandlar området hälsa i ämnet Idrott och hälsa samt vilka strategier de använder sig av. Litteratursökning genomfördes i databaserna Cinahl, SPORTDiscus och ERIC, som tillsammans representerar medicinska, idrottsvetenskapliga och pedagogiska tidskrifter. Sammanlagt ingick nio artiklar i studien. I resultatet framkom det att en del lärare baserade sina undervisningsstrategier i det patogena perspektivet, medan andra lärare utgick från ett salutogent perspektiv. Beroende på perspektiv påverkades vilket innehåll som tillämpades. Lärandeaktiviteter som exempelvis loggbok som reflektionsverktyg, begreppsanvändning samt föreläsningar identifieras som strategier lärare tillämpar i hälsoundervisningen. De två förstnämnda är exempel på strategier tillhörande ett salutogent perspektiv och den sistnämnda ett exempel utifrån ett patogent perspektiv. Genom resultatet framkom det att syftet med ett arbetsområde och det önskade resultatet bör ligga till grund vid planeringen, däremot uttryckte lärare i vissa studier att de inte hade någon tanke bakom genomförda aktivitetsval gällande hälsa. Studiens resultat pekar på fortsatt forskning inom området som berör undervisning i hälsa.