Kandidatuppsatser / Socialantropologi
Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/28943
Browse
Browsing Kandidatuppsatser / Socialantropologi by Subject "agens"
Now showing 1 - 6 of 6
- Results Per Page
- Sort Options
Item DANCEHALL FROM ABROAD; En studie om agens, subjektivitet, sexualitet och förkroppsligad upplevelse.(2023-06-28) Bojovic, Dali; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studierDancehallens uppkomst började i så kallade ghetton i Kingston på Jamaica. Det var ett sätt för unga människor i dessa områden att få höras och synas och en möjlighet till ett bättre liv. Dancehall är en del av den Jamaicanska kulturen och den genomsyrar mycket av det jamaicanska samhället. Men denna “dancehallkultur” har även blivit världskänd och är ett globalt fenomen som har anhängare och utövare världen över. Denna dansform är i mångt och mycket förknippad med hypersexualitet, även något vulgärt, kvinnoförnedrande och objektifierande. Eftersom den anspelar på sexuella och erotiska antydningar, både i sång, text och dans där vissa kroppsdelar är i fokus. Mitt syfte med denna studie är att undersöka dancehall som ett explicit företeelse med sina sensuella och erotiska antydningar i dansen och musiken, utifrån ett inifrånperspektiv. Jag har utgått ifrån människors egna röster, genom att koncentrera mig på kvinnliga dancehalldansare, där jag har fokuserat på rörelser, förkroppsligad upplevelse, makt, subjektivitet, den egna sexualiteten genom dancehall samt extatiska upplevelser. Mitt syfte är även att undersöka vilken betydelse och inverkan dancehall har på dessa utövare, och hur de själva ser på dancehall. Jag har utgått från semistrukturerade intervjuer med nio kvinnor från Sverige och Europa som håller på med dancehall professionellt. Examensarbetet är skrivet på svenska.Item HÖGLÄSNING: MELLAN SOCIALISERING OCH AGENSSKAPANDE: En undersökning om högläsningens roll i förskolans pedagogiska arbete(2025-02-13) Tekabo, Luwam; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studierDet övergripande syftet med denna studie är att belysa högläsningens roll och betydelse på förskolan. Detta görs dels genom att undersöka vad pedagogerna anser vara syftet med högläsningen, och dels hur de uppfattar högläsningen och dess socialiserande och disciplinerande dimensioner. Samtidigt undersöks även den fysiska miljön vid läsningen för att ytterligare belysa dess betydelse för barnen och läsningen. Det empiriska materialet utgörs av ett antal kvalitativa intervjuer med pedagoger på förskolor i och utanför Göteborg, samt observationer vid dessa förskolor. Uppsatsen tillämpar Bourdieus begrepp om agens och habitus samt Foucaults teori om disciplinering. Resultaten visar att pedagogerna tillskriver högläsning stor betydelse för både socialisering, gemenskap och nyfikenhet kring språk och böcker. Samtliga pedagoger reflekterar kring vad barnens agens innebär i deras arbete, och strävar efter att skapa möjligheter, till exempel genom högläsningen, för barnen att uttrycka denna. Samtidigt kan högläsningen förstås som en disciplinerande akt, där pedagogen delvis agerar som en maktutövande aktör. Examensarbetet är skrivet på svenska.Item IBLAND BÄR TRYGGHETEN ARBETSVÄST: En antropologisk studie av relationens betydelse för en psykisk hälsa-hunds funktion(2024-10-23) Lorentsson, Sanna; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studierVårdköerna växer i takt med att den psykiska ohälsan ökar. Den konventionella vården och de stödinsatser som erbjuds dem som lever med psykisk ohälsa eller en neuropsykiatrisk diagnos räcker inte alltid. Alternativa metoder behöver lyftas och kunskapen om assistanshundar som hjälpmedel ökar i samhället. En psykisk hälsa-hund är specialtränad och examinerad för att hjälpa och stötta en förare med psykisk ohälsa eller neuropsykiatriska diagnoser. Med vetskapen om att husdjur och speciellt hundar har en väldigt god effekt på människans välmående är studiens syfte att studera hur relationen mellan förare och hund ser ut och samspelar med hundens medicinska funktion för att förbättra vardagen för någon med psykisk ohälsa eller neuropsykiatrisk diagnos. För att kunna analysera materialet utgår studien från teorier om agens och ANT, antrozoologisk anknytningsteori samt alternativt släktskap. Studien applicerar dessa teorier på materialet för att argumentera för att relationen mellan förare och hund spelar en stor roll för hundens funktion som assistanshund. Studiens deltagare visar en enad bild av en relation kantad av kärlek och tillit. Studien visar även att relationen till assistanshunden stärker förarens möjlighet att utöva agens och ökar deras deltagande i samhället. Studien tar även upp deltagarnas upplevelse av de hinder som ett ekipage kan stöta på i samhället. I studien deltog nio personer som har en psykisk hälsa-hund. Deltagarna har fått välja metod för deras individuella intervjuer. Materialet är baserat på träffar, zoom-intervjuer samt skriftliga intervjuer. Studien är skriven på svenska.Item ”MED ÅLDERNS RÄTT” En socialantropologisk studie av svenska pensionärers upplevelser av tid i relation till pensionen och ålderdomen.