LIR.Skrifter

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/26643

Browse

Now showing 1 - 20 of 21

Svensk bröllopsdiktning under 1600- och 1700-talen. Renässansrepertoarernas framväxt, blomstring och tillbakagång
(LIR.skrifter, 2011) Hansson, Stina
The production of printed marriage poems (epithalamia) in 17th and 18th century Sweden was a comprehensive, and for almost a century also a highly esteemed, poetical activity. To date these Swedish epitha¬lamia have not attracted much scholarly attention, and that is why the study, after due intro¬ductions, instead of directly addressing the central questions, begins by featuring the genre’s quantitative as well as qualitative characteristics in the six periods selected for investigation: the years 1600-1660, the 1670’s, 1690’s, 1720’s, 1750’s and 1790’s; the number of printed epithalamia being respectively 150, 287, 417, 1.126, 983 and 149 in the main collection of casual poetry in the Uni–versity Library in Uppsala. Until 1660 most Swedish epithalamia were written in Latin, but around the middle of the century the ones written in the Swedish language began to increase. Now the poets also began to use the reper¬toires of the Neo-Latin epithalamia (from antique as well as from renaissance literature) instead of ones garnered from the Bible, previously seen as the only legitimate sources for poetry in the Swedish language. The present investigation targets these broadened repertoires, defined as a common heritage and shared property of all those having received the requisite education, repertoires which they—at least in the seventeenth century—so to say had on hand in their own mental larder. The principal interest of the investigation concerns these repertoires’ beginnings, heydays and declines, studied primarily by means of literary ana¬lyses and summing-ups of such analyses, focusing upon the changes in literary taste from Renaissance to Romanticism as, primarily, an effect of the gradual lapse of an oral orientation as well as the increasing attention being paid to the literacy of literature. Some of the new orientations can be observed as early as in the material from the 1690’s, but the greatest changes occur in the 1720’s, when old repertoires and new inventions are employed side by side. In the 1750’s, the repertoires of the old kinds are only sparsely taken in use, and in the 1790’s the authors of wedding poems in Sweden have seemingly altogether laid the old repertoires to rest.
J. F. Hallmans lånbibliotek i Uddevalla
(LIR. Skrifter, 2011-09-01) Torgerson, Sten
This thesis has been written with the intention to investigate a commercial lending-library in Uddevalla from 1838 to the last decades of the nineteenth century. This lending-library was founded by Johan Fredrik Hallman, a selfmade man and dynamic bookseller. The lending-library had according to the catalogue from 1853 and the supplements between 1855 and 1866 about 6.000 titles. 43 % of the books are Swedish originals and 56 % are translations and foreign originals. about 1 % is of incertain origin. among the foreign literature 31 % of the books are French, 30 % German, 26 % English and 8 % danish. The majority of the books is fiction. There you will find Alexandre dumas senior, Walter Scott, Edward bulwer-lytton, J. F. cooper, Frederick marryat, august lafontaine, Eugène Sue, charles dickens and all the other bestsellers of that time. Of the Swedes you will find Emilie Flygare-Carlén, G. H. Mellin, c. F. Ridderstad, c. J. l. almqvist, august blanche and Fredrika Bremer on the top. The lending-library served above all the middle- and upperclass people. because of economic, social and religious factors others were excluded. The most popular genres were historic novels, horror and family chronicles.
Taha Husein, Dagarna. I översättning till svenska av Karl Vilhelm Zetterstéen
(LIR.skrifter, 2012) Larsson, Göran; Rooke, Tetz
X. Tre etyder över ett tema av Iannis Xenakis
(LIR.skrifter, 2013-06-01) Slávik, Andrej
Iannis Xenakis (1922–2001) betraktas årtiondet efter sin död som en av nittonhundratalets mest inflytelserika tonsättare, även känd för sina banbrytande arkitekturprojekt och storslagna audiovisuella installationer. Dessutom var Xenakis en produktiv teoretiker som formulerade sin musikalisk-filosofiska vision i en lång rad texter av skiftande slag. Det är framför allt de sistnämnda som underkastas en ingående granskning i denna bok, som inte bara är den första monografin om kompositören på svenska utan också den första studien på något språk som ger sig i kast med hans estetik i dess fulla vidd. X. Tre etyder över ett tema av Iannis Xenakis tecknar en medvetet motsägelsefull bild av tonsättaren. Å ena sidan formalisten – med sitt krav på en originalitet gränsande till minnesförlust, sin rationalistiska betoning av logisk-matematisk abstraktion och sina banbrytande experiment med datorer som kompositionsverktyg. Å andra sidan vitalisten – med sina skakande minnen av krigsårens anarki, sin fascination inför naturens spontana organisering och sin oupphörliga åkallan av oceaniska motiv och metaforer. Men hur hänger dessa aspekter av Xenakis konstnärliga världsbild ihop? Det är den frågan som Andrej Slávik vill besvara här – i en engagerande framställning om en av det gångna seklets mest enigmatiska kompositörer, och samtidigt en vittfamnande exposé över 1900-talets estetiska, filosofiska, vetenskapliga och politiska historia.
