Licentiatuppsatser / HDK-Valand - Högskolan för konst och design (2020-)

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/82887

Browse

Browsing Licentiatuppsatser / HDK-Valand - Högskolan för konst och design (2020-) by Title

Filter results by typing the first few letters
Now showing 1 - 4 of 4
  • No Thumbnail Available
    Item
    Estetiska uttryck som pedagogiska aktörer i slöjdundervisning
    (2024) Elisabet, Jagell
    This study takes its starting point in the vulnerable situation in which students find themselves when engaged in the uncertain, risk-filled work of artistic processes, where they are simultaneously being graded. The study explores how conditions for artistic processes are produced, situating the research within a school context, specifically in an art classroom at the upper secondary level. Building on previous research that highlights how intra-actions and relationality generate agency (Barad, 2003; Benavente, 2015; Eriksson, 2019), this study focuses on the relational dynamics in the classroom and the resources active in artistic processes in a school context. Based on posthumanist oriented theoretical frameworks, teachers and students are viewed as participants in a relational process, where non-human actors also actively contribute. The study is practice-based and uses visual ethnography as a method, with participant-produced images acting as carriers of knowledge. The empirical data collection begins with the students' own experiences of the resources that have supported and advanced their artistic processes. The material includes students' digital photo documentation and hand-drawn maps of their processes during a teaching segment. The results show that it is through dialogue that both human and non-human resources become active, driving the artistic processes forward. Dialogue in artistic processes is performative; it sets vulnerability in motion, enhances the students' agency, and transforms it into acts of resistance. Through the dialogue in these artistic processes, a room of opportunity is produced, allowing students to both be affected and to affect.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Expanderande klassrum – en didaktisk studie om killars deltagande i bildundervisning
    (2024) Palmér, Lova
    Syftet med licentiatstudien i bildpedagogik är att undersöka hur likvärdighet i skolämnet bild kan utvecklas med tanke på könsskillnader som lyfts fram i Skolverkets Nationella utvärdering för bild, 2015. Tidigare forskning visar att bildämnet anses vara kodat som feminint, vilket var en utgångspunkt för att undersöka frågor kring maskulinitet och subjektspositioner med särskilt fokus på killars måluppfyllelse i bildämnet. Syftet är vidare att undersöka deltagande i bildundervisning genom att analysera elevers arbete med bilduppgifter genom olika uttrycksformer och teckensystem i bildklassrummet. Den teoretiska ramen utgår från ett poststrukturalistiskt perspektiv. Teorier som används i analysen är Butlers teori om performativitet, Connells teori om hegemonisk maskulinitet och även Kress och van Leeuwens teorier om multimodalitet inom ett socialsemiotiskt ramverk. Teorierna används för att utveckla ämnespositioneringar för elever, särskilt killar, och kring bildlärarens roll ur ett autoetnografiskt perspektiv. Forskningen är praktikbaserad och metodologiskt genomförd som en etnografisk studie. Forskningen bedrivs som en småskalig klassrumsstudie i 8:e och 9:e klass i bild i grundskolan, där bildlärarrollen positioneras som konstnär, forskare och lärare. Visuell etnografi och autoetnografi används som metoder genom deltagande observation, fältanteckningar, skisser från undervisning i klassrummet och fotodokumentation av elevers konstnärliga verk. Elevernas videor och filmer analyseras med begrepp, som affordance och multimodalitet, utifrån ett socialsemiotiskt perspektiv. Klassrumssituationer analyseras med ett autoetnografiskt tillvägagångssätt. Vetenskapsrådet har noterat att det saknas forskning om undervisning och lärares skolvardag samt efterlyst nya metoder för att visualisera data. Studien svarar på dessa utmaningar inom forskning om skolgång; rättvisa, skillnader i skolprestationer och digitalisering ur ett livslångt lärandeperspektiv. Resultatet är relaterat till undervisning och kursplanen i bild och till forskningsfältet bildpedagogik inom det breddade forskningsområdet visuell kultur, beskriven i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 22. Studien presenterar resultat om undervisningspraktik i bildämnet genom att se klassrummet som ett expanderande klassrum som öppnar för olika subjektspositioner och returnerat lärande. Genom att skapa liminala utrymmen och flyktlinjer lyfter undervisningen fram möjligheter till användande av artefakter, av varierande teckensystem och varierande platser för lärande, samt relationsskapande för eleverna i lärprocesser i ämnet bild.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Sårbarhet i rörelse – konstnärliga processer som möjlighetsrum i bildundervisning