(2024-10-23) Carlström, Sofia; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studierVi lever i ett samhälle där teknologiska uppfinningar hela tiden höjer hastigheten, inte bara i arbetet utan också i vardagen. Denna studie syftar därför till att undersöka om samtidens norm om produktivitet genomsyrar alla åldrar och livsstadier genom att fokusera på pensionärer. För att bidra till förståelse av normer kring produktivitet hos äldre ämnar studien förstå pensionärernas subjektiva upplevelser av tid och hur den önskas spenderas i relation till ålderdomen. Genom ett utforskande av dikotomin produktivitet/reproduktivitet och hur den förhåller sig till rekreation samt agentskap och ett temporalt perspektiv avser studien att undersöka ålderdomens kapitel och pensionen med nya glasögon. För att undersöka detta har kvalitativ antropologisk metod i form av deltagande observation, semistrukturerade intervjuer och gruppsamtal använts under ett tio veckor långt fältarbete på ett halländskt studieförbund. Resultatet visar att pensionen präglas av en reproduktiv temporalitet där fokus ligger på repetitiva aktiviteter som görs i syfte att må bra och inte att nödvändigtvis producera någonting konkret. Enligt deltagarna medför denna tid också ett större agentskap och tidsägande i kontrast till arbetslivets krav. Studien visar även att ålderdomens tvetydighet i relation till tidsägande kan förklaras utifrån friktionen mellan klocktid och temporalitet. Utifrån klocktiden har pensionärerna levt många fler år än de har kvar medan den kvarvarande tiden utifrån ett temporalt perspektiv kan förlängas genom ett långsamt levande.Item Preventivmedel: Unga tjejers upplevelser och tankar kring preventivmedel(2025-09-17) Jarhall, Elin; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studierTjejer kommer från en tidig ålder i kontakt med preventivmedel. Majoriteten av Sveriges tjejer och kvinnor i fertil ålder använder sig av någon preventiv metod. Det finns mycket information gällande olika metoder och det kan vara svårt som ung tjej att navigera i flödet av fakta och åsikter. Syftet med denna studie är därför att belysa hur unga tjejer uppfattar preventivmedel och den information som finns om dem. Genom etnografiska kvalitativa metoder såsom intervjuer, deltagande observation, fokusgrupper och netnografi utforskars teman som vilka normer som tjejerna beskriver påverkar deras val av preventivmedel, upplevd brist på kunskap, tabun kring preventivmedel. Studien visar att många unga tjejer upplever att de inte har fått den vård de hade önskat kring preventivmedel och dess biverkningar, något som har lett till att de känner sig uppgivna och istället väljer att inte söka vård. Studien visar även att många unga tjejer inte är nöjda med den undervisning de har fått kring preventivmedel i skolan och att detta har resulterat i att de inte kan ta ett informerat val kring sin egna kropp på grund av den bristfälliga informationstillgången kring ämnet. Samtidigt ges exempel på sätt som tjejer uttrycker agens för att återta kontroll över den egna kroppen. Studien är skriven på svenska.Item VÄLFÄRDSTEKNIK I PRAKTIKEN: En studie om hur omsorgspersonal i daglig verksamhet förhåller sig till digitala hjälpmedel.(2024-10-23) Mohlin, Helene; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studierVälfärdsteknik är enligt medlemsorganisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR) lösningen för att upprätthålla befintlig välfärd då vi i framtiden kommer ha färre arbetsföra personer och fler personer i behov av vård och omsorg. Syftet med studien är att undersöka hur omsorgspersonal i daglig verksamhet förhåller sig till befintlig välfärdsteknik i sitt dagliga arbete. Enligt SKR krävs det samverkan, styrning, kompetens och förändrat arbetssätt för en lyckad implementering och omsorgspersonalens nuvarande förhållningssätt blir därför relevant inför framtiden. För att besvara forskningsfrågan har jag genomfört ett etnografiskt fältarbete på ett par dagliga verksamheter inom Göteborgs stad. Daglig verksamhet är en lagstadgad permanent aktivitet för personer med funktionsvarianter av olika slag. Jag har genomfört deltagande observation samt semistrukturerade intervjuer. Omsorgspersonalen kan inte definiera sin arbetsplats specifika välfärdsteknik utan förhåller sig vid deltagande observationer och intervjuer mer allmänt till verksamhetens digitala teknik. Studien visar att omsorgspersonalen förhåller sig inom sitt fält och de är uppgivna, modiga, nyfikna och pragmatiska. Förhållningssätten ovan beskriver främst hur de förhåller sig till den styrning och byråkrati tekniken omgärdas av och som behöver hanteras av dem vid användning av digital teknik i sin verksamhet. Deras förhållningsätt förstås och förklaras med hjälp av Bourdieus praktikteori och begrepp som habitus, fält, kapital, struktur och agens.