Magisteruppsatser / Institutionen för kost- och idrottsvetenskap

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/24181

Browse

Browsing Magisteruppsatser / Institutionen för kost- och idrottsvetenskap by Subject "Fysisk aktivitet"

Filter results by typing the first few letters
Now showing 1 - 2 of 2
  • No Thumbnail Available
    Item
    Att påverka sin hälsa - Uppfattningar om hälsorelaterade beteenden och om Hälsoteket i Angered
    (2011-02-16) Tuomi, Minna; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
    Hälsan skiljer sig mellan olika grupper i Sverige. Invandrare, arbetslösa, lågutbildade och personer med låg social status har visat sig ha en sämre hälsa. En betydande orsak för den sämre hälsonivån är livsstilsfaktorer så som kost, fysisk aktivitet, eller brist på sådan, och stress. Dessa faktorer kan påverkas, någonting som Hälsoteket i Angered vill underlätta för befolkningen i stadsdelarna Gunnared och Lärjedalen. Men upplever folk att de kan påverka sin hälsa? Syftet var att ta reda på om personer bosatta i dessa stadsdelar upplever att de kan påverka sin hälsa, och i hur stor grad de försökt göra det. Tio personer med divergerande kulturell bakgrund intervjuades. Undersökningen hade sin utgångspunkt i fenomenografin. Och resultatet analyserades med hjälp av transtheoretical model of stages of change (TTM) och social cognitive theory (SCT). Alla ansåg att de kunde påverka sin hälsa, tillvägagångssätten var dock olika. Områden så som kost, motion, självkänsla, stress och läsandet av religiös litteratur togs upp som viktiga för hälsan. Tre olika beskrivningskategorier gick att urskilja i fråga om hur långt man kommit med att påverka sina hälsobeteenden. Första kategorin hade hälsoproblem men såg inte hur de skulle kunna påverka dem. I kategori två hade personerna ändrat hälsobeteenden och i den sista kategorin hade man inga hälsoproblem och hälsosamma vanor var självklara. Tre nyckelord som var centrala för om man deltog i Hälsotekets aktiviteter eller inte var tid, intresse och platsen för aktiviteten.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Vilken påverkan har friskvårdsbidrag? Arbetsgivarens och arbetstagarnas uppfattningar om friskvård och fysisk aktivitet
    (2015-08-10) Gustafsson, Mattias; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
    Syftet med denna uppsats är tvådelat, dels att undersöka och analysera hur fem arbetstagare och HR-chefen i ett bostadsföretag uppfattar friskvård och fysisk aktivitet, samt undersöka hur arbetstagarnas föreställningar om friskvård och fysisk aktivitet påverkar deras nyttjande av bostadsföretagets friskvårdsbidrag. För att kunna undersöka vad intentionerna är och vad som påverkar arbetstagare och arbetsgivare i förhållande till friskvård och fysisk aktivitet redovisas väsentliga delar av arbetsmiljölagen, sjuklönelagen och skatteverkets regleringar som alla kan påverka friskvårdsarbetet på ett företag. Studien har även intresserat sig för Bethon, Ewing och Hal (2005) tidigare forskning gällande personalförmåner. Annan relevant tidigare forskning är Wen och Wu (2012) som menar på att fysisk inaktivitet är en bidragande orsak till folkhälosproblem, vilket har kompletteras ytterligare med bland annat rapporter från World Health Organization (WHO). Bandura (1986) och den socialkognitiva teorin används som teoretisk utgångspunkt och den beskriver hur individen påverkas av både inre och yttre faktorer. Modellen i Banduras (1986) socialkognitiva teori är framtagen för att underlättar förståelsen för vilka parametrar som påverkar ett beteende (Prochaska, Reddning & Everts, 2008), i detta fall hur individer förhåller sig till friskvård och fysisk aktivitet. Studien lutar sig mot en kvalitativ forskningsmetod med en kvalitativ innehållsanalys, Empiriinsamlingen har skett genom sex stycken semistrukturerade intervjuer som alla blivit transkriberade. Samtliga respondenter har tagit del av Vetenskapsrådets forskningsetisk riktlinjer (2011). Slutsatser i uppsatsen är att begreppet friskvård betyder olika beroende på vem man frågar av respondenterna och det anses vara ett stort och yvigt begrepp. Studien visar även att respondenterna uppfattar att införandet av friskvårdsbidraget är för att företaget skall göra en ekonomisk vinning. Det går också att se att välmående är olika beroende på vem man frågar samt att det är faktorer utanför arbetet som påverkar välmående i första hand. Samtidigt går det att notera att förhöjd kunskap om friskvård troligen påverkar nyttjandet av friskvårdsbidrag.