Masteruppsatser / Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi (-2012)

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/30359

Browse

Browsing Masteruppsatser / Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi (-2012) by Subject "fysisk planering"

Filter results by typing the first few letters
Now showing 1 - 2 of 2
  • No Thumbnail Available
    Item
    Grönstrukturers roll i kommuners fysiska planering och klimatanpassningsarbete - En studie av fem kommuner i Västra Götalandsregionen
    (2012-09-21) Haglind, Jenny; University of Gothenburg/Department of Human and Economic Geography; Göteborgs universitet/Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
    Klimatförändringar och klimatförändringarnas effekter och påverkan på samhällen är idag ett faktum. Tillsammans med åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser och begränsa påverkan av klimatförändringar krävs det därför även att samhällen anpassas för att klara av ett förändrat klimat. Kommunernas viktigaste verktyg för att göra det är den fysiska planeringen. Grönstrukturens värden och mångfunktionella roll har lyfts fram i rapporter och forskning som en strategi för klimatanpassningen. Grönstruktur har en förmåga att verka temperaturreglerande och minskar därmed värmeöeffekten samt värmeböljor, grönstrukturen är också absorberande, filtrerande och lagrande av överflödigt dagvatten, den fungerar som buffertzon samt motverkar jorderosion och skred. Det har genom tidigare rapporter och forskning samt egen efterforskning visats att trots detta arbetar inte kommuner med klimatanpassning i någon hög utsträckning. Syftet med studien är fram för allt att undersöka hur kommunerna ser på planeringen med grönstrukturer som en del i klimatanpassningsarbetet. För att få en fördjupad förståelse för detta har även kommunernas nuvarande grönstrukturplanering och eventuella klimatanpassningsarbete undersökts. För att uppfylla syftet har studien utgått från tre frågeställningar vilka är: På vad sätt om alls arbetar kommunerna med klimatanpassning idag? Vilka värden av grönstrukturen identifierar kommunerna i planeringen och hur kan de kopplas till klimatanpassning? Vilka möjligheter och svårigheter finns det för kommunerna att beakta planeringen med grönstrukturer som en del av klimatanpassningsarbetet? Personer inblandade i den fysiska planeringen från fem kommuner, Ulricehamn, Borås, Kungälv, Vänersborg och Mariestad, har intervjuats med fokus på vilka möjligheter eller svårigheter det finns för kommunerna att beakta grönstrukturplaneringen som en del av klimatanpassningen. Dessutom har kommunernas grönplaner, grönområdesplan och grönprogram granskats. Resultaten visar att kommunerna i liten utsträckning arbetar med klimatanpassning idag. Identifierade möjligheter handlar om att klimataspekter och klimatanpassning lyfts tydligt fram i kommunernas grönplaner, grönområdesplan och grönprogram, det finns en medvetenhet hos kommunerna gällande grönstrukturers roll för klimatanpassningen, samt en positiv inställning till detta. Det finns kunskap om hur arbetet skulle kunna gå till och några åtgärder är redan gjorda. Det finns också i vissa kommuner en tydlig koppling mellan grönplan, grönområdesplan eller grönprogram och planering, det finns god tillgång till grönstruktur i tätorterna och avslutningsvis finns det i vissa kommuner god kommunikation och samordning mellan avdelningar och förvaltningar. Identifierade svårigheter som finns är att kopplingen mellan grönplan, grönområdesplan samt grönprogram och planeringen inte alltid fungerar, låg prioritet, det finns inte någon utpekad eller utnämnd att jobba med frågan, intressekonflikter främst kopplat till markanvändning och att klimat- och grönstrukturaspekter inte alltid följer med under hela planeringsprocessen. Andra svårigheter ligger i att det inte är integrerat i hela organisationen, exploatörers intentioner och prioriteringar, bättre samordning och samarbete behövs, behov av extra resurser i form av en ny tjänst eller avsatt ekonomi för frågan, behov av ett tydligt uppdrag och politiskt förankrade dokument, behov av generationsskifte, attitydskifte och nytänk samt åsikter kring statens ansvar gällande regleringen av Vänern.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Station Haga - En studie om Västlänkens sociala konsekvenser på lokalområdesnivå
