Vårdalinstitutet

Permanent URI for this communityhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/17756

Vårdalinstitutet är en nationell miljö för forskning och utveckling inom vårdområdet i nära samverkan mellan universiteten och vårdens huvudmän. Vårdalinstitutet finansieras av Vårdalstiftelsen, Göteborgs och Lunds universitet, Västra Götalandsregionen och Region Skåne. Verksamheten genomförs i samarbete med Kommunförbundet Skåne, enskilda kommuner i de båda regionerna samt VästKom.

Mer information finns på: http://www.vardalinstitutet.net/

Browse

Now showing 1 - 20 of 24

Nutritionsstöd till cancerpatienter
(2004) Persson, Christina
Christina Persson, dietist och med.dr. vid Akademiska sjukhuset i Uppsala har i sin doktorsavhandling, "Improved Nutritional Support in Cancer Patients", sett på hur man kan stödja och påverka cancerpatienters näringsintag för att minska viktnedgång och ge en bättre livskvalitet. Alla patienter har rätt till ett adekvat nutritionsstöd anpassat efter behov, önskemål och tillstånd. För att kunna ge detta måste alla kring patienten ha kunskap om och intressera sig för patientens nutrition och eventuella problem. Om en patient, som redan är eller är på väg att bli undernärd, snabbt blir identifierad är det möjligt att med gemensamma insatser stabilisera eller till och med vända en negativ viktutveckling och därmed förbättra patientens förutsättningar och livskvalitet.
Undernäring hos äldre personer i kommunalt boende
(2004) Christensson, Lennart
Lennart Christensson har i sitt avhandlingsarbete undersökt näringstillståndet hos äldre, som var nyinflyttade till kommunalt äldreboende. Han har utvärderat metoder för att bedöma näringstillstånd och undersökt effekten av individanpassade åtgärder. Personalens attityder till faktorer, som är viktiga för vårdtagarnas ätande och näringstillstånd undersöktes också. Avhandlingen visade att ungefär en tredjedel av gruppen äldre, som var nyinflyttade till någon form av kommunalt äldreboende, var undernärda vid ankomsten och ungefär lika många befann sig i riskzonen för att utveckla undernäring. Att mäta hälsorelaterad livskvalitet kan underlätta tidig upptäckt men också hjälpa till i arbetet med att hitta bakomliggande orsaker till ökad risk för undernäring. Det individanpassade åtgärdsprogrammet visade sig vara en användbar modell för att förbättra näringstillståndet och funktionell kapacitet hos vårdtagare, som vid ankomsten var undernärda. Som helhet hade personalen positiva attityder till faktorer, som är viktiga för vårdtagarnas ätande och näringstillstånd, men utbildning och införande av ett förändrat arbetssätt hade liten effekt på deras attityder
Matens betydelse vid demenssjukdom
(2004) Faxén Irving, Gerd
Studier har visat att äldre med demenssjukdom väger mindre än äldre utan demenssjukdom. Viktminskning är vanligast hos dem, som drabbas av Alzheimer's sjukdom och den verkar öka med sjukdomens svårighetsgrad. Förmodligen är det olika faktorer, som samverkar vid denna viktnedgång. Sjukdomen påverkar t. ex. vår inlärda och reflexmässiga förmåga att handla mat, laga mat, komma ihåg att äta och komma ihåg hur man äter. Oro, rastlöshet och ångest bidrar till att det kan vara svårt att äta i lugn och ro. Vid Alzheimer's sjukdom finns även en inflammatorisk aktivitet, som kan inverka negativt på aptiten och därmed matintaget. För att försöka påverka sjukdomen, och därigenom förbättra livskvaliteten hos personer med demenssjukdom, måste man undersöka och förstå sambanden mellan näringsintag och fysisk funktionsförmåga. Kostbehandling kan bidra till viktuppgång vid lätt till medelsvår demenssjukdom. Om man kan påverka minnesfunktionen med kostfaktorer kvarstår att bevisa. Den kost, som ofta rekommenderas allmänt idag den s.k. Medelhavskosten d.v.s. mycket frukt och grönsaker, måttligt med vin samt mycket fisk verkar ha en skyddande effekt även när det gäller Alzheimer's sjukdom. Mat som skyddar hjärtat verkar också skydda hjärnan!
