Avdelningen för analys och utvärdering / Division of Analysis and Evaluation (-2012)

Permanent URI for this communityhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/24886

Browse

Now showing 1 - 20 of 40

Alumnuppföljningar. Hur arbetar Göteborgs universitet med uppföljningar av tidigare studenter? En nulägesbeskrivning.
(Göteborgs universitet, 2009-10) Bokenstrand, Cecilia; Johansson, Johan; Stenvall, Anna Clara; Göteborgs universitet, Gemensamma förvaltningen, Avdelningen för analys och utvärdering
Högskoleverket konstaterade 2004 i rapporten ”Uppföljning av studenter” att det genomförts en mängd alumnundersökningar vid Göteborgs universitet men att arbetet hade brister i systematik, samordning och återkoppling. Sedan Högskoleverket presenterade sin rapport för fem år sedan har arbetet med alumnuppföljningar vid Göteborgs universitet utvecklats i flera väsentliga avseenden. Inte minst har värdet av alumnuppföljningar fått en tydligare förankring i universitets styrdokument på både central- och fakultetsnivå. Vidare har en central stöd- och samordningsresurs tillkommit som bland annat genom uppbyggnad av den så kallade alumndatabasen skapat helt nya förutsättningar för direktkontakt och nätverksarbete med tidigare studenter. De senaste åren har också en rad ytterligare alumnuppföljningar genomförts, flera ämnes- eller programspecifika, några på fakultetsnivå och en universitetsövergripande. Men även om det gjorts framsteg i arbetet med alumnuppföljningar visar nulägesbeskrivningen att det fortsatt finns brister i arbetets systematik. Olika utbildningar/ämnen har kommit olika långt. Uppföljningarna varierar i fokus och omfång. I vissa fall sker undersökningarna regelbundet men mer vanligt är att de görs sporadiskt. Den stora merparten av alumnuppföljningarna i sammanställningen fokuserar på studenternas etablering på arbetsmarknaden. Ett flertal har också undersökt utbildningens relevans för arbetslivet och några har tittat på studenternas synpunkter på utbildningen. Enkätundersökningar i kombination med registerdata är det vanligaste tillvägagångssättet. Uppsala och Lunds universitets arbete med alumnuppföljningar har i olika sammanhang lyfts fram som goda exempel. Vid de här lärosätena görs alumnuppföljningar i samverkan mellan en central funktion och utbildningarna. I båda fallen arbetar man med en gemensam frågemall som vid utbildningsspecifika uppföljningar kompletteras med särskilt anpassade frågor. Undersökningarna fungerar som förändringsinstrument i syfte att skapa åtgärdsrelaterade informationsunderlag. Göteborgs universitet har inte utvecklat en liknande systematik vilket bland annat innebär att möjligheterna till jämförelser mellan undersökningar inom olika ämnen/ utbildningar och mellan undersökningar på olika nivåer är starkt begränsade. Utmärkande för arbetet med alumnuppföljningar vid Lunds och Uppsala universitet är också att det utgör en central del i de respektive lärosätenas kvalitetsutvecklingssystem. Alumnuppföljningarna vid Göteborgs universitet är inte på samma systematiska sätt integrerade i kvalitetsarbetet och variationerna inom universitet är stora när det gäller att använda alumnundersökningar som underlag för kvalitetsutveckling i utbildningen.
Postdoc-anställningar. Utvärdering av 2007 års strategiska stasning på postdoc-anställningar.
(Göteborgs universitet, 2010-03) Bokenstrand, Cecilia; Sidiropoulos, Jennie; Johansson, Johan; Göteborgs universitet, Gemensamma förvaltningen, Avdelningen för analys och utvärdering
Shanghai-listan. Göteborgs universitets placering på Academic Ranking of World Universities (ARWU). Indikatorer och konklusioner.
(Göteborgs universitet, 2010-08) Gunnarsson, Magnus; Göteborgs universitet, Gemensamma förvaltningen, Avdelningen för analys och utvärdering
Göteborgs universitets placering på Shanghai Jiao Tong Universities (SJTU) årliga ranking-lista (Academic Ranking of World Universities) har analyserats i ett PM. I PM:et diskuteras resultatet utifrån de olika indikatorer som listan baseras på.