    (2012-11-13) Lipschutz, Moa; University of Gothenburg/Department of Human and Economic Geography; Göteborgs universitet/Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
    I Göteborg pågår planeringen för en ny tågtunnel som ska binda samman pendeltågstrafiken till genomgående linjer. Västlänken, som den kallas, går under centrala staden och två nya stationslägen ska etableras. Trafikplaneringen har en viktig social dimension som inte alltid uppmärksammas i tillräckligt stor utsträckning. Infrastrukturella förändringar påverkar livet i staden, samt hur platser används och uppfattas. I Sverige finns inget lagkrav på att kartlägga sociala konsekvenser av ingrepp och projekt, något som däremot gäller för miljökonsekvenser. Trots det har en trend av att upprätta sociala konsekvensbeskrivningar vuxit fram de senaste åren. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur etableringen av nya stationslägen påverkar det sociala livet i lokalområdet. Studiens syfte operationaliseras genom en fallstudie där en av Västlänkens stationslägen, närmare bestämt Station Haga, valts ut som undersökningsområde. Avsikten är att besvara följande frågor: • Hur ser planerna för Station Haga ut vad gäller lokalisering och utformning? Vilka fysiska förändringar kommer att äga rum i och med stationsetableringen? • Hur ser platsens nuvarande fysiska och sociala karaktär ut? Vilka funktioner har den och vilken betydelse har dessa funktioner för lokalinvånare och besökare? Vilka verksamheter förekommer i området och vad har dessa för intressen i förhållande till platsen? • Vad har besökare, invånare och verksamma i området för uppfattningar om det planerade stationsläget? Vilka konsekvenser kan Station Haga tänkas få för platsen? Undersökningen är inspirerad av olika ramverk för sociala konsekvensanalyser. Tillsammans med teoretiska resonemang om vad som karakteriserar socialt hållbara stadsrum utgör dessa ramverk studiens analytiska förståelseram. För insamlingen av data har ett antal olika metoder tillämpats såsom observationer, en frågeundersökning, samtalsintervjuer och dokumentgranskning. Resultatet visar att Station Haga hamnar i ett område med stora sociala värden. Stationsentréerna som är på förslag hamnar på var sin sida Hagaparken som är en uppskattad rekreations- och avkopplingsyta för vuxna och barn. Parken och dess omgivning har dessutom ett stort kulturhistoriskt värde och förknippas med en stark identitet av invånare och lokala aktörer. Enligt prognoser beräknas stationen få 20 000 - 30 000 av- och påstigande dagligen. Det ökade folkflödet kommer rimligen att få konsekvenser både för Hagaparken och omgivningen. I praktiken handlar det om ett flertal aspekter. För det första kan genomströmningen i parken öka vilket, i sämsta fall, får negativa effekter för parkens funktion och karaktär. Vad gäller miljöerna omkring parken antas de få en mer urban och kommersiell profil. Många av verksamheterna i området är positiva till stationen då den, utifrån deras perspektiv, innebär större tillgänglighet och tillväxtmöjligheter. Det finns dock en viss oro för att ökad attraktionskraft i området kommer att medföra höjda fastighetspriser och hyror. En sådan utveckling vore negativt för områdets småskaliga karaktär. Att området får en mer urban karaktär kan också innebära fler kvällsöppna ställen vilket vore negativt ur ett boendeperspektiv. Vad gäller tryggheten i området kan nyetableringar och ett ökat folkliv få positiva effekter, i synnerhet om detta sker i anslutning till huvudentrén. I slutändan är ansvaret för stationsområdets utveckling delat och hänger på flera instanser. Trafikverket kan dock påverka utfallet och förutsättningarna genom en stationsutformning som tar hänsyn till platsens förutsättningar och värden.