Master
Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/3282
Browse
Recent Submissions
Item RAPID NODE CONSTRUCTION AS A STABLE PRESSURE IN LANGUAGE CHANGE Evidence from the OV→VO-change in Swedish Evidence from the OV→VO-change in Swedish(2025-06-26) Odenman Holmberg , Mårten; Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori; Göteborg University/Department of Philosophy, Linguistics and Theory of ScienceThe theoretical focus of this thesis is the effect that performance in parsing syntactic structure (Hawkins, 1994) has on language change. The empirical focus is the OV→VO-change in Swedish and how it relates to a) the heaviness of the object b) ambiguity/syncretism in case marking on nominal arguments. Integrating Hawkins’ Performance Grammar Correspondence Hypothesis (PGCH) (1994; 2004; 2014) into Ritt’s evolutionary-memetic approach to language change (2004) I propose that performance in parsing syntactic structure constitutes a stable selection pressure on linguistic form-replication. The effect that object heaviness has had on the OV→VO-change in Swedish is tested using a logistic regression model with object length (in words) serving as the predictor of OV/VO in transitive clauses with a finite auxiliary (AuxO-clauses) in four historical Swedish texts. For the same AuxO-clauses, ambiguity in case marking is measured calculating the Shannon entropy on how well a certain form indicates its’ Grandmother node G (S/VP). This measure is correlated with the aggregate IC-to-word ratios for the same AuxO-clauses using Spearman’s rank order correlation. The findings are these: 1) there is a clear positive correlation between the heaviness of the object and VO-preference in the history of Swedish. 2) Ambiguity in case forms is positively correlated with increased rapidity in constituent recognition through word order (represented by the IC-to-word ratio measure). 3) A performancememetic approach to the OV→VO-change is a better account than prior ones (see Delsing, 1999) of why certain objects and object types persevere in OVconfigurations.Item "Det är inte så att jag tänker på begreppet klarspråk varje dag": Klarspråksarbetet på två fakulteter vid Göteborgs universitet(2025-06-26) Fridehjelm, Tea; Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori; Göteborg University/Department of Philosophy, Linguistics and Theory of ScienceThe purpose of this paper is to investigate how communication officers work with plain language at two faculties at the University of Gothenburg. Edgar Schein's theory of organizational culture will be used to investigate how rooted the plain language work is in the organization. In addition, plain language is used as a framework that forms the basis of the entire paper. To find out how communicators work with plain language, a case study applying three different methods is carried out: plain language analysis, interview and close study of documents. The material analysed is newsletters and external web texts from both faculties, policy documents and transcribed interviews. The results show that plain language to some extent is part of the organizational culture at both faculties. In University policy documents there are guidelines for communication officers to write plain language, and the texts examined in this paper are written in plain language. A clear conclusion is that the university's requirement for communicating research results, and the academic culture within the university, make the plain language work mostly focused on research communication.Item Utvärderingens tidevarv: En diskursanalytisk studie av utvärdering i Göteborgs stads kommunikationsverksamhet(2025-06-25) Vall, Amanda; Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori; Göteborg University/Department of Philosophy, Linguistics and Theory of ScienceThe purpose of this essay is to investigate the perceptions that exist about evaluation and the evaluation of communication in the public sector, and to clarify what role and function evaluations are perceived to have. The study seeks to answer questions about how evaluation is described in the City of Gothenburg’s documents and by the city’s communication practitioners, as well as how they describe why and how communication is evaluated. A discourse analysis is applied to a material consisting of nine semi-structured interviews with communication practitioners and documents in the form of guidelines and a report. A theoretical framework consisting of Scandinavian institutionalism with legitimacy and isomorphism as core concepts is used to analyze and discuss the results. Results indicate that there are three main discourses revolving evaluation in the material. Evaluation is connected to an instrumental discourse, where evaluation is talked about as a tool for measuring numbers, effects and results. A learning discourse highlights the use of evaluation for learning and developing communication. In a discourse of professional legitimacy, the communication practitioners talk about evaluation as a method for showing the worth of their profession, which has been publicly scrutinized in the past years. Results indicate that there is an ambition among the communication practitioners to conduct deeper analysis in evaluations, but due to lack of time, they often measure simpler quantitative indicators. The results also indicate that in a time when communication practitioners are questioned in the public debate, especially in the City of Gothenburg, evaluations also have a legitimizing function. By evaluating the results and benefits of communication, communicators hope to demonstrate their value to the outside world.Item ”Jag gör mitt jobb. Sköt era