Times-rankingen. Universitetsrankingen från Times Higher Education.
(Göteborgs universitet, 2010-08) Gunnarsson, Magnus; Göteborgs universitet, Gemensamma förvaltningen, Avdelningen för analys och utvärdering
Inför publiceringen av rankinglistan från Times Higher Education beskrivs här de ändringar som aviserats. Listan kommer inte att kunna jämföras med tidigare år eftersom den har byggts om från grunden. Analys och utvärdering diskuterar metodförändringarna samt förväntade resultat i ett PM.
Utvärdering av 2007 års strategiska satsning på samarbetsprojekt över fakultetsgränserna
(Göteborgs universitet, 2010-10) Bokenstrand, Cecilia; Sidiropoulos, Jennie; Stenvall, Anna Clara; Göteborgs universitet, Gemensamma förvaltningen, Avdelningen för analys och utvärdering
2007 års satsning på ”tvärande projekt” var den första i sitt slag vid Göteborgs universitet. Satsningen som syftade till att stimulera samverkan över fakultetsgränserna innebar att knappt 18 miljoner kronor fördelades på 19 projekt. Den genomförda utvärderingen visar att satsningen mottagits positivt och den bedöms av dem som tilldelades medel ha spelat en mycket viktig roll för att möjliggöra eller vidareutveckla samverkan över fakultetsgränserna. Med undantag av några kritiska röster, som ifrågasätter hela idén med riktade och villkorade utlysningar, menar också flertalet intervjuade att den här typen av satsningar bör återkomma. Den fråga som utvärderingen tagit sin utgångspunkt i löd på följande sätt: Är utlysningar av det här slaget ett verksamt medel för att stimulera gränsöverskridande samverkan? Och vad kan i så fall förbättras? Pengar är ett styrmedel med stort genomslag. 2007 års utlysning av strategiska medel för tvärande projekt fick starkt gensvar. På kort tid inkom uppemot 100 projektförslag som byggde på ännu flera forskares idéer och insatser. Inför eventuella liknande satsningar i framtiden finns en rad lärdomar från 2007 års satsning att ta fasta på. För att skapa förutsättningar att identifiera de mest fruktbara idéerna kan framförallt processen kring satsningen planeras bättre och göras tydligare. För att skapa transparens måste alla steg i processen göras spårbara och kunna följas i diarieförd dokumentation. Vidare är det väsentligt att kriterier för bedömning och urvalsförfarande görs kända och kommuniceras i samband med utlysningen. Det ska också vara tydligt hur ansökningarna ska vara utformade. För att möjliggöra utvärdering på projektnivå är det också lämpligt att i samband med utlysningar av det här slaget uppmana de sökande att ange vilka parametrar man kommer att använda för att mäta sin framgång. I 2007 års satsning präglades ansökningsförfarandet av tidsbrist. I framtiden kan detta undvikas genom bättre framförhållning. Vid interna utlysningar styr universitetet självt över tidplanen och kan säkerställa att intresserade forskare/ forskargrupper ges rimlig tid att utforma problemställningar, finna samarbetspartners och skriva ansökningar. Ansöknings- och urvalsförfarandet präglades också av fakultetsvisa olikheter. I något fall identifierades tidigt ett fåtal redan etablerade samarbeten som man valde att gå vidare med. I andra gick man ut i ett brett upprop till alla. Vilken metod som lämpar sig bäst för att identifiera de mest intressanta projektidéerna – bottom-up, top-down eller kanske en kombination av båda – kan inte ges ett entydigt svar utan måste avgöras från gång till annan. Oavsett val av metod är det vid universitetsövergripande satsningar viktigt att bedömnings- och rangordningsprocessen bedrivs på samma sätt över hela universitetet och görs öppet och samordnat. Möjligheterna blir då lika för alla sökande. Projektledarna för de samverkansprojekt som tilldelades medel 2007 har i utvärderingen getts möjlighet att komma med förslag till hur eventuella liknande satsningar kan förbättras i framtiden. Förslagen är av varierande karaktär och ibland direkt motstridiga varför de inte kan sammanfattas på något entydigt sätt. Några teman återkommer dock i flera förslag. Exempelvis är fakulteternas roll