SGA Subjective Global Assessment
(2004) Persson, Christina
SGA Subjective Global Assessment är en teknik som är lätt att använda, för att bestämma näringstillståndet hos en patient. Den beaktar inte bara förändringar av kroppen utan också förändringar av fysiska funktioner. SGA visar en total utvärdering av en patients tillstånd gjord av en erfaren kliniker, som korrelerar subjektiva och objektiva aspekter av sjukdomshistoria och fysisk undersökning. Översikten av sjukdomshistorien inkluderar vikt, viktförändringar, matintag, gastrointestinala symptom, sjukdomsstatus och patientens funktionella status. SGA innefattar också en fysisk undersökning av negativa förändringar i kroppskonstitutionen, som t. ex. minskning av underhudsfett eller muskler samt tecken på ödem och vätskeansamlingar, som är näringsrelaterade. Efter utvärdering klassificeras patienten som välnärd (A), något/misstänkt felnärd (B) eller svårt felnärd (C).
Viktminskning hos äldre
(2004) Cederholm, Tommy
Det normala åldrandet innebär att man kan förlora upp till ett halvt kilo per år i vikt. När viktförlusten är större än 5% på 3 månader eller mer än 10% av tidigare normalvikt finns det anledning att vara vaksam. En sådan viktförlust orsakas oftast av kroppslig eller psykiatrisk sjukdom och bör, om inte rimlig förklaring finns, föranleda medicinsk utredning. För att tidigt upptäcka onormala viktförändringar bör den äldre individen väga sig/vägas 2-3 gånger årligen. Efter att erforderliga medicinska åtgärder vidtagits bör den äldres måltidsordning anpassas så att små näringstäta måltider, ev. även flytande kosttillägg, ges ofta med spridning över dygnet.
Unikt projekt med proteinförskjuten kost i Göteborg
(2004) Yula, Kersti
De flesta med Parkinson står ju på någon Levodopamedicin: Madopark eller Sinemet. Det har visat sig att protein konkurrerar ut dopaminet i tarmen och hinner före till hjärnan. Det är därför det är så viktigt att ta L-dopamedicinen minst en halvtimma före måltid.
Proteinreducerad kost
(2004) Eyre, Sintra
Proteinreducerad kost (PR-kost) ordineras av njurläkare och är framför allt avsedd att användas till patienter, som har symptom på urinförgiftning (uremi) p.g.a. nedsatt njurfunktion. De viktigaste symptomen vid uremi är trötthet, anorexi, illamående, kräkningar, anemi, klåda och neurologiska symptom. Den allvarligaste komplikationen vid behandling med PR-kost är undernäring. Kosten skall endast påbörjas efter ordination av läkare och genomföras med hjälp av dietist. Ämnesomsättningen fungerar så att nedbrytningsprodukter av kolhydrater och fett från maten utsöndras huvudsakligen som koldioxid och vatten. Vid omsättning av proteiner däremot bildas andra ämnen ( t. ex. urea och ammoniak), som utsöndras via njurarna. Nedsatt njurfunktion medför en ansamling av dessa ämnen i blodet, vilket ger upphov till uremiska symptom. Genom begränsning av proteinintaget (PR-kost) kan halten av bl.a. urea minskas och de uremiska symptomen lindras. Många patienter med uttalade uremiska symptom innan start med PR-kost kan hållas symptomfria under månader och år med en proteinrestriktion.
Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat
(2004) Klasson, Wasty
De funktionella svårigheterna vid ätandet kan delas in i intagande av mat, sväljning och ork: * intagande av mat att hantera maten på tallriken, att föra maten till munnen och att samtidigt sitta ordentligt * sväljning öppna/stänga munnen, hantera maten i munnen och att svälja * ork ork att genomföra en hel måltid, äthastighet, mängd uppäten mat Förutom nämnda ätproblem finns det flera möjliga faktorer som kan påverka hur mycket man äter, till exempel nedsatt aptit, depression och måltidsmiljön. Personer med tugg- och /eller sväljsvårigheter kan oftast inte eller orkar inte äta tillräckligt stora portioner med mat. Därför är det viktigt att till den lilla portionen mat alltid använda sig av energitäta livsmedel. Det finns idag i handeln produkter som är tillfredsställer dessa behov.
