Magisteruppsatser / Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi (-2012)
Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/804
Browse
Browsing Magisteruppsatser / Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi (-2012) by Title
Now showing 1 - 7 of 7
- Results Per Page
- Sort Options
Item A Study of Whenci Woreda in West Showa Zone Ethiopia(2012-10-04) Laesö Buch, Jenny; Göteborg University/Department of Human and Economic Geography; Göteborgs universitet/Kulturgeografiska institutionenEven though access to water has been recognized as a human right and is important for human development, still in the year 2008 about 884 million people lacked access to improved water sources. Most of these people live in the developing regions of the world. This study will be focusing on an area in west Showa zone in Ethiopia. The purpose is to study the status of water security for households in Chitu, its surrounding areas and Mete Walga kebele. The point of departure is the analytical framework of the Millennium Development Goals, Howard and Bartram’s water service level and the Rapid Assessment of Drinking Water Quality method for sanitary risk inspections. This offers a framework when examining the water security in the studied area. By combining both quantitative and qualitative methods the study aims at providing a deeper knowledge about the water situation. Water sampling, GPS mapping, sanitary risk inspections, a quick question survey and semi-structured interviews are all methods used. The findings show that the study area has a basic access (i.e. consumption should be assured) to water according to Howard and Bartram’s service level in relation to time spent on walking to the water source. With regards to the quantities of water used the people using Meti well have no access according to Howard and Bartram´s service level. Five improved water sources were located in Chitu and three improved water sources were located in the rural area. One unimproved water source was identified and studied. At the time of the study there was no water quality problems in the area that could cause any health problems when the water was consumed by the population. However there can be a water quality problem during the rainy season. It was the water sources in the rural areas that had the highest sanitary risk scores. In relation to the Millennium Development Goal seven to “halve, by 2015, the proportion of people without sustainable access to safe water and basic sanitation” and how it is measured it is apparent that more aspects needs to be included when defining water access e.g. water quality and water quantities per capita a day. If the access to drinking water should be sustainable and safe in the long run, more than just the distance to an improved water source is important. This study has also showed that an improved water source can have water quality problems and an unimproved source might not have water quality problems.Item Bebyggelseutveckling i det vattennära stadsrummet Göteborg - En fallstudie om behovet av planering kring klimatrelaterade risker i låglänta områden(2012-09-12) Jonasson, Amanda; Blomqvist, Anna; Göteborg University/Department of Human and Economic Geography; Göteborgs universitet/Kulturgeografiska institutionenGöteborg har ett geografiskt läge nära vattnet, vilket gör att en stor del av mänskliga aktiviteter sker i anslutning till vattnet. Med tiden har marken nära vattnet blivit allt mer attraktiv för att anlägga bebyggelse för människor att bo och verka i. Det finns dock riskområden i de vattennära delarna av Göteborg som kan bli drabbade av till exempel översvämningar till följd av havsytans höjning och ökad nederbörd. Allteftersom att de ekonomiska motiven till utbyggnad av mänskliga verksamheter nära vattnet ökar, går den tekniska utvecklingen för att kunna fortsätta exploateringen i kustnära områden framåt, vilket gör att dilemmat kvarstår. Kanske är det inte lämpligt att uppföra bebyggelse vid älven som inte är säkrat mot översvämningar och vattennivåhöjningar. Vad händer med områden om detta skulle ske? I planeringen finns redan planeringsunderlag samt lagar och direktiv som ska följas då beslut om markanvändning ska tas. Länsstyrelsen har också publicerat en handbok för kommunerna som de kan använda sig av för att planera resilienta och hållbara stadsrum i låglänta urbana områden. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur bebyggelseutveckling sker i låglänta områden utmed älven i centrala Göteborg. Vi vill undersöka vilka områden som kan riskera att bli översvämmade till följd av klimatförändringen samt undersöka vad som görs för att anpassa bebyggelsen, både bebyggelse som existerar och planeras. För att kunna besvara syftet har vi formulerat två frågeställningar som är följande: • Vilka områden i Göteborg har de senaste åren bebyggts för boende på mark nära vatten som kan klassas som riskområden på grund av översvämningsrisk? • Vidtas några skyddsåtgärder i planeringen idag, såsom vallar eller anpassad byggnation, inför ny bebyggelse i områden som kan riskera översvämningar? Som metod har vi delvis använt oss av en dokumentstudie där det material som samlats in skett genom granskning av rapporter och planer, generellt och områdesspecifikt. Vi har också gjort en kartframställning i ArcGIS där olika lager har valts ut för att tydligt visa på de förändringar som kan ske i området. Resultatet består av två delar. Den första delen består av de dokumentstudieresultat vi fick fram gällande vårt studieområde. Den andra delen består av resultatet vi fick fram med kartor över