i ansöknings- och urvalsförfarandet ett område där många ser att det finns en möjlig förbättringspotential. Förslagen i denna del handlar om att begränsa och/eller förtydliga fakulteternas inflytande i prioriteringsarbetet. Vidare är det en utbredd uppfattning att strategiska insatser bör genomföras med en större grad av långsiktighet och kontinuitet. Exempelvis föreslås att satsningar som denna bör omfatta en längre tidsperiod, göras återkommande och eventuellt följas upp med ytterligare projektmedel. För att långsiktigt stimulera samverkan föreslås också en koppling mellan tilldelningen av fakultetsmedel och förekomsten av tvärande samarbeten. Vidare framförs tanken att det inom områden där konkurrensen om rådsmedel är särskilt hård kan finnas skäl för universitetet att satsa på forskare som trots mycket goda vitsord inte fått utdelning på sina ansökningar. En bärande idé bakom svensk forskningspolitik under senare år har varit att forskningen bäst gynnas genom satsningar på stora mångvetenskapliga och gränsöverskridande projekt. För att universitetet ska kunna hävda sig i den nationella konkurrensen är det därför väsentligt att arbeta på lång sikt med att stimulera utvecklingen av starka forskningsmiljöer genom samverkan över disciplin- och fakultetsgränser. För närvarande befinner sig Göteborgs universitet i en förändringsprocess där siktet är inställt på att skapa en mer ändamålsenlig organisation. I den nu pågående utredningen kring framtida organisationslösning ingår att se över dels indelningen i fakultetsområden, dels ansvarsfördelningen mellan olika nivåer inom universitetet. De iakttagelser som kommit fram i utvärderingen kring fakulteternas roll ligger väl i linje med den förestående omorganisationen. Men oavsett val av framtida organisationsmodell är det viktigt att bära med sig att organisatoriska gränsdragningar enbart är ett av flera hinder som måste övervinnas för att skapa konstruktiva samarbeten. Även inom ramen för en organisation med bredare områdesindelning kommer det att finnas behov av att stimulera samverkan. Det tar tid att bygga upp och hålla ihop samarbetsformer där disciplinära, kulturella och andra olikheter kan mötas på ett fruktbart sätt.
CHE ExcellenceRanking. "Zeit-listan".
(Göteborgs universitet, 2010-10) Gunnarsson, Magnus; Göteborgs universitet, Gemensamma förvaltningen, Avdelningen för analys och utvärdering
I PM 2010:04 diskuteras ytterligare en rankinglista som har publicerats i dagarna. Bakom listan står Centre for Higher Education Development (CHE) som är en icke-vinstdrivande organisation. CHE jämför de största europeiska universiteten i sju separata ämnen och tilldelar lärosäterna excellensstjärnor om de, för en given indikator, tillhör de lärosäten som tillsammans står för minst 50 procent av ”the achievement” inom området. Göteborgs universitet har tilldelats stjärnor i tre ämnen.
University Ranking Lists - a directory
(Göteborgs universitet, 2010-12) Gunnarsson, Magnus; Göteborgs universitet, Gemensamma förvaltningen, Avdelningen för analys och utvärdering
Rankinglistor för universitet - en katalog
(Göteborgs universitet, 2010-12) Gunnarsson, Magnus; Göteborgs universitet, Gemensamma förvaltningen, Avdelningen för analys och utvärdering
Universitetsrankingar har fått mycket uppmärksamhet de senaste åren, och Avdelningen för analys och utvärdering har fått i uppdrag att följa området inom ramen för sin omvärldsbevakning. I detta dokument beskrivs de svenska och internationella listor som bedömts vara av någon relevans för Göteborgs universitet. Varje rankinglista beskrivs kortfattat, inklusive de svenska lärosätenas placering på listan. För varje lista anges också ett metodologiskt betyg samt en bedömning av hur mycket uppmärksamhet listan röner; principer och metoder bakom dessa bedömningar beskrivs i de efterföljande två kapitlen. Med hjälp av det metodologiska betyget upprättas också en ranking av universitetsrankingar. Denna rapport kommer därför att uppdateras allteftersom mer information framkommer, och allteftersom rankingområdet förändras.
