Masteruppsatser (IDPP)

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/24931

Browse

Now showing 1 - 20 of 86

Sex elevtexter om sex. Skrivpraktik i en gymnasiekurs i sex och samlevnad
(2011-11-18) Bengtsdotter Katz, Viktoria; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Syfte: Syftet med studien är att försöka synliggöra vilka genrer ett antal gymnasieelever tillämpar när de skriver texter inom en 50-poängskurs i sex och samlevnad. Teori: Skrivande placeras i ett sociokulturellt perspektiv där eleverna får använda skrivandet för att bearbeta nyvunna kunskaper. Textanalyserna tar stöd i genrepedagogiken och systemfunktionell grammatik. Material och metod: Tre skrivuppgifter bestående av lärarinstruktioner och elevtexter i en kurs i sex och samlevnad är undersökningens material. Skrivuppgift Kulturmöten observerades i klassrummet, observationsprotokollet utgör en del av materialet. Ansatsen för textanalyserna är abduktiv då analysen inleds med ett införskaffande av teoretiska kunskaper som sedan tillämpas på de analyserade texterna. Tillvägagångssättet vid val av analysverktyg är tentativt. Lärarinstruktionerna och elevtexterna analyseras med delvis olika analysverktyg: analys av skrivförlopp, genresteg, genrer, innehållsanalys av ett genresteg, interpersonell analys samt analys av vilka processer verben uttrycker. Resultat: Skrivuppgifterna syftar till att eleverna ska bryta nya kunskaper mot sin identitet varför uppgifterna ofta utformas så att eleverna får gå in en roll. En skrivuppgift består i att svara på ett fiktivt brev författat av läraren på tema Kvinnomisshandel. Innehållsanalysen av lärarens brev jämfört med två elevers visar att eleverna förhåller sig olika till lärarens modellbrev. En annan skrivuppgift är att skriva en insändare på temat Kulturmöten och en tredje att skriva en återberättande text ”En förälskelse jag minns”. De fiktiva uppgifterna kan göra att texterna kan tolkas inom ramen för en dubbel dialog, dels mellan skribent och läsare och dels mellan genrekonvention och genreutmaning. Den kontextuella ramen för texterna påverkar också deras innehåll. I det skrivförlopp på tema Kulturmöten som analyseras framgår att lärarens undervisning koncentreras på innehållet, inte hur texten ska skrivas. Samtidigt är lärarens instruktioner tydligt inriktade på att uppmuntra eleven till personliga ställningstaganden och engagemang. Lärarens instruktioner är skrivna i olika genrer, som en instruktion eller som ett personligt brev. Fem av sex elevtexter innehåller argumenterande genresteg. Innehållet i sex och samlevnad tycks kräva texter skrivna med engagemang vilket realiseras i texternas språkliga yta. Den interpersonella analysen av skribent – och mottagarreferent som genomförs på en av skrivuppgifterna, Kulturmöten, visar elevens närvaro i texten genom bruket av pronomen i första person. Analysen av vilka processer verben uttrycker visar att flera av texterna innehöll fler mentala processer än förväntat. En möjlig slutsats gällande skrivpraktik för skrivuppgifter i kursen sex och samlevnad är alltså att texterna ofta innehåller argumenterande genresteg, har uttalad skribentreferens samt ofta utrycker mentala processer.
Elevens lärande. En kvalitativ studie om elevens medvetenhet om sin lärprocess, lärarens verktyg för att medvetandegöra eleven och lärarens verktyg för att motivera eleven.
(2012-02-16) Eirefelt, Ulrika; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka hur medvetna elever i år 5 och 6 är om sin egen lärprocess och deras uppfattningar om hur de lär, samt hur lärarna motiverar sina elever och hur de beskriver att de gör lärprocessen synlig för eleverna. Frågeställningar: Hur medveten är eleven om sin lärprocess? Vilka verktyg använder läraren för att medvetandegöra eleven? Vilka verktyg använder läraren för att motivera eleven? Teori och metod: Den teoretiska basen utgår från tre infallsvinklar. Det är Vygotskijs syn på lärande och utveckling i ett sociokulturellt perspektiv, Selbergs forskning om betydelsen av elevinflytande och Jenners teori om det pedagogiska mötet där pedagogens uppgift är att se med elevens perspektiv. Selberg har genom sin forskning kommit fram till att ju mer inflytande eleven får, desto högre kvalitet i lärandet. Jenner menar att positiva förväntningar ger positiva resultat och att motivation är något som lärare och elever skapar tillsammans. Studien har genomförts med kvalitativa enkätundersökningar och gruppintervjuer. Genom en kvalitativ forskningsmetod med fenomenografisk ansats bidrar denna studie till ökad kunskap och förståelse för människors upplevelser och erfarenheter. Processen inriktas mot att kartlägga uppfattningar i urvalsgruppen samt undersöka hur uppfattningar förhåller sig till varandra och till det undersökta fenomenen. Resultat: De flesta elever verkar förstå att de lär sig och har också klart för sig att utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner är till för att främja deras kunskapsutveckling. De uttrycker att de lär sig bäst genom att lyssna men verkar ha en oklar uppfattning om när de nått de uppsatta lärandemålen. Eleverna har svårt att se lärprocessen som en helhet utan ser bara vissa delar av den. Måldialog och utvecklingssamtal är två centrala verktyg som används, men studien visar att lärarna, trots höga ambitioner, inte alltid lyckas göra lärprocessen synlig för eleverna.
