Masteruppsatser / Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi (-2012)

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/30359

Browse

Browsing Masteruppsatser / Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi (-2012) by Subject "grönstruktur"

Filter results by typing the first few letters
Now showing 1 - 2 of 2
  • No Thumbnail Available
    Item
    Grönstrukturers roll i kommuners fysiska planering och klimatanpassningsarbete - En studie av fem kommuner i Västra Götalandsregionen
    (2012-09-21) Haglind, Jenny; University of Gothenburg/Department of Human and Economic Geography; Göteborgs universitet/Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
    Klimatförändringar och klimatförändringarnas effekter och påverkan på samhällen är idag ett faktum. Tillsammans med åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser och begränsa påverkan av klimatförändringar krävs det därför även att samhällen anpassas för att klara av ett förändrat klimat. Kommunernas viktigaste verktyg för att göra det är den fysiska planeringen. Grönstrukturens värden och mångfunktionella roll har lyfts fram i rapporter och forskning som en strategi för klimatanpassningen. Grönstruktur har en förmåga att verka temperaturreglerande och minskar därmed värmeöeffekten samt värmeböljor, grönstrukturen är också absorberande, filtrerande och lagrande av överflödigt dagvatten, den fungerar som buffertzon samt motverkar jorderosion och skred. Det har genom tidigare rapporter och forskning samt egen efterforskning visats att trots detta arbetar inte kommuner med klimatanpassning i någon hög utsträckning. Syftet med studien är fram för allt att undersöka hur kommunerna ser på planeringen med grönstrukturer som en del i klimatanpassningsarbetet. För att få en fördjupad förståelse för detta har även kommunernas nuvarande grönstrukturplanering och eventuella klimatanpassningsarbete undersökts. För att uppfylla syftet har studien utgått från tre frågeställningar vilka är: På vad sätt om alls arbetar kommunerna med klimatanpassning idag? Vilka värden av grönstrukturen identifierar kommunerna i planeringen och hur kan de kopplas till klimatanpassning? Vilka möjligheter och svårigheter finns det för kommunerna att beakta planeringen med grönstrukturer som en del av klimatanpassningsarbetet? Personer inblandade i den fysiska planeringen från fem kommuner, Ulricehamn, Borås, Kungälv, Vänersborg och Mariestad, har intervjuats med fokus på vilka möjligheter eller svårigheter det finns för kommunerna att beakta grönstrukturplaneringen som en del av klimatanpassningen. Dessutom har kommunernas grönplaner, grönområdesplan och grönprogram granskats. Resultaten visar att kommunerna i liten utsträckning arbetar med klimatanpassning idag. Identifierade möjligheter handlar om att klimataspekter och klimatanpassning lyfts tydligt fram i kommunernas grönplaner, grönområdesplan och grönprogram, det finns en medvetenhet hos kommunerna gällande grönstrukturers roll för klimatanpassningen, samt en positiv inställning till detta. Det finns kunskap om hur arbetet skulle kunna gå till och några åtgärder är redan gjorda. Det finns också i vissa kommuner en tydlig koppling mellan grönplan, grönområdesplan eller grönprogram och planering, det finns god tillgång till grönstruktur i tätorterna och avslutningsvis finns det i vissa kommuner god kommunikation och samordning mellan avdelningar och förvaltningar. Identifierade svårigheter som finns är att kopplingen mellan grönplan, grönområdesplan samt grönprogram och planeringen inte alltid fungerar, låg prioritet, det finns inte någon utpekad eller utnämnd att jobba med frågan, intressekonflikter främst kopplat till markanvändning och att klimat- och grönstrukturaspekter inte alltid följer med under hela planeringsprocessen. Andra svårigheter ligger i att det inte är integrerat i hela organisationen, exploatörers intentioner och prioriteringar, bättre samordning och samarbete behövs, behov av extra resurser i form av en ny tjänst eller avsatt ekonomi för frågan, behov av ett tydligt uppdrag och politiskt förankrade dokument, behov av generationsskifte, attitydskifte och nytänk samt åsikter kring statens ansvar gällande regleringen av Vänern.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Konceptet ekosystemtjänster och dess möjliga roll i planeringen av stadens grönstruktur - intervjustudie och fallstudie
