Kandidatuppsatser

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/36650

Browse

Now showing 1 - 20 of 91

Skillnader i attityder till sexualitet och sexuellt beteende hos konfirmandledare i Svenska kyrkan
(2014-10-08) Kroon Sahlin, Ann-Cathrine; University of Gothenburg/Department of Psychology; Göteborgs universitet/Institutionen för psykologi
I den här studien har jag undersökt skillnader vilka attityder konfirmandledare inom Svenska kyrkan har angående sexualsyn och sexuella läggningar. Vidare har jag undersökt hur bekväma de känner sig att bedriva sexualundervisning inom den konfirmandundervisning som man tillhandahåller, och om det finns något samband med hur religiöst konservativa konfirmandledarna förväntas vara. Undersökningen är gjord som en enkätundersökning som besvarats av 70 respondenter från Växjö och Karlstad stift. Resultatet visar att man inom Svenska kyrkan i de undersökta stiften inte kan se att konservativa religiösa åsikter påverkar attityderna till sexualitet, sexuell läggning eller den egna viljan att agera sexualupplysare inom konfirmationsundervisningens ramar.
Kan alkohol myopi teorin tillämpas på alkoholpåverkade vittnens minne av ett brott?
(2015-01-23) Wollum, Heidi; University of Gothenburg/Department of Psychology; Göteborgs universitet/Institutionen för psykologi
Enligt alkohol myopi teorin (AMT) minns alkoholpåverkade personer lika många centrala detaljer av en händelse som nyktra, men färre perifera detaljer. Syftet med detta fördjupningsarbete var att testa om AMT går att applicera specifikt på alkoholpåverkade vittnens minne av brott. Vittnesmål från 46 personer som deltog i ett experiment kodades utifrån två kodningsmanualer. För att testa teorin gjordes två statistiska analyser för att se om det var någon skillnad i mängden återberättade detaljer mellan påverkade och nyktra med avseende på centrala och perifera detaljer. Resultatet blev att både nyktra och påverkade mindes fler centrala än perifera detaljer, men att mängden centrala och perifera detaljer var samma för båda grupper. Slutsatsen blev därför att alkohol myopi teorin endast delvis kunde stödjas.
Att samtala om sexualitet på ungdomsmottagning
(2015-01-23) Dahlin, Sara; Hebeler, Cecilia; University of Gothenburg/Department of Psychology; Göteborgs universitet/Institutionen för psykologi
Syftet var att undersöka hur personal på ungdomsmottagningar beskriver hur de samtalar om sexualitet med ungdomar. Vi ville undersöka personalens upplevelse av vad som påverkade samtalet om sexualitet och studera hur personal på ungdomsmottagning upplevde olika professioners sätt att hantera samtal om sexualitet. Två fokusgruppsintervjuer genomfördes på två ungdomsmottagningar i Västsveriges storstadsregion, 7 informanter tillhörde barnmorskesidan (barnmorskor) och 7 samtalssidan (kurator/psykolog). Analysen av intervjuerna gav nio teman. Resultaten visade att benägenheten att samtala om sexualitet skilde sig åt beroende på profession. Barnmorskornas upplevelse av att via kroppen ha en direkt samtalsingång till sexualitet, ledde till att de oftare lyfte frågan om sexualitet än vad samtalssidan gjorde. Kompetens och erfarenhet ger troligen bättre förutsättningar för att kunna samtala om sexualitet.
Ledarskap och välmående: en enkätstudie om organisationsfaktorers inflytande
(2015-01-23) Synneby, Johanna; University of Gothenburg/Department of Psychology; Göteborgs universitet/Institutionen för psykologi
I en studie utförd bland medarbetare på ett svenskt företag i byggnadsbranschen (N =80) undersöktes kreativt ledarskap, teamklimat samt ledarskap i relation till välmående. Syftet var att undersöka om det föreligger ett positivt samband mellan dessa organisationsfaktorer och medarbetarnas välmående. Respondenterna fick fylla i en nätbaserad enkät bestående av fyra olika skalor, en för varje variabel. Sambanden analyserades i en korrelationsanalys och en regressionsanalys. Ett positivt signifikant samband erhölls mellan kreativt ledarskap och välmående och mellan teamklimat och välmående. Ett positivt signifikant samband mellan ledarskap och välmående erhölls endast i korrelationsanalysen. Sammantaget tyder resultaten på att ett utvecklat kreativt ledarskap, samt ett bra klimat i teamet kan vara fördelaktigt för individen i termer av bättre arbetsrelaterat välmående.