Om elevers förkunskaper inför gymnasiematematiken. Analys av elva årgångar matematikdiagnoser från en medelstor svensk gymnasieskola
(2013-01-08) Andersson, Bengt; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Syfte: Syftet med uppsatsen är att utgående från elva års diagnosresultat från en gymnasieskola analysera elevernas kunskaper i matematik, främst inom områdena taluppfattning och aritmetik. Av speciellt intresse är de elever som uppvisar svagast resultat. Ett syfte är även att diskutera diagnosens egenskaper som mätinstrument. Teori: Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är kritisk realism som kännetecknas av en analys i olika nivåer. En övergripande nivå i denna studie utgörs av kvantitativa analyser av diagnosresultaten och den analys och beskrivning som görs av elevernas förståelse svarar mot en djupare nivå. Analysen av elevernas begreppsförståelse vilar på matematikdidaktisk teori. Metod: På den aktuella gymnasieskolan har mellan åren 2000 och 2010 alla elever som påbörjat ett nationellt program fått genomföra en matematikdiagnos. Diagnosen omfattar innehållsmässigt delar inom taluppfattning, aritmetik och geometri. Analysen bygger på de data som finns kvar från de totalt 4588 diagnoserna och i en kvantitativ analys studeras resultatens förändring över tid. Ett mindre antal diagnoser från en grupp elever med låga resultat har studerats mer ingående och deras uppvisade förståelse har analyserats. För två av årgångarna har resultatet på diagnosen relaterats till vilket betyg eleven senare uppnått i Matematik A. Denna analys tillsammans med en korrelationsanalys mellan diagnosens olika delar utgör ett underlag för en diskussion om diagnosens kvaliteter. Resultat: Analysen visar att kunskapsnivån på skolan har förändrats väldigt lite under de elva år diagnosen genomfördes. Den enda trend som är urskiljbar är inom elevgruppen med svagast resultat där kunskapsnivån tycks ha stigit något. Detta resultat står i kontrast till TIMSS, PISA och nationella prov som under samma period visar på sjunkande matematikkunskaper för svenska elever. Utifrån de svar som en grupp elever med svaga resultat på diagnosen har lämnat dras slutsatsen att många har stora brister i sin förståelse inom grundläggande taluppfattning vilket kraftigt försämrar deras förutsättningar att kunna tillägna sig gymnasiets första matematikkurs. En intressant iakttagelse är att många av eleverna tycks kunna hantera bråk- och decimaltal på en viss grundläggande nivå, men de tycks inte alls förstå relationen mellan dessa typer av tal. Detta indikerar att de har en procedurell, snarare än begreppslig, förståelse för bråk- och decimaltal. Den analys som gjorts av diagnosens resultat i relation till uppnått betyg i Matematik A leder inte till några tydliga slutsatser. En diagnos av denna typ bedöms ändå kunna vara en viktig del i en kartläggning för att kunna hitta och ge extra stöd till elever som har svaga förkunskaper i matematik, även om man också kan tänka sig ett arbetssätt där kartläggningen av matematikkunskaper har tydligare formativ karaktär.