Stockholms Borgerskap lagar och serverar koshermat till äldre
(2004) Blomberg, Helena
Att som äldre fortsätta med att leva enligt judisk mattradition är idag möjligt vid Stockholms Borgerskaps äldreboende. En kreativ omorganisation med stort engagemang av duktig personal skapade en enkel och fiffig lösning för kök och matsalar. Kosher betyder lämplig i bemärkelsen att födan är tillredd i enighet med de judiska matlagarna. Kostchef Helena Blomberg och personalen som arbetar vid Stockholms Borgerskaps kök och matsalar har studerat judisk tradition och mathållning för att förstå och kunna sätta sig in i de boendes behov och önskemål. Rent praktiskt innebar arbetet att personalen fick lära sig att tänka i rött och blått. Redskap och porslin delades in i rött och blått. Rött för köttig föda och blått för mjölkiga födoämnen. Tillagnings- och diskrutiner ändrades, även diskning sker i olika diskbaljor, röda och blå.
Hur är näringstillståndet hos äldre, som tar emot kommunal omsorg och vård?
(2004) Saletti, Anja
Hur vanligt är felnäring? Förändras näringstillståndet om man får hemtjänst? Vem har ansvaret? Anja Saletti har i sin licentiatsavhandling Nutritional status in elderly receiving municipal services and care, (Uppsala universitet, 2003), kartlagt förekomsten av näringsproblem inom den kommunala äldreomsorgen. Syftet med undersökningen var förebyggande, för om man hittar undernäring innan undernäringen ger symptom är den mycket lättare att behandla.
Vad är god mat för äldre sjuka? Maten, måltiden och ätandet.
(2004) Rothenberg, Elisabet
Mat är ett av de glädjeämnen i livet som vi först förvärvar och som sist lämnar oss. Maten skall engagera alla sinnen och utgöra en höjdpunkt på dagen värd att se fram emot. Behovet av föda innebär dock inte bara lust och fägring utan också livsnödvändig näring och energi för att kroppen skall må bra och tillfriskna vid sjukdom. Åldrandet i sig innebär inte förändrat behov av mat och näring, men risken för sjuklighet och funktionshinder, som försvårar näringsintaget ökar däremot med stigande ålder. Vanliga problem bland riktigt gamla människor är förutom dålig aptit, tugg- och sväljsvårigheter samt muntorrhet. I kombination med nedsatt syn, hörsel och muskelstyrka utgör dessa handikapp hinder för att njuta av maten på samma sätt som tidigare och måltiden kan lätt upplevas som stressande. Med stigande ålder minskar muskelmassan och man rör sig allt mindre. Äldre människor behöver därför mindre mängd energi och därmed mindre mängd mat än yngre. Problemet är dock att deras behov av näringsämnen inte sjunker. Det betyder att för att de riktigt gamla skall få i sig lika mycket av olika näringsämnen på mindre portioner, som de yngre får, måste maten för äldre måste hålla en hög kvalitet. Det skall vara mycket näring per kalori, det vill säga en hög näringstäthet.
Dysfagi
(2005) Bülow, Margareta
Dysfagi är ett symptom på en onormal sväljningsförmåga. Problemen kan finnas i munnen, svalget eller matstrupen. Symptomen är ofta varierande, från en känsla av upphakning i samband med ätande och drickande till allvarliga kvävningsanfall på grund av felsväljning. Att drabbas av sväljningssvårigheter kan innebära att livet förändras drastiskt. Ätande och drickande kan bli mödosamt eller kanske helt omöjligt. Inte sällan framkommer olika etiska och psykologiska aspekter. Olika sjukdomstillstånd kan göra att det krävs olika typer av anpassningar.
