CFK Centre for Consumer Science / Centrum för konsumtionsvetenskap

Permanent URI for this communityhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/18662

Browse

Browsing CFK Centre for Consumer Science / Centrum för konsumtionsvetenskap by Subject "konsumtion"

Filter results by typing the first few letters
Now showing 1 - 7 of 7
  • No Thumbnail Available
    Item
    Att skapa familj i en värld av pengar. Julklappsköp som överflödshantering
    (Centrum för konsumtionsvetenskap, 2011) Brembeck, Helene
  • No Thumbnail Available
    Item
    Barn som medforskare av matlandskap. Del 1: Medforskning
    (Centrum för konsumtionsvetenskap, 2010) Brembeck, Helene; Johansson, Barbro; Bergström, Kerstin; Jonsson, Lena; Ossiansson, Eva; Shanahan, Helena; Hillén, Sandra
    Barn som medforskare av matlandskap, BAMM, är ett tvärvetenskapligt projekt med deltagare från Etnologi, Företagsekonomi och Mat hälsa och miljö vid Göteborgs universitet samt Avdelningen för Design på Chalmers. Syftet är att arbeta med barn som medforskare och meddesigners i frågor som handlar om mat, ätande och hälsa. I rapporten redovisas den metod vi arbetat efter och de erfarenheter vi gjort i projektets första del, Medforskning. Begreppet matlandskap använder vi i den här rapporten empiriskt, som beteckning på alla de platser där en person kommer i kontakt med mat: platser där man äter, köper mat, ser mat eller bilder på mat. Medforskning Att engagera barn som medforskare förutsätter en syn på barn som kapabla att använda kunskaper och erfarenheter för att ställa forskningsfrågor och reflektera över resultaten. Medforskning är ett uttryck för ”empowerment”, vilket är en viktig del i barnkonventionen. Hur maktrelationer mellan vuxna och barn uttrycks, förhandlas och påverkar är något som vi varit uppmärksamma på under hela projektets gång. Vår utgångspunkt har varit att tillämpa ”etisk symmetri”, dvs. utgå från att maktasymmetrier som uppstår tolkas situationellt och inte tas för givna på förhand, och vi har försökt att vara ”en annan sorts vuxna”, varken lärare eller föräldrar. Så gjorde vi Fältarbetet bedrevs i två fjärdeklasser med totalt 45 barn på en skola i en av Göteborgs kranskommuner. Medforskarna arbetade i grupper på 7-8, med en eller två av oss forskare som handledare. Vår ambition som handledare var att uppmärksamma medforskarnas intressen och önskemål och låta dem leda oss runt i sina matlandskap. Vi ville inte på förhand bestämma i detalj hur medforskandet skulle gå till, utan låta forskningssamarbetet växa fram tillsammans med barnen. Projektet var uppdelat i två faser, fas ett, där barnen skulle agera medforskare och fas två där barnen skulle vara meddesigners. Projektet pågick under ett helt läsår med fas ett under höstterminen och fas två påföljande vårtermin. I fas ett tillbringade vi varje tisdagseftermiddag efter lunch från mitten av september fram till höstlovet med barnen, först i klassrummet och efter skolans slut på skolans fritidsklubb. Vi hade dessutom möjlighet att delta i tisdagsförmiddagens lektioner. Efter höstlovet fortsatte vi verksamheten enbart på fritidsklubben. Varje vecka hade vi också arbetsmöte i projektgruppen, dagen efter besöken i skolan. Då ventilerade vi veckans besök och bestämde vi hur vi skulle gå vidare, utifrån de intressen och önskemål, som framkommit dagen innan. Personalen på skolan kom att utgöra en viktig del av forskningsprojektet genom att de tillhandahöll utrymme och material, deltog i diskussioner, organiserade barnen i grupper, stöttade dem som behövde extra hjälp, dämpade när det blev för högljutt och dokumenterade och rapporterade vad som hände i projektet både på Internet och på anslagstavla i skolan.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Konsumtionsmakt - Centrum för konsumtionsvetenskap 10 år
    (Centrum för konsumtionsvetenskap, Göteborgs universitet, 2011-05) University of Gothenburg/Centre for Consumer Science; Göteborgs universitet/Centrum för konsumtionsvetenskap; Brembeck, Helene; Centrum för konsumtionsvetenskap
  • No Thumbnail Available
    Item
    Konsumtionsrapporten
    (Handelshögskolan, Göteborg, 2019-12) Roos, John Magnus; Centrum för konsumtionsvetenskap; Centre for retailing
  • No Thumbnail Available
    Item
    Konsumtionsrapporten 2011
    (2011) Roos, John Magnus; Centrum för konsumtionsvetenskap, Göteborgs universitet