Brottsofferklander: Har bedömarens kön samt våldtäktsoffrets kön och alkoholhalt betydelse?
(2015-02-04) Wallberg, Alexandra; University of Gothenburg/Department of Psychology; Göteborgs universitet/Institutionen för psykologi
Våldtäktsoffer kan ibland klandras för vad de utsatts för, så kallat offerklander. I en experimentell studie med designen 2 (Bedömarens kön: man vs. kvinna) × 2 (Offrets kön: man vs. kvinna) × 2 (Offrets alkoholhalt: nykter vs. berusad) fick 275 juriststudenter runt om i Sverige genom en webbenkät ta del av en vinjett av ett fiktivt våldtäktsfall för att sedan utdela grad av skuld. Några av hypoteserna var att manliga bedömare skulle skuldbelägga i större utsträckning samt att manliga samt berusade offer skulle skuldbeläggas i större utsträckning. Studien visade inget stöd för hypoteserna då inga signifikanta skillnader upptäcktes mellan grupperna. Trots förekomsten av mindre metodologiska betänksamheter bidrar studien till vidare förståelse för under vilka omständigheter offerklander uppstår.
En experimentstudie om möjligheten att reducera det fundamentala attributionsfelet
(2015-03-06) Düring, Mårten; Nordgren, Alexander; University of Gothenburg/Department of Psychology; Göteborgs universitet/Institutionen för psykologi
Syftet med studien var att undersöka om det går att påverka människors attributionsstil. 40 studenter fick i ett experiment direkt information om det fundamentala attributionsfelet. Ett test av implicita personlighetsteorier ingick som en del av experimentet. Deltagarna i experimentgruppen fick se en informerande film om det fundamentala attributionsfelet och kontrollgruppen fick se en film om korrelation. Därefter undersöktes i vilken grad deltagarna gjorde det fundamentala attributionsfelet. Analysen av data visade inga signifikanta resultat om att det gick att minska det fundamentala attributionsfelet med direktinformation. Implicita personlighetsteorier hade ingen effekt på i vilken utsträckning deltagarna gjorde det fundamentala attributionsfelet. Erfarenhet av studier och arbete påverkade inte heller utfallet.
BIG 5 & Dirty Dozen - En analys av UGL-handledares personlighet
(2015-06-15) Ambjörnsson, Annika; University of Gothenburg/Department of Psychology; Göteborgs universitet/Institutionen för psykologi
Handledare vars uppgift är att hjälpa ledare till personlig utveckling i gruppdynamiska sammanhang förväntas vara både prosocial och ha en ”agentisk stil” (i.e., extroverta, öppna för nya erfarenheter, hög självkänsla och emotionellt stabila). En ”agentisk stil” har tidigare associerats till mörka och manipulativa personlighetsdrag. Syftet var att undersöka om handledares ”agentiska stil” är relaterad till mörka drag med exploatering och manipulation av deras omgivning. 153 handledare självrapporterade personlighet och självkänsla via en webbenkät. Korrelationsanalyser gjordes mellan variablerna. I motsats till tidigare studier visade det sig att handledarnas mörka drag var negativt associerade till deras ”agentiska drag”. Slutsatsen är att arbetsuppgifter som ställer krav på högt prosocialt beteende kan leda till en ”agentisk stil” utan manipulativt beteende.
Självbestämmande och välbefinnande på arbetet hos personal på äldreboende
(2015-09-10) Ekström, Maud; University of Gothenburg/Department of Psychology; Göteborgs universitet/Institutionen för psykologi
Självbestämmande, kompetens och gemenskap är enligt självbestämmande-teorin en viktig förutsättning för välbefinnande. Syftet med studien var att undersöka om det fanns någon skillnad i upplevt allmänt välbefinnande och välbefinnande på arbetet hos personalen beroende på styrningsform och personalinflytande på arbetsplatsen. Det undersöktes med en enkät som lämnades ut till personalen på fyra kommunala äldreboenden, varav ett en så kallad intraprenad, med stort personalinflytande. 64 deltagare svarade på frågor om allmänt välbefinnande (Satisfaction With Life Scale) och arbetstillfredställelse (delar av Basic Psychological Need Scale, baserad på självbestämmande-teorin). Studien visade att personalen på intraprenaden upplevde mer allmänt välbefinnande och även mer välbefinnande på arbetet än traditionellt styrda äldreboenden.