Eklatanta eskapader. Pär Rådström etablerar sig på det litterära fältet
(2013-06-01) Hedman, Dag
Kultförfattaren Pär Rådström (1925–1963) var i hög grad självlärd. I sina roller som författare, debattör och mediepersonlighet lyckades han förena intellektualitet och modernistisk formexperimentiver med en öppenhet för aktuella populärkulturella impulser. Kanske var han vår förste postmodernist. Rådström samarbetade med och hjälptes i sina karriärer av centrala aktörer på dåtidens svenska litterära och allmänkulturella fält som Lars Forsell, Stig Carlson, Eyvind Johnson, Beppe Wolgers, Artur Lundkvist, Tage Danielsson, Karl Vennberg och Vilgot Sjöman. I Dag Hedmans bok Eklatanta eskapader. Pär Rådström etablerar sig på det litterära fältet presenteras Pär Rådströms liv och författarskap i ny belysning. Det är en uppslagsrik redogörelse för tidigare åsidosatta delar av Rådströms litterära verksamhet, som här fyller i flera av de vita fläckar och svarta hål som präglat den gängse bilden av hans liv. Till stor del handlar det om den mytologi kring den egna författargestalten som Rådström upprätthöll. Men det handlar också om hans mediemässiga och publicistiska mångsidighet: om inflytandet från populär- och genrelitteratur, och om hans förhållande till andra medier, såsom musik, konst, kabaré och film. Här tecknas en bild av Rådströms rastlösa arbete för att etablera sig som yrkesförfattare och intellektuell, av vilka former och turer detta tog sig, och av de eklatanta eskapaderna i dess spår.
Kultur och hälsa. Ett vidgat perspektiv
(Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet, 2014) Sigurdson, Ola; Priebe, Gunilla; Sager, Morten; Bernhardsson, Katharina; Brodén, Daniel; Sigurdson, Ola; Centrum för kultur och hälsa, Göteborgs universitet
Vad är kultur och hälsa? I Kultur och hälsa: ett vidgat perspektiv presenteras det högaktuella forskningsfältet utifrån ett brett och mångvetenskapligt perspektiv. Boken tar upp grundfrågor som: vilka innebörder har egentligen begreppen kultur och hälsa? hur växte området fram i sverige? hur forskar man om kultur och hälsa? Kan man undvika en instrumentalisering av konsten – och bör man det? Kultur och hälsa: ett vidgat perspektiv ger också en utförlig introduktion till två centrala internationella forskningsinriktningar: ”konst och hälsa” och ”medicinsk humaniora”. Likaså ges en bild av mångfalden av forskningsperspektiv inom området vid Göteborgs universitet. Kultur och hälsa: ett vidgat perspektiv är en på samma gång tillgänglig och fördjupande introduktion till fältet med många ingångar. Den vänder sig till forskare, studenter, beslutsfattare och yrkesverksamma som en viktig resurs i såväl framtida forskning som praktiskt arbete.
