Masteruppsatser / Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi (-2012)

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/30359

Browse

Browsing Masteruppsatser / Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi (-2012) by Subject "hållbar mobilitet"

Filter results by typing the first few letters
Now showing 1 - 2 of 2
  • No Thumbnail Available
    Item
    Är ett reversibelt busskörfält på Hjuviksvägen en hållbar lösning?
    (2012-09-21) Myrstrand Jonsén, Felicia; University of Gothenburg/Department of Human and Economic Geography; Göteborgs universitet/Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
    Hjuviksvägen är i dagsläget inte anpassad efter dagens trafiksituation, eftersom vägen går genom Hjuvik som är ett tättbebyggt villaområde. Detta genererar mycket och tung trafik då vägen är Öckerö kommuns och Hjuviks enda förbindelse med Göteborg. Kapacitetsbristen på Hjuviksvägen bottnar i en gammal bebyggelsestruktur i området tillsammans med en ökad bilanvändning och en expanderad befolkning. Vägens situation har en ojämn riktningsfördelning med långa köer under rusningstrafik, som på morgonen går in mot Göteborg och på eftermiddagen går åt motsatt håll ut mot färjan till Öckerö kommun. För att uppnå Västsvenska paketets mål om en långsiktig hållbar transportförsörjning på västra Hisingen krävs en ökning i kollektivtrafikens attraktivitet och en fri framkomlighet för bussarna som trafikerar Öckeröleden. Syftet med uppsatsen är att göra en holistisk belysning av förutsättningarna för att etablera ett busskörfält inom delprojektet på Hjuviksvägen. Detta genom att undersöka hur det geografiska området hanteras i planeringen och sedan undersöka erfarenheter från liknande projekt för att slutligen utveckla dialogen med de boende. Avsikten är även att uppnå en bättre förståelse för hur man kan öka acceptansen för att få fler att åka kollektivt. Uppsatsens teoretiska referensram behandlar hur man kan uppnå en hållbar mobilitet genom olika mobility management åtgärder och hur man sedan uppnår acceptans för dessa. Vidare får Västsvenska paketets initiala åtgärder för kollektivtrafiken statuera exempel på hur man arbetar med mjuka och hårda åtgärder konkret. Det empiriska materialet har samlats in genom fokusgrupper med de berörda längs Hjuviksvägen samt genom informantintervjuer med olika experter som innehar erfarenheter från andra reversibla projekt runt om i Sverige och i Nederländerna. Jag har vidare använt mig av tidigare studier och sekundär data för att kartlägga områdets situation. Forskningsmetoden i uppsatsen är kvalitativ och har en abduktiv ansats. Studiens resultat visar att man kan dra lärdom av tidigare reversibla projekt, men att det är platsens unika kontext som är det viktigaste för att få en situationsanpassad lösning. Kapacitetssökande åtgärder är kortsiktiga lösningar för biltrafiken och gynnar inte kollektivtrafiken utan ökar istället bilismen och leder till fenomen som, inducerad trafik och bebyggelseutspridning. Ett reversibelt busskörfält är en satsning som ökar kollektivtrafikens attraktivitet genom effektivare och punktligare resor. Det finns skilda åsikter bland de berörda och inte ens en situationsanpassad lösning kan tillgodose samtligas behov. För att utveckla en hållbar mobilitet i området, krävs det en helhetslösning som främjar och prioriterar den kollektiva nyttan framför den privata. Detta betyder att man ska lyssna på de boende och visa hänsyn till deras lokalkännedom och förslag utifrån ett större sammanhang för allmänhetens nytta. Sammanfattningsvis är ett reversibelt busskörfält en hållbar och situationsanpassad lösning på Hjuviksvägen som bäst skapar incitament till de boende att åka kollektivt.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Vart är vi på väg? På spåret mot en hållbar mobilitet i Krokslätts fabriker
    (2012-09-20) Hänninen, Suvi; Pettersson, Pia; University of Gothenburg/Department of Human and Economic Geography; Göteborgs universitet/Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
    Denna uppsats handlar om mobilitet inom hållbar stadsutveckling. Anledningen till valet av ämne är de utmaningar som stadsutveckling och transportplanering i synnerhet, står inför idag. Resurs- och miljöproblem ställer krav på en ny rumslig organisering av samhälleliga och sociala relationer för att en hållbar utveckling ska kunna åstadkommas i framtiden. I dagens samhällsplanering är det därför viktigt att planera för städer med en blandstadskaraktär, där nya stadsdelar innefattar flera funktioner. Detta dels för att öka den sociala hållbarheten och dels för att underlätta för ett minskat resande i vardagen. Det är lika viktigt att man redan vid planeringsstadiet också säkerställer att tillgängligheten för alla individer och alla trafiksätt blir så optimal som möjligt, så att man främjar ett hållbart resande. Studien utreder vad det finns för möjligheter att åstadkomma en mer hållbar mobilitet i Krokslätts Fabriker, vilket är ett framtida integrerat företags- och bostadsområde med höga ambitioner inom hållbar stadsutveckling. Kärnan i arbetet handlar om att utreda vilka alternativa transportlösningar som med hänsyn till brukarnas (det vill säga boendeintressenters, verksamhetsansvarigas och anställdas) attityder och transportvanor kan implementeras, trots den idag goda biltillgängligheten till och från området; för att på så sätt bidra till hållbar mobilitet på lokal nivå. Studien är indelad i tre teman; tillgänglighet, vanor och attityder samt hållbar mobilitet i praktiken. I tillgänglighetstemat undersöks den faktiska tillgängligheten från Krokslätts Fabriker till övriga Göteborgsregionen, men även hur tillgängligheten upplevs och värderas av brukarna i Krokslätts Fabriker. Tema vanor och attityder har som ambition att identifiera brukarnas resevanor, deras preferenser för olika transportsätt och serviceutbud samt acceptansen hos brukarna för olika platsbundna åtgärder som kan främja en hållbar mobilitet. Det sista temat handlar om en utvärdering av vilka mobilitetsåtgärder som kan bidra till hållbart resande i Krokslätts Fabriker. Metodmässigt har en GIS-analys genomförts för att undersöka temat tillgänglighet och serviceutbudet i området. Tre enkätstudier har utförts för datainsamlingen gällande studiens resterande teman. Studien visar att det finns potential att uppnå en hållbar mobilitet i Krokslätts Fabriker genom en kombination av åtgärder, bland annat höjda parkeringsavgifter och färre parkeringsplatser. För att öka acceptansen för dessa tvingande åtgärder är det även viktigt att stödja brukarna i deras resebeteendeförändring genom uppmuntrande åtgärder och informationsinsatser samt genom att erbjuda tillgång till en bilpool. Dessa åtgärder kan med fördel kompletteras med IKT- och samåkningstjänster, en cykelpool, samt en förbättrad kollektivtrafik.