Mat och näring i ett munhälsoperspektiv
(2005) Johansson, Ingegerd; Einarsson, Susanne
Att kunna tugga och svälja och att inte ha ont i munnen är tre faktorer som är av stor betydelse för en individs möjlighet att kunna äta. Få eller trasiga tänder, sveda, smärta, torrhet i munnen, förlorad smak och problem att svälja är förknippat med vad och hur mycket man äter och med undernäring. Omvänt är kost och näringsintag av betydelse för salivsekretionen och för att tänderna och slemhinnorna skall bevaras friska. Vid åldrande och långtidssjukdom minskar ofta motståndskraften mot sjukdom i munnen eftersom många mediciner och vissa sjukdomar försämrar salivens sammansättning och minskar sekretionen. Dessutom sänker många sjukdomar förmågan/kraften att genomföra förebyggande åtgärder. De vanligaste hoten mot munhälsan vid åldrande/långtidssjukdom är försämrad salivkörtelfunktion, karies, inflammation i tandens stödjevävnader, samt svampinfektion. Munvårdsprogram för äldre/långtidssjuka syftar till att förebygga eller minska sjukdomsutveckling och smärta som minskar individens livskvalitet, inklusive förmågan att äta. Huvudsakligen går programmen ut på att rengöra munnen från matrester och tänderna från bakteriebeläggningar, lindra effekterna av utslagen salivproduktion, öka tandvävnadernas motståndskraft mot karies, samt regelbundet inspektera munnen för sår eller annan slemhinnepåverkan.
Skyddar fiskfett mot Alzheimers sjukdom
(Medikament, 2005) Cederholm, Tommy
Det finns många skäl som talar för positiva effekter på tankefunktioner och minne genom ett högt fiskintag. Epidemiologiska och djurexperimentella studier antyder att regelbundet fiskintag eller hög tillförsel av dokosahexaensyra minskar risken för Alzheimers sjukdom respektive förbättrar minnesfunktioner. Inga framåtblickande studier över omega 3-fettsyrebehandling till patienter med etablerad Alzheimers sjukdom finns dock ännu. Nyligen har materialinsamlingen i en svensk sådan randomiserad placebokontrollerad studie OmegAD-studien) avslutats.
Äldre personer med Parkinsons sjukdom går tidigt ner i vikt
(2005) Lorefält, Birgitta
Många äldre patienter med Parkinsons sjukdom går ner i vikt, vilket kan leda till undernäring. För att få svar på frågan om och när under sjukdomsprocessen dessa patienter går ner i vikt och vad orsaken kan vara till en eventuell viktnedgång startade Birgitta Lorefält en studie, där patienter med Parkinsons sjukdom följdes över tid.
Nutritionsstatus bland strokepatienter. Drabbas förstagångsinsjuknade strokepatienter (<70 år) av malnutrition? En kartläggning.
(2005) Jakobsson, Märta
På Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg har nutritionsstatusen för förstagångsinsjuknade strokepatienter yngre än 70 år undersökts, från akutskedet till uppföljningen tre till fyra månader efter insjuknandet. Denna åldergrupp utgör 20% av alla strokepatienter. Omräknat till antal årligen insjuknade strokepatienter i Sverige innebär det ca 6000 personer. Stroke är därmed den vanligaste orsaken till funnktionshinder bland vuxna, vilket förutom mänskligt lidande, i sin tur leder till höga samhällskostnader. Studien visade att man kunde se tecken på undernäring hos några få patienter. Tecken på övervikt, förhöjda blodfettsvärden fanns både i akutskedet och vid uppföljningen, framför allt hos diabetespatienter.
Om mat och dysfagi
(Vårdalinstitutets Tematiska rum Näring och Ätande, 2005) Tibbling Grahn, Lita
För den som har ät- och sväljsvårigheter, dysfagi, är risken stor att drabbas av näringsbrist, avmagring och luftvägskomplikationer. Flera hundratusen människor i Sverige har någon form av dysfagi, något som för de flesta innebär ett socialt, fysiskt och psykiskt lidande. Än värre är lidandet när de möter människor inom vården som inte känner till vad dysfagi är och vilka möjligheter som står till buds för att lindra besvären.