Strategier för framgång. Marie Sophie Schwartz som föregångskvinna
(Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet, 2014-04-30) Kolbe, Gunnlög; Lilja, Eva; Hanner, Hans
Meningens motstånd. 29 studenters perspektiv på humaniora
(Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet, 2014-10-05) Alarcón, Meri; Amundsen Bergström, Matilda; Kaveh, Tania; Pettersen, Vilde Andrea; Jagemark, Lisa; Karlsson, Moa; Juliusson, Carl Magnus; Leffler, Olof; Vikström, Ylva; Andersson, Alexander; Allzén, Simon; Wollter, Sebastian; Lindbo, Johanna; Ramberg, Jens; Lindh, Mattias; Westberg, Anders; Wedin, Robert; Martinsson, Lars; Emanuelsson, Jimmy; Kostenniemi, Peter; Egerzon, Tobias; Svensson, Therese; Jirenfelt, Helena; Lindström, Miranda; Falk, Linus; Möller, Mirjam; Kåregård, Ingrid; Lingaas Türk, Johanna; Andersson, Martin; Andersson, Viktor; Alarcón, Meri; Amundsen Bergström, Matilda; Kaveh, Tania; Pettersen, Vilde Andrea; Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet
Många röster har på senare tid uppmärksammat att dagens humaniora är i kris. Marginaliserad av en ointresserad offentlighet, ifrågasatt av andra vetenskapliga discipliner, stundtals betvivlad även av humanister själva. Men hur står det egentligen till med denna påstådda krissituation? Och hur upplever studenterna, en omistlig men i debatten ofta åsidosatt grupp, humaniora och humanistiska studier? I antologin Meningens motstånd presenterar 29 studenter verksamma vid Göteborgs Universitet sina perspektiv på humaniora, i ett försök att komplicera och nyansera bilden av detta ständigt omdebatterade vetenskapliga fält. Antologin är en mångfacetterad samling texter, där kärleksfulla försvarstal blandas med brännande kritik och konstruktiva förändringsförslag. Inga enkla svar ges, men i sex tematiska kapitel introduceras nya infallsvinklar både vad gäller humanioras dåtid, nutid och framtid. Sammantaget lyckas skribenterna därmed om inte utrota idén om humanioras kris så definitivt skapa nytt hopp för framtiden.
Culture and Health : A Wider Horizon
(Department of Literature, History of Ideas, and Religion, University of Gothenburg, 2015) Sigurdson, Ola; Priebe, Gunilla; Sager, Morten; Bernhardsson, Katarina; Brodén, Daniel; Sigurdson, Ola; Centre for Culture and Health, University of Gothenburg
What is Culture and Health? Culture and Health: A Wider Horizon introduces this highly topical field of enquiry from a broad, multidisciplinary perspective. The book addresses fundamental issues including:What do the terms ‘culture’ and ‘health’ actually mean? How has the field emerged in Sweden? How can we research Culture and Health? Can we avoid an instrumentalisation of art – and should we? Culture and Health: A Wider Perspective also provides a detailed introduction to two central, international research directions: ‘arts and health’ and the ‘medical humanities’. As well, the book sketches the diversity of research perspectives in the field at the University of Gothenburg. Culture and Health: A Wider Perspective is at once an accessible and in-depth introduction to the field with many approaches. Directed at researchers, students, policymakers and practitioners, the book is an important resource for future study and practical work.
Sigge Stark. Sveriges mest produktiva, utskällda och lästa författare
(2015-03-31) Leffler, Yvonne; Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet
Sigge Stark, pseudonym för Signe Björnberg, är förmodligen Sveriges mest folkkära bästsäljare genom tiderna. Ständigt utgiven i stora upplagor och en tillgång för både förlag och tidningar, men också utskälld av kritikerna och stämplad som producent av skräplitteratur. ”Men om femtio år kommer hon att räknas till de klassiska svenska författarna och utges i minnesupplaga i halv franskt band med namnet Sigge Stark i guld på bokryg gen”. Detta hävdade MarieLouise Rudolfsson på Åhlén & Åkerlunds förlag efter Signe Björnbergs död. Det är nu femtio år sedan hon dog i Arvika 1964. Hon har ännu inte fått något erkännande som författare och någon påkostad minnesupplaga av hennes 115 romaner och ca 500 noveller har inte heller utkommit. Namnet Sigge Stark förknippas än idag med storsäljande och massproducerad underhållningslitteratur. Så vad skrev hon egentligen? Sigge Stark. Sveriges mest produktiva, utskällda och lästa författare svarar på frågan var för Sigge Stark blev en av sin tids mest folkkära författare, samtidigt som hon också blev kritikernas strykpojke. Yvonne Leffler belyser i denna studie fenomenet Sigge Stark ur flera perspektiv: framgångsreceptet, berättartekniken, varför Sigge Starkberättelserna uppfattades som skadlig läsning, vilka föreställningar och läsarbehov som tillfredsställs i hennes landsbygdsromaner, kriminalberättelser, beredskapsromaner och noveller.