Att iscensätta lärande i estetiska ämnen. Ett exempel från bildområdet
(2013-02-18) Häggström, Margaretha; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Syfte Det övergripande syftet med studien är att identifiera det specifika lärande som elever kan erövra och kommunicera genom estetiska lärprocesser i bildämnet, sett ur en bildlärarstudents perspektiv, baserat på två bilduppgifter studenten planerat och genomfört under sin praktikperiod på en gymnasieskola. Ett underställt syfte är att urskilja lärarstudentens uppfattning om lärande, kopplat till dennes utbildning. Förutom lärarstudenten intervjuas en av de deltagande gymnasieeleverna. Vägledande frågor för studien är: • Vilken typ av lärande och kunskap bidrar de estetiska ämnena med? • Hur kan vi använda det specifika lärande som estetiken kan ge, som ett verktyg i skolan som helhet? I intervjuerna har följande frågeställning varit vägledande: • Vilka uppfattningar om lärande framträder i gymnasieelevens och lärarstudentens samtal? Metod I insamling och produktion av data har jag använt en etnografisk metod, som närmar sig en så kallad självetnografi, inom vilken man intresserar sig för det som händer i forskarens närmiljö. Det innebär att jag i hög grad har ett inifrånperspektiv och är även en del av studiematerialet, såtillvida att jag till vardags är de deltagande gymnasieelevernas lärare, och handledare för lärarstudenten, vars bilduppgifter utgör studiens objekt. Analysarbetet har sin utgångspunkt i Knud Illeris lärmodell och i en livsvärldsansats. Illeris ger en mycket vid definition av lärande och håller i sin modell fast vid komplexiteten i lärprocesser, och inrymmer psykologiska, biologiska såväl som samhällsvetenskapliga perspektiv och teorier, och jag delar hans helhetsinriktade förståelse av lärande. Undersökningens ansats utgår från verklighetens komplexitet och jag ser samband mellan Illeris förståelse av lärprocesser, multimodalitet, en etnografisk metod och livsvärldsfenomenologin. Studien bygger på fältanteckningar från deltagande observationer från lektionstillfällen, intervju med en gymnasieelev, samtal med bildlärarstudent samt foton av gymnasieelevernas iscensättningar av skapade karaktärer. I intervjun med gymnasieeleven närmar jag mig metoden för fotoelicitering. Den omfattande litteraturgenomgången kan därtill ses som en studie i sig, där lärande är centralt och där olika ingångar till estetiska lärprocesser undersökts. Resultat De av bildlärarstudenten genomförda bilduppgifter, vilka utgör studiens objekt, utgår från ett slags medagerandets pedagogik som sätter ett dramatiserat berättande i centrum. Dialog och kommunikation är centralt i lärandet och elevernas sinnen och känslor bejakas som vägar till förståelse och kunskap. Det är ett multimodalt lärande som erbjuds i lärarstudentens bilduppgifter. Jag vill särskilt framhålla att eleverna ges möjlighet att lära sig både på ett assimilerande och ackommodativt sätt, och att de elever som orkar/vågar utmana sig själva kan påbörja ett transformativt lärande. Under ungdomsåren är behovet av identifikation stort och jag ser studiens bilduppgifter som exempel på hur vi i skolan kan ta avstamp i detta behov och samtidigt utmana eleverna att prova nya roller och perspektiv, och därigenom vidga sina erfarenhetshorisonter, sin livsvärld.
Datorbaserad bedömning i språk forskningsläge, erfarenheter och implikationer
(2014-04-14) Lindqvist, AnnaKarin; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
To support uniform and fair assessment of Swedish students’ English language competences, mandatory National tests are provided both for secondary and upper secondary education. The current thesis may be seen as a contribution to the further development and validation of these tests, with regard to the likely introduction of computerized testing methods. The aim is to gain further knowledge from current research in the field, to study and elucidate international experiences of implementation, and to gather and analyze feedback from students and teachers. Based on my findings, some tentative conclusions will be drawn, and recommendations made concerning future developments. During the last few decades technology has become an integrated part of language use in most domains. When reading, writing and communicating in other ways, computers are replacing traditional paper-and-pencil methods. Assessment has to follow and adjust to this (r)evolution. Computer based language materials for teaching and assessment are widely spread and many countries have introduced large-scale computer based language testing. In Sweden this journey has cautiously begun and it is probably more a question of how, than if the Swedish national tests of English will be computer based in the near future. The study shows that the most important issues in research about computer based assessment concern different aspects of validity. The impact of rubric on the assessed construct is essential, that is the impact of ‘the how’ on ‘the what’. Depending on the extent to which software, innovative formats and the Internet are involved in the assessment process, the test construct must be revised and redefined accordingly. A possible new construct, as well as validity aspects of equity/fairness, practicality, accountability and good practice are emphasized in the literature. Washback-effects at different levels are discussed, and several researchers raise warnings against letting technology drive the development of good assessment towards ‘efficiency’ and overuse of simple formats. The empirical study undertaken was carried out at six Swedish schools, with more than 200 students and their 12 teachers. Contacts with the University in Bergen made it possible to use national computer based tests of English reading proficiency, already implemented in Norway. The study was performed using a case study approach. Each school was visited twice, for introductory meetings and for observation of the test taking process; field-notes were taken on these occasions. Questionnaires were answered, by students before and after taking the test and by teachers and head teachers in retrospect, with similar questions to allow comparisons. Data were analyzed inductively from both a quantitative and a qualitative perspective, and allow certain triangulation. The results indicate that the participating schools do not (yet) have the required resources to perform national computer based tests in a secure way, and the respondents agree that computers are seldom used in their English classrooms. All respondents are positive to the idea of computer based testing of English and to the actual tests as such, younger students, and boys, being the most motivated. The students also point out motivational aspects concerning, for instance, anxiety and show valuable insight in validity related aspects. The conclusion of the thesis is that the [likely] implementation of computerized testing methods in the Swedish school system must build on research and needs to take into account opinions and suggestions of future users, not least those expressed by students.