Finns det samband mellan relationen chef-medarbetare och gruppens arbetssätt respektive måluppföljning?
(2015-09-14) Uhlén, Suzan; University of Gothenburg/Department of Psychology; Göteborgs universitet/Institutionen för psykologi
Forskning visar att kvaliteten i relationen mellan chef och medarbetare påverkar individens och gruppens prestation. Forskning visa också att kvaliteten i ett teams måluppföljning påverkar teamets prestation. Syftet med studien var om kvaliteten i relationen är högre bland dem som arbetar teambaserat jämfört med dem som arbetar individuellt. Vidare ville jag se om det fanns samband mellan kvaliteten i måluppföljningen i teamet och kvaliteten i relationen chef-medarbetare. En kvantitativ studie genomfördes med hjälp av en enkät på en statlig myndighet (N=108). Inget stöd fanns för att arbetssättet påverkar kvaliteten i relationen chef-medarbetare. Däremot fanns stöd för sambandet mellan teamets kvalitetet i måluppföljningen och kvaliteten i relationen chef-medarbetare. Resonemang förs om hur teamprocessen påverkar kvaliteten i relationerna.
Problemlösning i små grupper: tilldelade rollers betydelse för prestation och tillfredsställelse
(2015-09-23) Luvö, Thomas; University of Gothenburg/Department of Psychology; Göteborgs universitet/Institutionen för psykologi
En experimentell studie om huruvida intellektuell problemlösning i små grupper påverkas av gruppmedlemmarnas roller. Huvudhypotesen var att gruppens prestation försämras om gruppmedlemmarna tilldelas roller med olika ansvarsområden. Försöksdeltagarna (N = 54) löste ett intellektuellt bokstav-till-sifferproblem i grupper om tre personer. Ingen skillnad i prestation uppmättes mellan grupperna där gruppmedlemmarna tilldelats roller och grupperna där gruppmedlemmarna ej tilldelats roller. Gruppernas prestation korrelerade däremot positivt med hur väl gruppmedlemmarna kände varandra före experimentet. Gruppmedlemmarna som ej tilldelats roller var även mer tillfreds och mer positiva till varandra än de som hade tilldelats roller. Tillämpningen av dessa resultat är att personerna i en liten grupp behöver lära känna varandra väl för att tillsammans bli högpresterande och att roller ej bör användas i små grupper. Även ytterligare hypoteser, slutsatser och implikationer diskuteras.
”En plats där jag faktiskt kan göra skillnad”: Värvarens upplevelse av sin arbetsmiljö.
(2016-02-26) Porathe, Hedvig; University of Gothenburg/Department of Psychology; Göteborgs universitet/Institutionen för psykologi
Studien syftade till att beskriva hur personer som arbetar med att värva månadsgivare till humanitärt bistånd upplever sitt arbete och sin psykosociala arbetsmiljö. Värvare (N=6 varav 3 kvinnor) från välgörenhetsorganisationer i Göteborg intervjuades med ett semistrukturerat frågeschema. Intervjuerna transkriberades och analyserades semantiskt med en tematisk analys. De huvudteman som identifierades var Krav, Kontroll, Socialt stöd, Engagemang och Hanterande. Resultaten visade att värvaryrket är både givande och krävande för de anställda.
Samband mellan extrovert personlighet och arbetsrelaterad stress- respektive energinivå, sjukfrånvaro och sjuknärvaro
(2016-02-26) Havenfyr, Monika; Johnsen, Solveig; University of Gothenburg/Department of Psychology; Göteborgs universitet/Institutionen för psykologi
Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan extrovert personlighet och individens upplevda stress- och energinivå efter en arbetsdag samt individens rapporterade sjukfrånvaro och sjuknärvaro. Åttiotvå yrkesverksamma personer på en statlig myndighet besvarade en enkät innehållande "Stress-energi-formuläret" (SEF) och delar ur "Big Five Inventory" (BFI). Resultat visade ett signifikant negativt samband mellan extrovert personlighet och stressnivå (r (80) = -,35, p < ,01) samt ett signifikant positivt samband mellan extrovert personlighet och energinivå (r (80) = ,31, p <, 0 I). Sambandet mellan sjukfrånvaro och sjuknärvaro var signifikant positivt (rs (79) = ,25, p < ,05). Däremot visade resultatet inget signifikant samband mellan extrovert personlighet och sjukfrånvaro eller sjuknärvaro. Extrovert personlighet kopplas därmed till arbetsrelaterad stress/energi men inte till sjukfrånvaro/sjuknärvaro.