Resultatet av universitetsrankingen från Times Higher Education 2010
(Göteborgs universitet, 2010-12) Gunnarsson, Magnus; Göteborgs universitet, Gemensamma förvaltningen, Avdelningen för analys och utvärdering
Att leva med universitetsrankingar. En analys av olika universitetsrankingar och hur Göteborgs universitet kan förhålla sig till dem.
(Göteborgs universitet, 2010-12) Gunnarsson, Magnus; Göteborgs universitet, Gemensamma förvaltningen, Avdelningen för analys och utvärdering
Ett antal rankinglistor analyseras och jämförs med varandra, deras användning diskuteras, och några olika förhållningssätt till rankingar skisseras. Slutligen lämnas ett antal förslag till hur Göteborgs universitet kan förhålla sig till universitetsrankingar.
Metodrapport Göteborgsakademiker 2010
(Göteborgs universitet, 2011-01) Sternvik, Josefine; Göteborgs universitet, Gemensamma förvaltningen, Avdelningen för analys och utvärdering
Undersökningen Göteborgsakademiker 2010 genomfördes våren 2010. Enkäter skickades ut till knappt 8000 respondenter som tagit examen (eller läst motsvarande antal poäng) vid Göteborgs universitet under perioden höstterminen 2003 till och med vårterminen 2007. 65 procent av alumnerna svarade på enkätfrågorna, som handlade om synen på de tidigare studierna, vägen in på arbetsmarknaden samt den nuvarande arbetssituationen. I studien finns en liten överrepresentation av kvinnor, men den i övrigt goda representativiteten bland de svarande i förhållande till urvalsramen innebär att undersökningen utgör ett mycket bra underlag för beskrivningar och analyser av Göteborgs universitets alumner och av synen på studietiden och arbetslivet. Den höga svarsfrekvensen samt det i stort sett obefintliga internbortfallet förstärker denna slutsats ytterligare. Det omfattande materialet medger uppdelningar på till exempel fakultetsnivå, större yrkesexamen och huvudämnen, vilket möjliggör en verksamhetsnära och anpassad återkoppling av resultaten. Förutom fakultetsvisa presentationer förankras resultaten i olika möten och grupperingar både centralt och lokalt. Resultaten kommer också att finnas tillgängliga på webben i form av olika Powerpoint-presentationer. En mer universitetsövergripande rapport kommer att publiceras under våren 2011. Samtliga fakulteter har erbjudits möjlighet att reagera på de analyser som direkt berör deras verksamhet och alla har haft möjlighet att ta del av specialframtagna presentationer fokuserade just på den enskilda fakulteten eller intresseområdet. Återkopplingen ut till de olika fakulteterna har sett väldigt olika ut beroende på vad som efterfrågats. Helt klart är dock att de har varit av stor betydelse för studiens giltighet. De har hjälpt till att kvalitetssäkra materialet.
Minskade intäkter för utländska universitet. En omvärldsobservation.
(Göteborgs universitet, 2011-01) Gunnarsson, Magnus; Göteborgs universitet, Gemensamma förvaltningen, Avdelningen för analys och utvärdering
Urank 2011. En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.
(Göteborgs universitet, 2011-03) Gunnarsson, Magnus; Göteborgs universitet, Gemensamma förvaltningen, Avdelningen för analys och utvärdering
Fusioneringsvåg i universitetsvärlden
(Göteborgs universitet, 2011-05) Gunnarsson, Magnus; Göteborgs universitet, Gemensamma förvaltningen, Avdelningen för analys och utvärdering
Shanghairankingen 2011. En analys av resultatet för Göteborgs universitet
(Göteborgs universitet, 2011-08) Gunnarsson, Magnus; Göteborgs universitet, Gemensamma förvaltningen, Avdelningen för analys och utvärdering
QS World University Rankings
(Göteborgs universitet, 2011-09) Gunnarsson, Magnus; Göteborgs universitet, Gemensamma förvaltningen, Avdelningen för analys och utvärdering
I ett PM diskuteras QS-rankinglista som från och med 2010 är självständig från Times Higher Education. Göteborgs universitet avstod från att leverera underlag till QS-rankingen (vilket gjorts tidigare år), men finns ändå med på 2010 års lista.