Självbedömning av produktiva färdigheter i engelska i årskurs 4-5
(2016-03-23) Andersson, Christina; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
The aim of this study is to investigate the use of self-assessment of the productive skills in English with younger students by using the European Language Portfolio material. It also aims to see how the students’ self-assessment looks relatively the teacher’s assessment of the students 'skills as well as students' opinions about self-assessment. Furthermore the study attempts to highlight possible gender differences. The study has both a quantitative and a qualitative approach. Fifty-five students in grade 4 and 5 participated and assessed their skills in English by taking a position on the various "cando" statements from the checklists in a Swedish version of the European Language Portfolio. The students, as well as the teacher, assessed the students' productive skills, i.e. speaking and writing, three times during two years. In addition to the students' self-assessments and the teacher assessments, 8 interviews were conducted with gender homogeneous groups. The results of the study indicate that a majority of students assessed their skills relatively high in relation to the three levels of the checklists, and differences on a group level were small. The same pattern was seen in the teacher's assessments of the students' knowledge. There seemed to be a slight trend that weak students assessed their skills higher than the teacher did. Furthermore the results indicate relatively small or no differences between boys and girls. Students in the study were generally positive about using self-assessment, and they alleged that it affected their self-confidence positively and helped them to highlight their learning skills and progress.
Den ofria viljan - En autoetnografisk studie om konstnärligt kunskapande och rum för blivanden
(2016-09-08) Johansson, Camilla; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
The objective of this autoethnographic study is to formulate didactic approaches where space for the learners own thoughts and actions can be created. The study aims at increasing the understanding of the potential effect of arts in the knowledgeproducing process. A social constructionistic theory was applied in order to reveal accustomed structures to facilitate change. And in the instances the social contructionistic theory proved unsufficient, e.g. in connection to the relational reasonings, I was inspired by a post-constructionist perspective since the relational dimension includes all living creatures and all the materiality that they are surrounded by and where all these part represent active agents in different intra-active actions. The autoethnographic method is a narrative method and it's represented by two memory reconstructions from artistic and explorative works that were done with a group of youths within a project. The autoethnographic narratives were then examined through two artistic performative actions with an auto-affective method. Parts of free flow writings conducted shortly after the performances have been used in the study as a auto-affective narrative. These parts reveal structures and areas where the didactics could be advanced in relation to the objective of the study. Via theories about will, becoming, spatiality, art, thinking and knowledge production the study proposes a shift from a focus on methods to the teachers didactic position and presents an example on how this could be achieved. The study also clarifies the possibility of arts to have an impact in the society and in the knowledge-producing process. Based on these parts a didactic position which promotes the learners thinking and actions has been hammered out.
The pedagogical power of "messiness" Staying with the joy and entanglement of a more participatory art teaching practice
(2017-06-07) Riseley, Adrienne; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
When we teach we have also the possibility to practice a personal philosophy of life. My belief in equality and the democratic production of knowledge has steered me towards the view that pedagogy is an entanglement. In practicing an entangled pedagogy, participation is to me the natural choice. In times of rapid change, fear of difference, social injustice, technical advances and non-‐sustainable lifestyles it matters how we see issues of student autonomy, engagement, the production of knowledge, aesthetics and the role of the teacher. I believe that we need to talk more about how to be teachers who enable participation. We need to talk about what participation is and how we can create a more engaged pedagogy for our students and ourselves. By entangling ideas from postmodernist feminism of knowledge production, sociocultural theories of learning and phenomenological theories of embodied knowing this paper argues for a participatory art teaching practice whereby teachers and students alike have and take responsibility for progresses, quality and outcomes of the process. It argues for a participatory art teaching practice that dares to stay with the trouble of living in a world that is complicated and contradictory. Participatory art is used as a model for thinking about what participatory art teaching can look like. The three concepts of Entanglement, Engagement and Sensibility help to identify what kinds conditions need to be in place for genuine participation in art teaching settings to occur.