studieområdet som visualiserar översvämningsrisken med olika lager av bebyggelse och infrastruktur, befolkningsutveckling och höjningar av vattennivåerna till följd av klimatförändringen. Bland resultaten vi fick fram kan vi utläsa att det fortfarande saknas planeringsverktyg med ett helhetsperspektiv för att beräkna effekterna av extremt väder eller av klimatförändringen. Dock finns det planer på att ta fram fler planeringsverktyg framöver som ska underlätta arbetet för kommuner och landsting. Göteborg har en komplex översvämningsproblematik i och med sitt geografiska läge vid utmynningen av älven, precis vid havet och skulle därför behöva ett klimatverktyg. Med kartorna kunde vi tydligt se att en vattennivåhöjning eller översvämning skulle drabba områdena kring älven och generera negativa effekter på både befintliga byggnader och infrastruktur. I det undersökta området har befolkning bosatt sig på flera platser utmed älven mellan åren 1990 och 2008, och därefter har trenden hållit i sig och planer på att fortsätta bygga för boenden och verksamheter utmed vattnet fortskrider i skrivande stund.Item För vem är norra Bohusläns avbefolkningskommuner attraktiva? - En studie av flyttströmmar till och från Lysekils, Munkedals och Sotenäs kommun 1990-2010(2012-02-01) Johansson, Martina; Göteborg University/Department of Human and Economic Geography; Göteborgs universitet/Kulturgeografiska institutionenItem I skuggan av blandstaden. En fallstudie av blandstadsidealets förverkligande i miljonprogrammets Angered(2012-09-11) Lekman, Annika; Soininen, Johannes; Göteborg University/Department of Human and Economic Geography; Göteborgs universitet/Kulturgeografiska institutionenI en generalplan från 1968 planeras den nya Göteborgsstadsdelen Angered som en blivande förstad för en befolkningstillväxt som kan uppgå till 175 000 människor år 2000. Den bostadsbrist som Göteborg led av när generalplanen upprättades slogs redan i mitten på 1970-talet över till ett bostadsöverskott vilket resulterade i att byggnationen av Angered stannade av. Till följd av att planerna endast delvis realiserades är Angered idag en glest bebyggd stadsdel bestående av utspridda bostadsöar, separerade av breda bilvägar och stora naturområden. Stadsdelen är dåligt ihopkopplad med övriga delar av Göteborg och är en utav stadsdelarna i Göteborg med högst andel arbetslösa och bidragstagande invånare. Angereds fysiska miljö utgör ingen god förutsättning för en hållbar utveckling. Behovet av förändring är stort men komplicerat då en förändring enligt de rådande stadsplaneidealen idag måste ske på dåtidens stadsplaneideals villkor. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dagens stadsplaneideal förverkligas i glest bebyggda miljonprogramsområden i Angered. Syftet har kompletterats med tre frågeställningar; Vilka fysiska förutsättningar finns för att implementera dagens planeringsideal i Angered? Vilka är dagens målsättningar och planer för Angereds fysiska utveckling? Hur påverkar dessa stadsdelen som helhet? För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna utfördes dels en observationsstudie i Angered, dels en dokumentstudie där aktuella planer och program som berör Angered analyserades utifrån de uppställda frågeställningarna. Vad gäller uppsatsens första frågeställning så visade studiens resultat att Angereds fysiska miljö präglas av funktionsseparering och fysiska barriärer. Trafikstrukturen som en gång i tiden utformats i enlighet med de planeringsprinciper som SCAFT-gruppen utarbetade utgör ett av de största hindren mot en funktionsintegration. De enskilda primärområdena är för små och för isolerade, samt hämmade av Angered Centrum funktion som en urban parasit, för att kunna bära upp funktionsblandade miljöer. Primärområdena präglas av ensidiga bostads- och upplåtelseformer. De fysiska förutsättningarna står i direkt motsats till idealet om blandstad. Vidare så visade studiens resultat att den övergripande målsättningen för Angered är att stadsdelen ska utvecklas i riktning mot en blandstad. För Angered centrum och Hammarkullen finns omfattande planer och program för att förverkliga ett sådant ideal, medan övriga planer är småskaliga eller syftar till att komplettera ett homogent bostadsbestånd med främst småhusbebyggelse. Uppsatsens analys visade att planerna på att stärka Angered centrum som stadsdelscentrum riskerar att ytterligare stärka centrumets funktion som urban parasit och därmed fungera utarmande på servicefunktioner i omkringliggande primärområden. Dock visade analysen att en utveckling av Angered centrum även kan komma att leda till att andelen besökare utifrån ökar vilket i sin tur kan innebära positiva sociala och ekonomiska effekter. Planerna på att komplettera bostadsbeståndet i Angered med småhus ökar möjligheten att göra bostadskarriär i stadsdelen och kan ha en positiv inverkan på den sociala stabiliteten. De befintliga primärområdena behåller dock i de flesta fall sin nuvarande monofunktionella fysiska miljö och isolerande trafikstruktur. De nya bostads- och verksamhetsområdena bidrar till att stadsdelen får en något mer sammanhållen fysisk struktur. Det är däremot endast i Hammarkullen och i Angered centrum som utvecklingen går i riktning mot mer blandade och funktionsintegrerade miljöer.Item Kulturarvsturism - En fråga om att bevara och tillgängliggöra - Destination kung Arthurs England(2011-06-16) Nilsson, Madeleine; Göteborg University/Department of Human and Economic Geography; Göteborgs universitet/Kulturgeografiska institutionenSAMMANFATTNING Ett av Storbritanniens stora kulturarv är legenden om kung Arthur. De