The Rubber Hand Illusion and Skin-to-Skin Touch: Does the Touch of Others Matter for Feeling Like Me?
(2016-06-03) Andersson, Patrik; Sjölund, Anna-Maria; University of Gothenburg/Department of Psychology; Göteborgs universitet/Institutionen för psykologi
In this study we investigated if skin-to-skin touch moderates the effect of the Rubber Hand Illusion. Twenty participants (all right-handed) took part in the experiment. The participants’ own hands (hidden from view) were either stroked in synchrony (should induce the illusion) or asynchrony (control condition) with a rubber hand, using the experimenter’s own hand, a wide brush or a small brush. We found no significant difference for the stimulation types for the proprioceptive drift F(2, 19) = .33, p = .72 or for the subjective rating, F(2, 19) = .43, p = .65. However, both outcome measures showed the same trend (that the skin-to-skin touch induced the strongest illusion) and therefore we neither conclusively rejected nor confirmed our hypothesis.
”Till slut har jag inga gränser” Hur påverkas sexualiteten hos kvinnor med alkohol- och drogmissbruk?
(2016-06-06) Trygg, Elin; Trygg, Therese; University of Gothenburg/Department of Psychology; Göteborgs universitet/Institutionen för psykologi
Tidigare forskning visade att sexualiteten var ett av de områden som påverkats av ett missbruk. Det har visat sig finnas förväntanseffekter kopplade till droger i samband med sexualitet. Den här studien är en kvalitativ studie som undersökte hur kvinnor upplevde om, och i så fall hur, sexualiteten påverkats av deras missbruk samt hur de upplevt att sexualitet talats om i CRA- (Community Reinforcement Approach) behandling. Tio kvinnor mellan 19-57 år med nyligen aktivt missbruk intervjuades. Resultatet visade att respondenternas upplevelser av sin egen sexualitet var förknippad med missbruket. Resultaten visade också att respondenterna hade ett behov av att tala kring sin sexualitet kopplat till missbruket. Förhoppningen var att förståelsen av respondenternas egna upplevelser kunde integreras i behandlingsmetoden, CRA för kvinnor med missbruk”.
Finns det ett samband mellan utbildningsnivå och internalisering av utseendeideal?
(2016-06-22) Warfvinge, Paula; University of Gothenburg/Department of Psychology; Göteborgs universitet/Institutionen för psykologi
En brist i tidigare forskning är att internalisering av utseendeideal i stor utsträckning enbart har undersökts hos akademiker. Denna studie undersökte skillnader i internalisering av utseendeideal (både generella och atletiska) beroende på utbildningsnivå och kön. Deltagarna (N = 523) var vid undersökningstillfället 24 år gamla (M = 24.4, s = 0.5). Resultatet visade att akademiker hade en högre internalisering av det atletiska utseendeidealet än ickeakademiker, men skiljde sig inte åt vad gällde internalisering av det generella utseendeidealet. Kvinnor hade en högre internalisering av det generella utseendeidealet än män, men skiljde sig inte åt vad gällde det atletiska utseendeidealet. Flera faktorer kan ligga bakom akademikers högre grad av internalisering av det atletiska utseendeidealet, t.ex. kulturell miljö, familjebakgrund och socioekonomisk bakgrund.
Har individer som praktiserar mindfulness högre självmedkänsla än de som inte gör det?
(2016-08-05) Brenner, Charlotte; University of Gothenburg/Department of Psychology; Göteborgs universitet/Institutionen för psykologi
I studien undersöktes självmedkänsla hos individer som antingen praktiserar eller inte praktiserar mindfulness med syftet att se om det förelåg någon skillnad i självmedkänsla mellan dessa grupper. Urvalet (N = 78) bestod av 54 kvinnor respektive 24 män med medelåldern 43.8 år (s = 11.2) som fick uppskatta sin självmedkänsla via självskattningsformuläret Self-Compassion Scale. Resultatet visade ingen signifikant skillnad i självmedkänsla mellan individer som praktiserar mindfulness jämfört med de som inte praktiserar. Däremot framkom en signifikant könsskillnad där männen hade högre självmedkänsla än kvinnorna, specifikt inom självmedkänslans delskalor självdömande, isolering och överidentifiering. Forskning kan framöver fokusera på att upptäcka och förebygga könsskillnader i självmedkänsla tidigt i åldrarna och skräddarsy åtgärder för stärkning av densamma.