Lärares frågor i matematikklassrummet
(2017-09-20) Skodras, Christina; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Studiens syfte är att undersöka fyra lärares bidrag i helklassinteraktion för att ta reda på vilka möjligheter till matematiserande som skapas av de frågor läraren ställer när de undervisar i matematik. Studien har en socialkonstruktivistisk utgångspunkt där samverkan mellan det sociala och psykologiska perspektivet har en central roll i hur lärares frågor och svar hanteras i analysen. För att undersöka frågorna som lärarna ställer i matematikklassrummet har ett specifikt analysverktyg använts. Analysverktyget är framtaget av Cunningham (1987) och handlar om forskning om frågor. Eftersom det är fenomenet frågor som undersöks använder sig studien av en kvalitativ metod där fyra videoinspelade lektioner, har transkriberats och analyserats. Lektionerna fångar upp undervisning som innehåller helklassinteraktion kring en serie sammanlänkade uppgifter. Lärarna i respektive lektion utgår från en serier sammanlänkade uppgifter. Uppgifterna i varje serie är uppbyggda genom systematisk variation där det finns en progression. Alla serier har en koppling till lärarhandledningen Contexts for learning mathematics1 där upplägget är att serierna ska genomföras i helklass med läraren som vägledare. Analysen belyser vilka olika typer av frågor de fyra lärarna ställt, vilken funktion de har samt om det finns någon progression i lärarnas frågor som kan kopplas till de sammanlänkade uppgifternas uppbyggnad. Resultatet visar att lärarna ställer olika typer av frågor, på olika kognitiva nivåer -låg respektive hög nivå. Både frågorna på den låga respektive höga kognitiva nivån förefaller vara viktiga men det är bara frågorna på den höga kognitiva nivån som ger eleverna möjlighet att matematisera, till exempel genom att resonera. Undersökningen visar att alla lärares frågor har en progression som går hand i hand med progressionen i serien sammanlänkade uppgifter
Apelsiner och sardiner - en studie av kunskapande processer i tillblivelse
(2017-12-08) Jonsson, Yvonne; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
In this master thesis I am examining my own pratical and aestethic knowledge processes as reflective practice in their intra-active becoming. My (re)search is informed by the entanglement of matter, theory and method. Through writing as a method of inquiry I interconnect my practice as a teacher with different approaches to pratical knowledge, such as Michael Polanyis tacit knowledge, John Deweys concept of experience, Donald Schöns reflection-in-action and Karen Barads agential realism which offers an understanding of the nature of material-discursive practices. This (re)search has shown me how thinking away from dicotomies, such as nature-culture, object-subject and matter-meaning, towards intra-action and performativity, is valuable for a teaching practice and for a more entangled understanding of the relations in knowledge production.
”JAG RÄKNADE MED FINGRARNA" -
(2018-08-30) Holmberg, Britt; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
The aim of the study is to investigate how students in third grade solve subtractions problems and what strategies they use. Earlier research (Neuman, 1987; Svenson & Sjöberg, 1982) has shown that students leave third grade without sufficient knowledge in simple arithmetic. After a diagnose with 43 students in two classes, the students with many incorrect answers or using long time to solve the problems were selected for an interview. 18 students from the two classes were interviewed and videotaped during the last semester in grade 3 (nine years old). In the study the student’s strategies solving subtraction problems with and without fingers were studied. Semi structured interview was used as method in the study. The student’s strategies were analyzed with variation theory (Marton, 2015). Variation theory as a theoretical tool makes it possible to analyze how students experience numbers in different ways. Result of the study show that 60 % of the students are using “double counting”/”keeping track” with fingers as strategy for solving simple subtraction problems. When using double counting the students tend to see numbers as single units instead of groups of number that can be composed or decomposed. Double counting/keeping track as the only strategy for solving addition and subtraction problems indicate that students can have difficulties developing advanced computational skills. Seven of the 18 students did not use fingers for computation but showed difficulties in solving the subtraction problems. There was no difference among the students using or not using fingers, both groups had problems and did not use effective strategies.
Klass 1A möter världen med Lilla Aktuellt som utgångspunkt för textpraktiker som stöder meningsskapande och kritiskt analytiskt tänkande
(2018-10-19) Jansson, Birgitta; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
The aim of the study is to conduce to more knowledge about how different learning practices with texts activities in connection with a news program can support students' construction of meaning and development of critical thinking skills in year 1. The study examines if practices involving class conversations, student’s texts, and pictures can support studens´ construction of meaning and understanding for the world we live in. Possibilities for critical thinking progress presented in the study, discussed in the conclusion. ”Literacy is best understood as a set of social practices: these are observable in events which are mediated by written texts” (Barton, Hamilton & Ivanic 2000, s. 9). Literacy practice, in which linguistics follow routines and habits in different contexts, is important for this study. It also builds on the different practices that Luke and Freebody (1997) define whereby a literate person needs to interpret and understand varied texts. Teaching that offers students the opportunity to meet early practices in constant interaction gives the opportunity to find meaning and understanding in varied texts. Participating in various forms of dialogues from early years gives the opportunity to develop critical analytical thinking. For to study authentic teaching and learning situations a qualitative approach has been used. The data collection is in the form of participant observations in the classroom and interviews with teachers and students. The study shows that the news program presented in the classroom allows students to meet the world in a supportive environment. They may ask, discuss and process events in the outside world. By writing, discussing and illustrating news stories, the young student supported in beginning to construct meaning and understanding of their world and start building a base for critical thinking. This is a beginning, but for further develop critical analytical thinking more work needs to be done. The students needs to participate in more events, practices, conversations forms and modalities.