Universitetsrankingen från QS 2011. Resultat för Göteborgs universitet.
(Göteborgs universitet, 2011-09) Gunnarsson, Magnus; Göteborgs universitet, Gemensamma förvaltningen, Avdelningen för analys och utvärdering
Konsultföretaget QS publicerade 5 september sin årliga universitetsranking. Detta PM analyserar resultaten för de svenska lärosätena, men fokus på Göteborgs universitet.
Examenstillstånd och examensvolymer. En sammanställning av uppgifter över Göteborgs universitet och konkurrerande lärosäten.
(Göteborgs universitet, 2011-09) Borne, Katarina; Göteborgs universitet, Gemensamma förvaltningen, Avdelningen för analys och utvärdering
De senaste årens nya möjligheter att söka examenstillstånd är en faktor som påverkar högskolelandskapets utveckling. Inte minst de västsvenska högskolorna har varit framgångsrika i att få examenstillstånd på såväl avancerad- som forskarnivå. Rapporten ger en översikt över nuvarande examenstillstånd och examensvolymer vid Göteborgs universitet och konkurrerande lärosäten.
Universitetsrankingen från Times Higher Education 2011. En analys av resultatet för Göteborgs universitet.
(Göteborgs universitet, 2011-10) Gunnarsson, Magnus; Göteborgs universitet, Gemensamma förvaltningen, Avdelningen för analys och utvärdering
Universitetsrankingen från Times Higher Education publicerades i 2011 års version den 6 oktober. I ett nytt pm från avdelningen görs en kort analys av utfallet för Göteborgs universitet.
Aktuella frågor i omvärlden. En sammanställning från omvärldsbevakningen.
(Göteborgs universitet, 2011-11) Gunnarsson, Magnus; Borne, Katarina; Göteborgs universitet, Gemensamma förvaltningen, Avdelningen för analys och utvärdering
Universitet i mer eller mindre hela världen strävar mot ökad internationalisering, i form av inresande utbytesstudenter och freemovers, rekrytering av utländska lärare och forskare, forskningssamarbeten över nationsgränser, och utlandscampus. Många universitet i framförallt den anglo-saxiska världen ser detta som en avsevärd marknadstillväxt, och positionerar sig för att kapa ytterligare andelar. Den ökade konkurrensen om studenter, forskare och externa medel leder också till lärosätessammanslagningar. Den ekonomiska krisen i västvärlden har lett till minskade inhemska intäkter för högskolesektorn i många länder, vilket har lett till ökad fokus på internationell studentrekrytering, men även till höjda eller införda studieavgifter. I vissa länder, som Frankrike och Tyskland, har regeringarna dock medvetet valt att skydda forskning och högre utbildning från nedskärningar. I Sverige fortsätter trenden mot ökad autonomi i kombination med mål- och resultatstyrning för universitet och högskolor. Högskoleverkets nya utvärderingar av utbildningar ska ligga till grund för medelstilldelning, och den nuvarande indikatorbaserade tilldelningen av forskningsanslag är på väg att utökas. Parallellt med detta, och möjligen som en konsekvens av det, har forskningsutvärderingar genomförts vid flera svenska lärosäten. Man ser också ett ökat fokus på interna kvalitetssystem i sektorn. Det vikande studentunderlaget, Högskoleverkets prövande och inkallande av examenstillstånd, samt regeringens koncentration av resurser till universiteten har lett till att många mindre lärosäten står inför svåra ekonomiska utmaningar de närmsta åren. Sannolikheten är hög att täta samarbeten och även regelrätta sammanslagningar kommer att ske. Detta gäller inte minst inom Västra Götalandsregionen. Utanför det ovan beskrivna klustret av trender i universitets- och högskolesektorn finns flera andra mer fristående trender, som oftast får mindre uppmärksamhet. I många länder pågår en kontinuerlig diskussion om akademisk frihet, vilket tar sig olika uttryck beroende på hur hotbilden ser ut. En annan trend är att särskilt amerikanska universitet experimenterar med digitala medier för att hitta effektivare och mer verkningsfulla utbildningsformer.

Browse

Browsing Avdelningen för analys och utvärdering / Division of Analysis and Evaluation (-2012) by Issue Date