Vikten av upplevd resursknapphet för beslutstrategier
(2016-11-03) Ansari, Arian; University of Gothenburg/Department of Psychology; Göteborgs universitet/Institutionen för psykologi
Denna studie undersökte effekten av upplevd resursknapphet på sätt att fatta beslut. En webbaserad enkät besvarades av 223 personer där majoriteten var studenter. Resultaten gav stöd till studiens huvudhypotes om att upplevd resursknapphet samvarierar negativt med tendenser att alltid sträva mot det bästa alternativet i beslutssituationer (r = -.202, p = .002). Däremot visades inget signifikant samband mellan upplevd resursknapphet under uppväxten och tendenser att alltid sträva mot det bästa alternativet i beslutssituationer. Slutsatsen var att individer som upplever resursknapphet tenderar att fokusera på de problem denna tillför snarare än att leta efter det bästa alternativet i en beslutssituation.
Oro, frihet och bristande tilltro – attityder och värderingar hos föräldrar som väljer bort barnvaccination
(2017-01-24) Edén, Elin; University of Gothenburg/Department of Psychology; Göteborgs universitet/Institutionen för psykologi
Studien undersöker om attityder, åsikter, oro och värderingar hos föräldrar som väljer att tacka nej helt eller delvis till barnvaccination skiljer sig från föräldrar som tackar ja till att vaccinera sina barn. Undersökningen baserades på en webbenkät och deltagarna (N = 328) rekryterades i en föräldragrupp på Facebook. Resultatet visade att föräldrar som tackar nej helt eller delvis till att vaccinera sina barn har signifikant lägre tilltro till vårdpersonal, forskning och samhällsfunktioner, är mer oroliga för vacciners säkerhet och har högre grad av medicinsk autonomi och individuell frihet än föräldrar som väljer att vaccinera sina barn. Resultaten har implikationer för hur vårdpersonal bättre kan bemöta vaccinskeptiker på ett respektfullt sätt och belyser ett flertal bakomliggande faktorer som kan påverka vaccinationsvalet.
More than Shyness: Selective Mutism and its Link to Sensory Processing Disorder
(2017-02-03) Brimo, Katarzyna; University of Gothenburg/Department of Psychology; Göteborgs universitet/Institutionen för psykologi
Selective mutism (SM) is a childhood anxiety disorder. Since anxiety is related to Sensory Processing Disorder (SPD) the purpose of this study was to find out if sensory processing difficulties are present in children with SM. Clinical information was collected online from 147 caregivers and the data were complete for 122 subjects (ages 3-18). Short Sensory Profile (SSP) assessment was used to measure sensory reactivity in a group of children with SM. According to SSP definite sensory impairments were detected in 64 % of the children with SM, whereas probable sensory impairments were present in 24 % of the SM group. The highest rates of SPD were reported in three sections of SSP: taste/smell sensitivity, visual/auditory sensitivity and auditory filtering. Moreover, SPD was present at higher rate in children with SM compared to a group of typically developing children. The above findings suggest that a vast percentage of children with SM may be affected by SPD, regardless of other co-occurring diagnoses. This pioneering result has an implication for complementing the existing SM therapy methods with Sensory Integration training (SI) and/ or neurosensorimotor reflex integration techniques.
The tightrope walkers: Experiences of non-Hegemonic Masculinities in Homosocial environments
(2017-02-28) Stern, Pär; University of Gothenburg/Department of Psychology; Göteborgs universitet/Institutionen för psykologi
Masculinity is complex, and so is interaction between different masculinities. In semi-structured interviews, six non-hegemonic men, aged between 26 and 45, were asked about how they perceive masculinity and the homosocial environment. The analysis showed two main themes: Configurations of the laddish culture and Coping with the laddish environment. The first theme reflected a laddish culture that was competitive, emotionally restrictive, and hierarchical, that was used as a mean to create homogeneity and consensus within the group. The second theme showed that by social adaptability, choosing non-hegemonic social circles, and cultural changes, the participants could engage in homosocial environments without its negative aspects. This implies that there are great benefits in adding more nuances to what being a man entails.

Browse

Browsing Kandidatuppsatser by Issue Date