EN GOD MÄNNISKA ÄR EN SÅ’N SOM INTE DRÄNKER HUNDAR” Etisk medvetenhet uttryckt i litteratursamtal – en kvalitativ studie
(2018-10-19) Nissen, Anna; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
The aim of this study is to explore if, and how, Swedish students in the ninth grade show ethical awareness as well as a deeper understanding of fictional texts when discussing texts with ethical themes in small groups. It also endeavours to examine whether the students take advantage of their own as well as their classmates’ thoughts to deepen their understanding. Yet another aim is to see what kind of aspects influence, control and guide their discussions. In order to answer the research questions, students’ discussions about three extracts from När hundarna kommer (When the dogs come) by Jessica Schiefauer were recorded, transcribed and analysed. The method used when analysing the discussions was inspired by critical discourse analysis Martha Nussbaum’s theory about learning ethics through reading fiction has been an important source of inspiration for the theoretical framework of the study although ideas expressed by Suzanne Keen and Magnus Persson have been used to challenge her theory. Theoretical approaches are also drawn from Judith Langer and her theory of literary envisionment and envisionment-building classroom as well as from Louise Rosenblatt and Alice Roe, who both argue that the understanding of texts depends on the reader as well as on the text itself. The study shows that although the literary texts inspire the students and give them new ideas connected to ethics, it is not possible to see whether reading and discussing them actually enhance the students’ ethical awareness. When these students summarize what the text is about they often base their understanding on the whole novel although they were meant to discuss three different parts from it. Girls more often than boys mention details from the text when they summarize it, which might explain why girls’ reading comprehension is sometimes better than boys’. However, more research is needed to see whether this is true or not. Lastly, it can be seen that students often associate to their own experience when they talk about the text. Although they sometimes base their associations on causes and matters mentioned in the text they quite often make guesses, which might influence their understanding of the text.
Dags att ta plats i katedern – en hermeneutisk studie av katederundervisningsbegreppet på en mediearena
(2018-10-25) Rådegran, Cecilia; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
The aim of this thesis is to explore the concept of ’katederundervisning’ (teacher-centered teaching) in an educational debate that took place in the Swedish daily paper Dagens Nyheter in 2011. 2011 was the year of a comprehensive educational reform, and the debate in question started with an article written by then minister of education and called out the need of more ’katederundervisning’ in Swedish schools. Though the debate studied here took place in 2011, the same kind of rhetorics are still used in the public debate today, which stresses the importance to keep exploring the subject. Using a hermeneutic, thematic method, this thesis in a first phase of analysis studies how the term ’katederundervisning’ is used in the debate, and what beliefs about knowledge can be identified in connection to the use of the concept in question. In a second phase of analysis, ’katederundervisning’ and the themes and patterns that emerge from the text are discussed from the perspective of education primarily viewed as human capital, and education viewed from the perspective of bildung. The thesis argues that the term ’katederundervisning’ is more than a description of a method for teaching. Instead, it is a normative concept that implies fundamental ideas about what knowledge is, and what kind of knowledge should be held as important in school. Furthermore, the perspectives of human capital and bildung help identify and clarify basic differences of opinion that are rarely mentioned or discussed in the contemporary polemical, and often simplified, public debate that evolves around education.
Students' Perception of Class Interrelationships and its Relation to Students' Sex, School Satisfaction, School Absenteeism and School Achievement
(2019-01-30) Frantzich Sörensen, Emma; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
The aim of the present study is to explore how upper secondary school students’ perceive group dynamic aspects of the interrelationships in their class and how these perceptions are related to Sex, School Satisfaction, Absenteeism and Achievement. Theory: Group Dynamic Theory Method: Quantitative (means, standard deviations, factor analysis, bivariate correlations and multiple linear regressions) Results: Students' perception of the group dynamic aspects of their class interrelationships showed no significant sex differences. However, all these student perceptions were significantly, positively and moderately related to School Satisfaction. The group dynamic dimensions that were most strongly correlated to School Satisfaction were: Communication and Relatedness. The multiple linear regression analysis revealed that students' perception of the group dynamic dimensions of class interrelationship accounted for 54.4 % (p < .01) of the variance in the students' perceived School Satisfaction, 0.2 % (p = .380) of the variance in the students' Absenteeism and 7.6 % (p < .01) of the variance in the students' Achievement. The students' perception of the group dynamic dimensions of their class interrelationships: Communication and Relatedness were significantly, positively and slightly associated with Achievement. The regression analyses results for the variable, Sex, was not significant. The variables, School Satisfaction, Absenteeism and Achievement were significantly, positively and slightly related. It is assumed that they measure different concepts and do not imply problems with multicollinearity, which is favourable for scale validity. However, scale validity was not optimal and requires substantial improvement. Yet, the results of the present study contributes to previous research within classroom environment with its group dynamic perspective on students' perception of their class interrelationships in relation to School Satisfaction, Absenteeism, Achievement and Sex. It provides a foundation of correlations between students' perception of group dynamic aspects in their class interrelationship and students' School Satisfaction to a larger extent and Achievement to a minor extent. For future research, longitudinal explanatory studies, including causal modelling, are recommended, that investigate students' perception of the group dynamic aspects in the present study and its relation to School Satisfaction, Absenteeism, Achievement and Sex.