Den trogne arbetaren i vingården
(I, 2015-05-05) Kardemark, Willhelm; von Brömssen, Kerstin; Enstedt, Daniel; Sigurdson, Ola; Berntson, Martin; Larsson, Göran; Cavallin, Clemens; Sander, Åke; Olofsson, Staffan; Agrell, Beata; Olofsson, Staffan; Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet
En dag i Dublin. Om James Joyces Ulysses
(Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet, 2015-05-25) Jansson, Mats; van Reis, Mikael; Olinder, Britta; Lönnroth, Lars; Lundahl, Mikela; Ryan, Barry; Lindell, Ingrid; Sigurdsson, Ola; Linder, Jens; Larsson, Lisbeth; Holmqvist, Ingrid; Trotta, Joseph; Bladh, Elisabeth; Ekholm, Christer; Nilsson, Ingemar; Lützow-Holm, Ole; Andersson, Erik; Arping, Åsa; Jansson, Mats
James Joyces Ulysses (1922) är en modern klassiker som kommit att prägla 1900-talets litterära medvetande. Den dag som handlingen utspelas, den 16 juni 1904, har till och med fått en egen benämning, ”Bloomsday”, efter romanens ryktbare antihjälte Leopold Bloom. Den firas numer årligen. Men vad kan Ulysses säga oss i dag? Med anledning av den svenska nyöversättningen 2012 anordnades en heldag vid Humanistiska fakulteten, göteborgs universitet, där forskare och föreläsare från en rad olika håll diskuterade romanen i hela dess vidd: språk, översättning, berättarteknik, religion, historia, exil, (post)kolonialism, genus, sexualitet – och mat. Föreliggande volym presenterar föredragen i redigerad form.
Humanister i fält. Metoder och möjligheter
(2016-09-30) Andersson, Erik; Arping, Åsa; Bohlin, Anna; Börjesson, Mats; Feiler, Yael; Gardfors, Johan; Hansén, Linn; Holmberg, Linn; Kärnfelt, Johan; Larsson, Lisbeth; Lenemark, Christian; Ragnhage, Linus; von rosen, Astrid; Sunegård, Johan; Vigsø, Orla; Arping, Åsa; Ekholm, Christer; Leppänen, Leppänen; Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet
Att »gå ut i fält« har länge fått beskriva en mängd metodiska praktiker inom flera olika vetenskapsområden. Ofta förknippas fältstudier med långväga resor till exotiska platser. Men redan botanikern Linné betonade vikten av att undersöka och systematisera även det näraliggande. Hans litterärt gestaltade exkursioner på 1700talet har också haft en stor inverkan på hur kulturhistorisk forskning bedrivits och presenterats. Det är fortfarande ganska ovanligt att forskare inom humaniora lämnar skrivbordets avgränsade landskap för mer handfasta studier på fältet. Denna antologi undersöker vad det innebär att kombinera traditionella humanistiska metoder och olika former av fältarbete. Förändras vår syn på forskningen och forskningsobjektet om vi bedriver fältstudier? Blir annorlunda kunskap möjlig och påverkar det i sin tur synen på humaniora som ett eget fält?
Kultur och hälsa i praktiken
(Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet, 2016-10-10) Sigurdson, Ola; Sjölander, Annica; Sjövall, Henrik; Drakos, Georg; Theorell, Töres; Ullén, Fredrik; Kardemark, Wilhelm; Wijk, Helle; Lundin, Stefan; Fröst, Peter; Torgerson, Jarl; Erling, Valdemar; Landström, Björn; Lepp, Margret; Sternö, Linda; Bergman, Åsa; Lindgren, Monica; Axelson, Tomas; Lilliestam, Lars; Sigurdson, Ola; Sjölander, Annica; Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet
Intresset för området kultur och hälsa är stort. Åtskilliga verksamheter i kommuner och landsting arbetar aktivt med kultur och hälsa. Därför blir det allt viktigare att ta tillvara på den kunskap som skapas inom dessa verksamheter och att möjliggöra ett utbyte av erfarenheter. Kultur och hälsa i praktiken presenterar i fjorton kapitel hur man kan arbeta med kultur och hälsa inom olika verksamheter som exempel på gränsöverskridande samarbeten mellan praktik och forskning. Kapitelförfattarna är både förankrade i ett konkret verksamhetsområde och i akademisk forskning. Kultur och hälsa i praktiken ger en beskrivning av praktiska verksamheter utifrån aktuell forskning. Den syftar till inspiration såväl som fördjupad kunskap för praktiker, forskare, beslutsfattare, kulturutövare, journalister och hälso- och sjukvårdspersonal.