Aptit
(2006) Westergren, Albert
Aptit och hunger initierar ätandet. Aptiten påverkas av våra sinnesintryck men även det som tillfredsställer våra psykologiska, sociala, och kulturella behov kan inverka positivt på aptiten. Hungern stimuleras bland annat av sammandragningar i magsäcken, blodsockernivån, frånvaron av näring i tunntarmen och mag- tarmkanalens hormoner. Hög fysisk aktivitet ökar förbränningen och stimulerar därmed hungern. Den behagliga upplevelsen av mättnad utlöses av att det finns näring i tunntarmen, vilket frigör hormoner som signalerar mättnad. Med stigande ålder försämras förmågorna att känna lukt och smak. Eftersom luktupplevelsen har stor betydelse för smaken påverkas hela den sensoriska upplevelsen av maten. Därför behövs större koncentrationer av smaker för att ge samma upplevelse som när man var yngre. Upplevelsen av smak och lukt påverkas också negativt av läkemedelsintag. Äldre upplever även törst i mindre omfattning än yngre och känner inte samma välbehag i att släcka törsten och har därför ett mindre intag av drycker. Minskad fysisk aktivitet minskar aptiten och energibehovet, men trots minskat energibehov kvarstår behovet av näringsämnen relativt konstant. "Aptiten på mat" påverkas också av att vistas på institution. Ändrade måltidsmönster och maträtter gör att det är lätt att känna sig obekväm och då blir aptiten sämre. Man får obehagskänslor vi matbordet.
Etik - näring och ätande
(2006) Westergren, Albert
Grundläggande etiska principer är att värna om vårdtagares självbestämmande, att göra gott och inte skada, att vara rättvis och att värna om livets okränkbarhet. Principerna att göra gott och att respektera autonomin är nära förbundna med beslut relaterade till liv och död. Centrala frågor att söka svar på är om vårdtagaren är kompetent att fatta beslut som är i överensstämmelse med hans/hennes långsiktiga intresse. Vad är vårdtagarens vilja? Vilket beslut gör gott och vilket gör skada? Om vårdtagaren bedöms icke-kompetent framstår principen om att göra gott och inte skada som viktig, och om han/hon bedöms kompetent framstår principen om att värna om rätten till självbestämmande viktig. Att tolka beteendet hos personen med demens utgör speciella svårigheter. Är knipandet med munnen uttryck för matvägran eller en oförmåga i form av oral apraxi? Personal kan ha goda intentioner med sina handlingar men bristande kunskap. Således är träning och utbildning viktigt för att de etiska principerna ska kunna efterlevas. Vidare kan brist på tid och personal utgöra hinder i strävanden efter en, ur etisk synvinkel, god omvårdnad, vilket kan orsaka stress hos personal som vet hur något ska utföras men inte ges resurserna att göra det.
Maten och det nya landet : en forskningsrapport från Centrum för konsumtionsvetenskap (CFK).
(2007) Brembeck, Helene; Karlsson, MariAnne; Ossiansson, Eva; Shanahan, Helena; Jonsson, Lena; Bergström, Kerstin; Engelbrektsson, Pontus
Rapporten Maten och det nya landet ingår i forskningsprojektet Den mångdimensionella matkonsumenten. Värderingar och beteenden hos konsumenter 55+, som är ett institutions- och fakultetsövergripande samarbete mellan forskare från etnologi, företagsekonomi, hushållsvetenskap och konsumentteknik vid Centrum för konsumtionsvetenskap (CFK), Göteborgs universitet. Projektet pågår åren 2004-2007 och finansieras av Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande). I fokus står de krav och önskemål 55+ konsumenter har på framtidens livsmedelsutbud i relation till 1) matens roll för identitets- och relationsskapande, 2) krav på produkter och tjänster, 3) förhållningssätt till hälso- och miljöfrågor och 4) förhållningssätt till varumärken och butiksutbud. Under vart och ett av de tre projektåren står en grupp i fokus: välutbildade, ekonomiskt välbeställda storstadsbor (år1), nya svenskar (år 2) och glesbygdsbor (år 3). Ett övergripande syfte är att med utgångspunkt i kvalitativa/etnografiska metoder ge en mer djupgående och nyanserad bild, som komplement till statistiska undersökningar om samband mellan t ex åldrande, mat och hälsa. Resultatet från projektets första år finns presenterat i CFK-rapporten Vin, växthus och vänskap, som finns att ladda ner från CFK:s hemsida www.cfk.gu.se. Här finns också rapporten Maten och det nya landet i sin helhet att hämta.

Browse

Browsing Vårdalinstitutet by Issue Date