    (2024) Desport, Sophia
    This study takes its starting point in the vulnerable situation in which students find themselves when engaged in the uncertain, risk-filled work of artistic processes, where they are simultaneously being graded. The study explores how conditions for artistic processes are produced, situating the research within a school context, specifically in an art classroom at the upper secondary level. Building on previous research that highlights how intra-actions and relationality generate agency (Barad, 2003; Benavente, 2015; Eriksson, 2019), this study focuses on the relational dynamics in the classroom and the resources active in artistic processes in a school context. Based on posthumanist oriented theoretical frameworks, teachers and students are viewed as participants in a relational process, where non-human actors also actively contribute. The study is practice-based and uses visual ethnography as a method, with participant-produced images acting as carriers of knowledge. The empirical data collection begins with the students' own experiences of the resources that have supported and advanced their artistic processes. The material includes students' digital photo documentation and hand-drawn maps of their processes during a teaching segment. The results show that it is through dialogue that both human and non-human resources become active, driving the artistic processes forward. Dialogue in artistic processes is performative; it sets vulnerability in motion, enhances the students' agency, and transforms it into acts of resistance. Through the dialogue in these artistic processes, a room of opportunity is produced, allowing students to both be affected and to affect.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Slöjdundervisning och digitala verktyg
    (2024) Segelman, Anna
    Denna licentiatuppsats syftar till att undersöka vad digitala verktyg erbjuder lärare och elever i årskurs nio i slöjdundervisning. Licentiatuppsatsen består av två empiriska studier, som benämns lärarstudien och elevstudien. I lärarstudien producerades det empiriska materialet genom intervjuer med slöjdlärare, och i elevstudien producerades empiriskt material genom klassrumsobservation, fältanteckningar och ljudmemo-inspelningar i grundskolans slöjdundervisning. Resultaten från lärarstudien och elevstudien är sammanflätade genom en deduktiv sociomateriell analys baserad på deras resultat. Licentiatuppsatsen bygger på ett sociomateriellt perspektiv, då fokus i denna licentiatuppsats är riktat mot vad digitala verktyg erbjuder slöjdlärare och elever i slöjdundervisning. Sociomateriellt perspektiv har valts för att belysa vad som händer i intra-aktionen mellan eleverna i undervisningssituationen och de digitala verktyg de använder å ena sidan, och de uppfattningar av digitala verktyg som uttrycks under intervjuer med slöjdlärare å andra sidan. Sociomateriellt perspektivet bidrar genom att rikta uppmärksamheten mot materielens inverkan på hur utforskande processer ger mening åt slöjdutbildning, den meningsskapande som sker i intra-aktionen mellan material, eleven och verktygen, snarare än att fokusera på människan. Resultaten visar att slöjdundervisning och digitala verktyg erbjuder både möjligheter och utmaningar, och vad dessa verktyg erbjuder beror på olika förutsättningar. Digitala verktyg kan stödja och förbättra undervisningen på många sätt, men deras betydelse för slöjdundervisningen beror på hur och när de används. De slutsatser som dragits från lärarstudien, elevstudien och den sammanflätade studien är: 1) digitala verktyg erbjuder slöjdlärare och elever förutsättningar utifrån olika behov, 2) slöjdlärare och elever skapar förutsättningar utifrån de digitala verktygens erbjudande, 3) digitala verktyg öppnar upp för nya förutsättningar för slöjdlärare och elever i slöjdundervisning, 4) digitala verktyg erbjuder slöjdlärare och elever förutsättningar som skapar en dynamisk sociomateriell miljö och 5) digitala verktyg erbjuder elever förutsättningar i slöjdprocessen.