    (2012-09-21) Claesson, Elin; University of Gothenburg/Department of Human and Economic Geography; Göteborgs universitet/Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
    Grönstrukturen kan spela en betydande roll för människors välbefinnande i staden och den urbana grönstrukturen uppmärksammas alltmer för sina fördelar. Ekosystemtjänstkonceptet erbjuder ett alternativt sätt att planera den urbana grönstrukturen. Begreppet ekosystemtjänster har blivit populärt i samhället under en relativt kort period, trots att det råder ovisshet om vad begreppet betyder, samt osäkerhet om hur ett arbete inkluderat ekosystemtjänstbegreppet kan ske. Det finns också en osäkerhet om vad det har för fördelar och vad det ger för möjligheter gentemot traditionella planeringsformer för grönstruktur. Det finns därför ett behov av att öka kunskapen om ekosystemtjänsters eventuella roll i planeringen av grönstrukturer i städer, undersöka vad användningen av begreppet används till, så planerare kan göra adekvata beslut. Syftet med studien är att undersöka användbarheten med ekosystemtjänster som begrepp och koncept vid planering av urban grönstruktur. Studien har tre frågeställningar. Hur har begreppet ekosystemtjänst hittills hanterats och använts i planeringen av grönstruktur i städer? Vad finns det för möjligheter och begränsningar med att arbeta med ekosystemtjänster som verktyg i planeringen av grönstruktur i staden? Och hur skulle en implementering av ekosystemtjänstbegreppet applicerat på Älvstranden Utveckling AB:s planering av grönstruktur i Göteborg kunna se ut? Empirin består av en intervjustudie med personer med erfarenhet av att arbeta med ekosystemtjänster och en fallstudie som applicerar begreppet på en verksamhet, Älvstranden Utveckling AB, för att undersöka implementerbarheten av ekosystemtjänster i en organisation. Resultatet visade att begreppet användes för sina pedagogiska fördelar, det användes som ett retoriskt argument för bevarande av natur, samt användes retoriskt mer specifikt i arbetet med att planera grönstrukturen i funktioner och nyttor, för att få mångfunktionella ytor. Dessutom användes ekosystemtjänstbegreppet för att koppla ihop betydelsen av grönstruktur med mänskligt välmående. Det finns ett glapp mellan hur praktiker och teoretiker närmar sig ekosystemtjänster. Bland teoretiker finns en debatt om konceptet, framförallt eftersom det idag är otydligt på flera sätt. Den främsta kritiken mot ekosystemtjänstkonceptet är aspekter av de ekonomiska värderingarna. Något som inte problematiseras på samma sätt av de yrkesverksamma respondenterna i intervjustudien. Möjligheter med ekosystemtjänster är att begreppet kan göra att nyttor och funktioner i grönstrukturen uppmärksammas och bättre utnyttjas. Ekosystemtjänster är också ett bra begrepp att använda i argumentation och konflikter med andra intressen. En utmaning är att ekosystemtjänstkonceptet inte behandlar konflikter mellan ekosystemtjänster eller med andra intressen. Att begreppet är nytt och ännu inte helt hittat sin form i grönstrukturplaneringen ses också som en utmaning. En ekonomisk värdering av naturen ses som både en utmaning och en möjlighet. Studien visar att inställningen är positiv till att använda ekosystemtjänstkonceptet. En möjlig implementering av ekosystemtjänster i arbetet med planering av grönstrukturen på Älvstranden Utveckling AB kan ske på flera sätt. Den enklaste implementeringen är troligtvis att vidareutveckla planeringsverktyget GrönNytta, då det redan används inom berörda delar av verksamheten. Ett alternativ är att använda sig av en ny modell. Av de modeller som hanterats i uppsatsen är SNF:s modell den med mest potential.