platser som kopplas samman med honom får varje år många besök av turister som reser i legendens fotspår. Kung Arthur är för tillfället väldigt aktuell i och med nya tv-serier bland annat och det är även kulturarvsturismen som är en mycket stor del av turismen världen över. Syftet med studien är att undersöka hur kulturarvsdestinationer tillgängliggörs för turister. Fyra frågeställningar har formulerats. Hur förmedlas platserna till turister? Alltså hur besökaren guidas på platsen med hjälp av olika former av information etc. Vilka faciliteter finns på platserna? Vilka synliga åtgärder har vidtagits för att skydda kulturarven? Vilken framkomlighet finns vid platserna? Det vill säga hur lätt det är att ta sig dit och hur lätt-/svårframkomligt det är på själva platserna. Spänningen mellan bevarande och kommersialisering av kulturarv är det centrala temat i uppsatsen och detta speglas i det teoretiska ramverket där ett antal viktiga faktorer som har betydelse för utvecklingen av medveten kulturarvsturism diskuteras. För att skapa medveten kulturarvsturism måste kulturarven kommersialiseras på ett positivt sätt. I undersökningen görs en studieresa till ett antal platser i England som är förknippade med legenden om kung Arthur. Det är alltså legenden som är det studerade kulturarvet och uppsatsens fallstudie. På plats används observationer och de olika platserna studeras utifrån frågeställningarna. Resultatet sammanfattas i en modell och det blir tydligt att graden av kommersialisering skiljer sig mycket beroende på typ av plats. Men det finns också likheter mellan flera av platserna. Utifrån materialet kan ett antal slutsatser dras. Det verkar som att besöksantalet speglar satsningarna på kreativ förmedling. På platser som har satsat mycket på förmedling ges kung Arthurlegenden mycket stort utrymme. Ingen av platserna är den andra lik. Alla har sin egna, speciella utformning, men det finns förstås också drag av viss uniformitet. Antalet skyddsåtgärder tycks öka i takt med ökad kommersialisering, men en bra balans tycks ha uppnåtts mellan bevarande och kommersialisering. Framkomligheten utifrån på de undersökta platserna ökar med närhet till populära turistområden eller andra attraktioner, medan framkomligheten på plats skiljer sig mycket och detta inte beroende på grad av kommersialisering. Närhet till stora vägar/välutvecklad infrastruktur är uppenbarligen inte alltid nödvändigt för att utveckla en kulturarvsattraktion om andra komponenter för lyckad utveckling är närvarande.Item Nytänkande kring destinations- och stadsutveckling - en studie om samverkan kring utvecklingen av destinationen Göteborg(2012-02-01) Berntsson, Sofia; Göteborg University/Department of Human and Economic Geography; Göteborgs universitet/Kulturgeografiska institutionenItem The Japanese Food Market - Consumer market characteristics, and the foreign entry situation from a Swedish perspective(2003) Klintenberg, Henrik; Göteborg University/Department of Human and Economic Geography; Göteborgs universitet/Kulturgeografiska institutionenJapan is dependent on overseas supplies of agricultural and food products, and is therefore an interesting market for foreign food producers/suppliers. However, from a Swedish viewpoint, this market is located far away from the home market. With the purpose to have general background information for understanding of the Japanese food market situation, this thesis explored the consumer market generating the final demand, and studied aspects of foreign entry. The objective was to describe relevant market conditions from a Swedish food supply perspective. The research was carried out mainly in the form of a desktop study method, with a descriptive objective and a wide study approach. Data were collected primarily from secondary sources, such as statistical publications, market reports, and articles. In the case of Swedish food exports, primary data were also retrieved through questioning of company representatives with experience of exporting foodstuffs to Japan. With respect to the Japanese food consumer market, the results described general demographics, social and psychological factors, and the food consumption behaviour. The situation of foreign entry into the Japanese food market, especially from a Swedish standpoint, was described regarding modes of entry, imports, regulations, and the risk of facing possible entry barriers. Based on the results, the conclusions were that the Japanese food market is of considerable size in its large number of consumers and the large quantity of food imports they are generating. Food and eating is an important priority among Japanese people, and the consumer behaviour is fairly uniform and sensitive. Food consumers specify a high level of product standard. Foreign producers, including Swedish suppliers, normally have their products available by exporting via Japanese middlemen. Most food products for sale are processed inside Japan by domestic manufacturers. Customer and legal requirements are strict, but not necessarily hindering market entry. Furthermore, the results reached the conclusion that the Japanese food market is of limited priority to Swedish food exporters. The distance is great to the Japanese marketplace, both physically and psychologically, which may increase the risk of facing possible barriers to entry. The Japanese food market is powerful but demanding. The implications are that Swedish food producers can find a substantial demand in Japan for their products, if they pay adequate attention to this market, and show persistence and carefully design their market entry.