”inte kan jag berätta allas historia?” Föreställningar om nordisk arbetarlitteratur
(Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet, 2016-11-06) Mattsson, Per-Olof; Forssberg, Anna; Sjöberg, Birthe; Ekholm, Christer; Mischliwietz, Sandra; Öhman, Anders; Gemzøe, Anker; Nilsson, Magnus; Leppänen, Katarina; Johansson, Carl-Eric; Jonsson, Bibi; Hamm, Christine; Agrell, Beata; Karlsen, Ole; Agrell, Beata; Arping, Åsa; Ekholm, Christer; Gustafson, Magnus; Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet
Denna boks titel är hämtad ur Kristian Lundbergs vittnesmål från bemanningsföretagens tidevarv, romanen Yarden (2009). Frågan rymmer en viktig förskjutning i föreställningen om arbetarlitteraturens anspråk – från förra sekelskiftets kollektivism till 2000-talets postindustriella individualism. Hur finns och görs klass, och hur märks detta i arbetarlitteraturen, nu som då? Hur gestaltar arbetarlitteraturen samhällets historiska och politiska förändringar, och hur påverkas den i sin tur av läsekretsens förväntningar? Detta är frågor som hela tiden måste ställas på nytt. Volymen samlar 14 bidrag som behandlar föreställningar om den nordiska arbetarlitteraturen utifrån följande perspektiv: arbetarlitterär tradition; genreproblem; reception, medier och offentlighet; genus och sexualitet; religion och existens. Medverkande: Beata Agrell, Christer Ekholm, Anna Forssberg, Anker Gemzøe, Christine Hamm, Carl-Eric Johansson, Bibi Jonsson, Ole Karlsen, Katarina Leppänen, Per-Olof Mattsson, Sandra Mischliwietz, Magnus Nilsson, Birthe Sjöberg och Anders Öhman.
Religionens varp och trasor
(Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet, 2016-12) Sitharaman, Sudha; Sardella, Ferdinando; Sain, Ruby; Ranjan Jha, Rajani; Singh, Rana P. B.; Rana, Pravin S.; Mukherjee, Asha; Moberg, Jessica; Larsson, Göran; Karlsson, Ingemar; Enstedt, Daniel; Cavallin, Clemens; Bogdan, Henrik; Andersson, Daniel; Allwood, Carl Martin; Adhikary, Chitaranjan Das; Kaul, Ashok K.; Enstedt, Daniel; Larsson, Göran; Ferdinando, Sardella
En festskrift till Åke Sander
Manifest. 22 texter om humaniora och politisk handling
(2017) Alarcón, Meri; Amundsen Bergström, Matilda; Kaveh, Tania
Om humaniora kan ligga till grund för politisk handling sker detta alltså utifrån andra förutsättningar och med andra ideal,bevekelsegrunder och mål än traditionell politisk organisering och aktivism. Hur ser humanistisk, politisk handling ut? Vad menar vi när vi säger att humaniora kan vara politiskt? Vilka gemensamheter och relationer kan upprättas mellan humaniora och politisk handling? Vilka gränsdragningar görs, och varför? Det var dylika, ännu obesvarade frågor som ledde oss till att inleda det projekt som nu har utmynnat i Manifest. Under arbetets gång har ämnet visat sig mer aktuellt än vi skulle ha önskat.Varje generation upplever såklart just sitt historiska ögonblick som en ödestid, men under de senaste åren har det politiska landskapet förändrats på sätt som är särdeles brännande för humanister.