    I Konsumtionsrapporten 2011 sammanfattas och analyseras hushållens privata konsumtion i Sverige under 2010. Rapporten inleds med en översikt av offentlig statistik om hushållens utgifter och välbefinnande. Därefter analyseras konsumenters ökade utgifter för transporter och kommunikation av forskare knutna till Centrum för konsumtionsvetenskap. Sist i rapporten finns bilagor med detaljerad statistik.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Konsumtionsrapporten 2012
    (Centrum för konsumtionsvetenskap, 2012-12) Roos, John Magnus
    I Konsumtionsrapporten 2012 sammanfattas och analyseras hushållens privata konsumtion i Sverige under 2011. Rapporten består av två delar. I den första delen, ”Basfakta”, ges en helhetsbild av hushållens konsumtion som baseras på offentlig statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) och hur nöjda svenska konsumenter är med sina liv baserat på statistik från SOM-institutet. Den andra delen belyser några konsumtionsområden av särskilt intresse. I slutet presenteras detaljerad statistik i bilagor.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Den kvinnliga blicken möter "Undressmann": Manlig erotik i svensk feministisk kalender
    (2010) Petersson McIntyre, Magdalena; Mörck, Magnus; Centrum för konsumtionsvetenskap
    Den här rapporten bygger på ett forskningsprojekt som heter ”Genus, design och organisation” och som löpte mellan 2006 och 20091. Utgångspunkten för projektet var att undersöka produkter, både sådana som redan fanns på marknaden och sådana som skapades inom projektet. Tanken var att identifiera och diskutera olika, främst kommersiella, designföremål som på ett eller annat sätt säger något okon-ventionellt om kön. Objekt som inte spelar på könsstereotyper inom design, mode och reklam utan på ett eller annat sätt ”bråkar med genus” för att använda Judith Butlers formulering (1990) eller försöker ställa könskonventioner på ända. Produk-ter som ger progressiv kritik men samtidigt är säljbara. Vår ingång var att utgå från såväl produkterna i sig som att plocka fram erfaren-heter hos dem som jobbat kommersiellt med genus när det gäller design. Vi ville lyfta fram goda exempel, men också utvärdera vad som varit bra och dåligt i befintliga satsningar. Med syfte att inventera vad som finns på främst den svenska marknaden och med hjälp av designstudenter se vad mer som skulle kunna göras undersökte vi föreställningar om genus, design och lönsamheten på ett förutsätt-ningslöst sätt (se Formgivning/Normgivning 2006). Projektet beviljades medel från Vinnova genom en satsning som poängterade lönsamhetsaspekter i för-hållande till genus. I diskussioner om genus, jämställdhet och lönsamhet så är det oftast andra frågor än produktdesign och konsumtion som uppmärksammats, exempelvis frågor som handlar mer om organisation (se Lorentzi 2009). Vår utgångspunkt var därför att gå via konsumtionssamhället, se på projekt där det är konsumtionssamhället som driver jämställdheten framåt – och kritiskt granska dessa för att se om det var möjligt att jobba med jämställdhet på andra sätt än via förändringar i organisationer förmedlade genom strategiska satsningar. Vi vet redan mycket om hur gamla mönster låses fast och upprepas. För att öppna oss för andra möjligheter krävs att vi ibland också lyfter fram exempel som ger något nytt och annorlunda, som i större eller mindre grad ifrågasätter de inkörda spåren. En idé var därför att överbrygga polariserade förhållningssätt och peka på att mark-naden, såväl upprepar som omskapar föreställningar om genus, sexualitet och heteronormativitet. Vårt angreppssätt har byggt på att välja ut flera designobjekt som fallstudier. Ett av de större var Volvos konceptbil YCC, ett annat en hantverkskjol, en kurvig stål-verksuniform, en feministisk ”pinupp”-kalender och en kvinnlig krockdocka. I den här rapporten diskuteras den feministiska pinupp-kalendern, medan de andra presenteras i andra publikationer (se exempelvis Mörck och Petersson 2007a, e.Hansson, Mörck och Petersson McIntyre 2009, Petersson McIntyre 2010). Vi samarbetade också med studenter från Högskolan för Design och Konsthantverk (HDK) i Göteborg, något som resulterade i en utställning med namnet FormgivningNormgivning som turnerade från Göteborg till flera ställen i Sverige och sedan till Madrid och Berlin (se även Hansson och Jahnke 2009). Ytterligare en delstudie var av reklam där tio etablerade reklambyråer i Västsverige bjöds in till en dialog. Mötet syftade till att identifiera exempel från reklamens värld där kon-ventioner genom vilka människor vanligtvis skildras ifrågasattes eller utmanades (Eriksson-Zetterquist, Mörck och Petersson 2008).