Filmproduktion och multimodalt meningsskapande - ett ämnesintegrerat projekt i bild och kemi i grundskolans årskurs 4
(2019-03-07) Öhling, Klas; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Studiens resultat visar att eleverna använder och experimenterar med en mängd filmretoriska berättarresurser för att gestalta sina kemilaborationer. Genom att använda sig av bild, text, ljud, musik, grafiska element och kroppsspråk i samklang, via den digitala tekniken, synliggörs multimodalt meningsskapande i flera aspekter. Kemilaborationens process och resultat tydliggörs övervägande via de filmiska berättarvalen. Det multimodala berättandet visar sig även vara mycket komplext och känsligt för hur vissa språkliga uttryck kan skapa tydlighet eller otydlighet i presentationen. I sina filmer använder eleverna också tilltal från olika mediegenrer; som dokumentär, spelfilm, TV- program och sociala medier. Studien visar även att multimodala presentationsformer kan vara en möjlig didaktisk resurs i skolans olika ämnesområden.
Students' Perception of Class Interrelationships and its Relation to Students' Sex, School Satisfaction, School Absenteeism and School Achievement
(2019-03-11) Frantzich, Sörensen; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Purpose: The aim of the present study is to explore how upper secondary school students’ perceive group dynamic aspects of the interrelationships in their class and how these perceptions are related to Sex, School Satisfaction, Absenteeism and Achievement. Theory: Group Dynamic Theory Method: Quantitative (means, standard deviations, factor analysis, bivariate correlations and multiple linear regressions) Results: Students' perception of the group dynamic aspects of their class interrelationships showed no significant sex differences. However, all these student perceptions were significantly, positively and moderately related to School Satisfaction. The group dynamic dimensions that were most strongly correlated to School Satisfaction were: Communication and Relatedness. The multiple linear regression analysis revealed that students' perception of the group dynamic dimensions of class interrelationship accounted for 54.4 % (p < .01) of the variance in the students' perceived School Satisfaction, 0.2 % (p = .380) of the variance in the students' Absenteeism and 7.6 % (p < .01) of the variance in the students' Achievement. The students' perception of the group dynamic dimensions of their class interrelationships: Communication and Relatedness were significantly, positively and slightly associated with Achievement. The regression analyses results for the variable, Sex, was not significant. The variables, School Satisfaction, Absenteeism and Achievement were significantly, positively and slightly related. It is assumed that they measure different concepts and do not imply problems with multicollinearity, which is favourable for scale validity. However, scale validity was not optimal and requires substantial improvement. Yet, the results of the present study contributes to previous research within classroom environment with its group dynamic perspective on students' perception of their class interrelationships in relation to School Satisfaction, Absenteeism, Achievement and Sex. It provides a foundation of correlations between students' perception of group dynamic aspects in their class interrelationship and students' School Satisfaction to a larger extent and Achievement to a minor extent. For future research, longitudinal explanatory studies, including causal modelling, are recommended, that investigate students' perception of the group dynamic aspects in the present study and its relation to School Satisfaction, Absenteeism, Achievement and Sex.
ATT VARA LÄRARE I OMVÄRLDEN En fenomenologisk hermeneutisk studie av hur lärarstudenter med bakgrund som civilingenjörer erfar att vara lärare.
(2020-04-07) Mitiche, Annette; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Syftet är att undersöka hur lärarstudenter med bakgrund som civilingenjör erfar att vara lärare under en ett-årig lärarutbildning (KPU). Studiens mer specifika syfte är att fånga centrala aspekter av identitetsskapande rörelser i att vara lärare hos lärarstudenter. Studien utgör en ansats för empirisk forskning som riktar sig till den fenomenologi och hermeneutik som anses adekvat för undersökningen, med det ontologiska antagandet (Heidegger, 2013) att människan och dess omvärld utgör en helhet som är i världen. Det fenomenologiska hermeneutiska perspektivet utgörs tillsammans med pedagogisk forskning om läraridentitet det teoretiska ramverket. En kvalitativ metod har valts i studien, där både teori och metod utgörs av det fenomenologisk hermeneutiska perspektivet. Fyra lärarstudenter har intervjuats både strax innan de påbörjar lärarutbildningen och i slutet av utbildningen, där de har skrivit reflektionsanteckningar emellan dessa tillfällen. Att identiteten som civilingenjör påverkar identiteten som lärare går som en gemensam rörelse genom studien tillsammans med individuella erfarenheter som blir tydliga hos enskilda lärarstudenter. Från början har de en förhoppning att genom lärarutbildningen lära sig de metoder och teorier som behövs för att bli lärare. Genom utbildningen upptäcker de att läraryrket är mer komplext än vad de först trodde. Lärarstudenterna ser sig som förebilder till att stötta elever att utveckla goda förmågor till att bli framtida vuxna. Lärarstudenterna vill även stimulera eleverna att få samma djupa intresse för det egna ämnet som studenterna själva har. Det handlar både om elevernas egen relation till ämnet men också utifrån att de ska vara rustade för kommande yrkesliv. Det meningsfulla med att vara lärare för de fyra lärarstudenterna utvecklas genom utbildningen till att vara relationen mellan ämneskunskaper, undervisning, lärande och elever, som utgörs av en gemensam helhet. Studien visar att lärarstudenterna skapar sitt eget handlingsutrymme utifrån handlingar och reflektioner i att vara lärare i omvärlden.