I avantgardets skugga. Brytpunkter och kontinuitet i svensk teater kring 1900
(2019-03-01) Sauter, Willmar; Helander, Karin; Näslund, Lovisa; Hammergren, Lena; Strömberg, Mikael; Johansson Lindh, Birgitta; Ohlsson, Hélène; von Rosen, Astrid; Hoogland, Rikard; Hoogland, Rikard; Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universtiet
Går det att sätta ljus på avantgardets skugga? Vad är det som kommer bestå i scenkonsthistorien och vilka processer är det som gör att majoriteten av scenkonsthändelserna och de uttryck som de representerar sorteras undan till förmån för en central och mer begränsad utvecklingsberättelse? Teaterhistorien gällande perioden omkring sekelskiftet 1900 är beskriven som perioden när teater blev teaterkonst och de stora (manliga) teaterregissörerna blev de centrala agenterna. Detta konstituerade teateravantgarde har förpassat den ordinarie teatern i skuggan. Detta val som en gång har etablerats tenderar att ärvas utan att i grunden ifrågasättas. […] I forskningsprojektet Brytningspunkter och kontinuitet. Scenkonsternas förändrade roller i samhället 1880–1925 har vi inte fokuserat på den brytpunkt som tidigare forskning har satt i centrum, regissörernas intåg. Istället har vi kunnat upptäcka andra brytpunkter och också se en kontinuitet i historien, att inte allt förändrades genom regissörens tilltagande makt. […] Denna bok är inte är en alternativ teaterhistoria, men exemplen visar på andra historier som kan hämtas ur arkiven. Förhoppningsvis kan vi också smitta läsaren med den upptäckarglädje som arkivforskning kan ge (och samtidigt besvikelse över försvunnet eller aldrig insamlat material).
The Triumph of the Swedish Nineteenth-Century Novel in Central and Eastern Europe
(LIR.skrifter, 2019-04-01) Leffler, Yvonne; Stohler, Ursula; Vimr, Ondřej; Mádl, Péter; Annus, Ildikó; Wasilewska-Chmura, Magdalena; Leffler, Yvonne; Department of Literature, History of Ideas, and Religion, University of Gothenburg
The reception of Swedish nineteenth-century novels by women writers is a success story. Two Swedish top-selling novelists in Central and Eastern Europe were Emilie Flygare-Carlén (1807–1892) and Marie Sophie Schwartz (1819–1894). In the mid- and late nineteenth century, their novels were widely circulated in German translations but also translated into other local languages within the Austrian Empire, such as Hungarian, Czech, and Polish. In this pioneering volume, six scholars with expertise in Scandinavian literature and the local Central and Eastern European languages and cultures, explore the remarkable reception of Flygare-Carlén and Schwartz in German, Hungarian, Czech and Polish culture. These studies offer a thorough mapping of the transcultural transmission of Flygare-Carlén’s and Schwartz’ works in Central and Eastern Europe, as well as an expanded discussion on their introduction, reception and literary status in the Czech, Hungarian and Polish literary systems.
Swedish Women’s Writing on Export. Tracing Transnational Reception in the Nineteenth Century
(Department of Literature, History of Ideas, and Religion, University of Gothenburg, 2019-09-04) Leffler, Yvonne; Arping, Åsa; Bergenmar, Jenny; Hermansson, Gunilla; Johansson Lindh, Birgitta; Leffler, Yvonne
While 19th century Sweden may have remained peripheral to world events, Swedish literature was remarkably successful – even decades before the Scandinavian Modern Breakthrough. Several of the most prominent writers in Sweden were women. Using digitized materials, various methods of visualization and theoretical tools, this study reveals a new and fascinating history of the export of Swedish literature. Five case studies illustrate the rapidly changing conditions of literary transfer during the century, and the central role played by women writers. A chapter on the Romantic poet Julia Nyberg (Euphrosyne) emphasizes the significance of poetry in both translation and reception during the early part of the century. Chapters on the novelists Fredrika Bremer and Emilie Flygare-Carlén highlight new aspects of the transcultural and transmedial dissemination of top-selling writers in the mid- to late 19th century. A chapter on Anne Charlotte Leffler, the premier female playwright of the Modern Breakthrough, explores the complex migration of socially radical dramas written in a minor language. A final chapter examines the various ways in which the neo-romantic prose writer Selma Lagerlöf was put to use in different parts of Europe around 1909 – the year she was awarded the Nobel Prize in Literature.

Browse

Browsing LIR.Skrifter by Issue Date