En studie i hur bildämnet ger utrymme för elever med flytande genusidentifiering att skapa sin identitet och vikten av att utbilda blivande bildlärare i normkritiskt arbete.
(2020-06-26) Jansson Hydén, Katarina; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Elever i tonåren befinner sig i ett sammanhang där skapandet av identitet är centralt. Därför identitetsskapande är ett övergripande syfte för forskningen som beskrivs i denna artikel, att undersöka hur deras förutsättningar för ett identitetsskapande gestaltas genom ämnet bild i högstadiet och i gymnasieskolan (Bergström, 2007; Bremer, 2011; Hellman, 2017; Lindstrand, 2006; Lindström, 2006; Åsén, 2006). Undersökningen fokuserar på förhållandet mellan bildlärarstudenter och etablerade bildlärares syn på sina förkunskaper i normkritisk teori och metodik i förhållande till individer med flytande genusidentifiering. Undersökningen behandlar om, hur, och i såfall på vilka sätt normkritisk teori och metodik är förankrade hos bildlärarstudenter. Här undersöks också om, hur, och i så fall på vilka sätt etablerade och blivande bildlärare upplever att bildämnet kan skapa förutsättningar för inkludering och för identitetsskapande i bildundervisningen. I artikeln redogörs också för huruvida etablerade bildlärare anser att bildämnet borde vara ett kärnämne, och i så fall varför. Undersökningen bygger på tre delstudier (A, B och C). I delstudierna används mixad metod, vilket inkluderar fokusgruppsintervjuer och enkätintervjuer. Artikeln intar teoretiskt en övergripande postmodernistisk kunskapssyn och empirin analyseras i delstudie A och B utifrån intersektionell analys, samt i delstudie C utifrån diskursanalys. Delstudiernas resultat bekräftar varandra och ger tydliga svar på frågeställningarna. Svaren visar att bildstudenterna är oroade över att de inte upplever sig förberedda gällande sina metodiska kunskaper kring hur man genomför normkritisk undervisning och hur man arbetar med inkludering i bildundervisningen. Bildlärarnas svar visar att de är eniga om att bildämnet borde vara ett kärnämne, utifrån att bildämnets kommunikativa egenskaper är centrala för individens identitetsutveckling i förhållande till sig själv och i förhållande till sin omvärld.
TABLETOP ROLE-PLAYING GAMES AND THEIR POSSIBLE USE IN EDUCATION FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT AN EXPLORATION OF ETHICAL LEARNING AND ROLE-PLAY
(2020-10-15) van Oostveen, Jonathan; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Aim: This research aims at exploring the possible use of Tabletop Role-playing Games (TRPG) in ESD research and practice. The scope of this thesis is narrowed to specifically examine the opportunities that a TRPG can provide for young people to experiment with and creatively explore ethical problems relating to sustainability. Theory: This thesis employs a combination of two theoretical frameworks by Garrison et al (2014) and Kronlid and Öhman (2013). The former was used to identify educative moments that occurred during gameplay while the latter was utilized in a value-oriented comparative analysis of the game sessions and subsequent reflections. Method: Two groups of four to five young people aged 14-16 played a popular TRPG over four gaming sessions lasting two to four hours. During the recorded game sessions, the players were led through two scenarios relating to real world sustainability problems. Following the game sessions, students were interviewed as a semi-structured reflection. Both the transcripts from gameplay and the interviews were analyzed using the theoretical frameworks stated above. Results: From each group, several educative moments were identified both from the planned scenarios as well as unplanned events that occurred as a result of players’ choices in the game. These educative moments were clarified in the interviews and further insights on the game as well as the group ethical decision making process were gained. There are numerous questions that arose from the results which could lead to future research in this area. It is hoped that the results at least demonstrated the potential for further practice with and research into TRPGs in ESD; opening up doors into an exciting field of educational work and play.

Browse

Browsing Masteruppsatser (IDPP) by Issue Date