siffror själva och gör något åt saken” En kvalitativ studie om informationsbehov och kommunikationsvägar i hemtjänsten(2025-06-25) Sorsa, Nathalie; Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori; Göteborg University/Department of Philosophy, Linguistics and Theory of ScienceSyftet med denna studie är att undersöka vilken information undersköterskor inom hemtjänsten i Göteborgs Stad efterfrågar från sin arbetsplats, samt hur de föredrar att få denna information. Särskilt fokus ligger på medarbetare som saknar egen dator.Item Hur görs institutionell mångfald? En kritisk studie av performativa spänningar i arbetet med breddad rekrytering och breddat deltagande på ett svenskt universitet(2025-06-24) Holmberg, Vendela; Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori; Göteborg University/Department of Philosophy, Linguistics and Theory of ScienceThe aim of this study was to investigate and explore performative tensions in the active work of widening access and participation at a Swedish university. By performative tensions, I refer to diff erent factors perceived to hinder or counteract change, such as power dynamics, hierarchy, ideals and non-challenged structures. Focus lies on examining how the university engages with diversity work at various levels within the organisation, as well as how the study's informants work with and relate to the institution’s goals – as articulated in the university’s policy on widening access and participation. In order to meet the aim of this study, I conducted six semi-structured, qualitative interviews with university employees responsible for diversity work, initiatives and/or the development of the policy. The informants' experiences as well as their statements have been thematically organised and analysed with inspiration from Fairclough’s critical discourse analysis (1995) – however, the theoretical framework mainly draws on Sara Ahmed’s (2012, 2019, 2021) theories on performativity, use, and complaint. Ahmed’s concepts and ideas are particularly relevant as they speak directly to the context of higher education and off er tools for critically analysing the power structures, norms, and practices that shape this institutional setting (ibid). The results of this research indicate that structural barriers (practices and norms that favor certain groups while systematically hindering others), unclear responsibilities, and a lack of institutional support prevent change within the organisation. Diversity work relies heavily on individual actors with limited power, while organisational resistance and a tendency to delegate responsibility downward weaken long-term progress. Despite formal policy commitments, diversity and inclusion are often treated as peripheral tasks rather than integrated responsibilities. Ultimately, the study underscores the need for collective accountability, stronger leadership and a deeper commitment to challenging structural inequalities within higher education.Item Autism och digitala interaktioner: Social närvaro i VRChat(2025-06-17) Valdesdotter Cedergren, Natalie; Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori; Göteborg University/Department of Philosophy, Linguistics and Theory of ScienceDenna uppsats undersöker hur personer med autism använder den sociala VR-plattformen VRChat för att skapa social närvaro och identitet. Uppsatsen utgår ifrån tre etablerade forskningsfrågor: hur avatarer väljs och anpassas, hur teknikens utformning påverkar kroppslighet och närvaro, samt hur interaktion möjliggörs eller hindras. Sex öppna intervjuer har genomförts virtuellt med användare av VRChat. Materialet har analyserats med tematisk analys enligt Braun och Clarke (2006). Den teoretiska ramen består av Donna Haraways (1991/2016) cyborgbegrepp, Karen Barads (1999) teori om intra-aktion och Normans (2013) affordance-begrepp. Analysen är även informerad av neurodiversitetsteoretiska perspektiv. Resultatet visar tre huvudsakliga fynd. För det första formas subjektivitet i VR inte genom representation av ett färdigt jag, utan snarare genom användarens relation till teknikens funktioner. Avatarval, inställningar och kommunikationssätt används som strategier för att uppnå en form av närvaro som upplevs som hanterbar och meningsfull. För det andra framkommer att social närvaro i VR inte endast uppstår genom teknisk tillgång till ett delat rum, utan det kräver också erkännande och respons från andra. När detta uteblir kan användare uppleva exkludering, trots den faktiska närvaron. För det tredje visar analysen att plattformens tekniska utformning, det vill säga dess affordances, påverkar vilka former av deltagande som blir möjliga. När alternativa uttryckssätt faller utanför ramen av vad tekniken stödjer eller vad andra användare uppfattar som legitimt så uppstår sociala begränsningar. Uppsatsen argumenterar för att evidens om social delaktighet online kan hämtas från användares erfarenheter och handlingar, och inte enbart från standardiserade utvärderingsmått. Uppsatsen visar hur teknik, kropp och identitet samverkar i praktiken och pekar mot behovet av att inkludera neuropsykiatriska funktionsvarianter och deras perspektiv i forskning och design av digitala miljöer. Uppsatsen bidrar därmed till forskningsfält som rör digital interaktion, funktionsvariation och teknologisk design.Item RADIOLOGISK REMISS I RÖRELSE Om standardisering, ansvar och remissens många verkligheter(2025-06-16) Latham, Susanna; Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori; Göteborg University/Department of Philosophy, Linguistics and Theory of ScienceSyftet med denna studie är att analysera hur den radiologiska remissen görs stabil och handlingsbar i vårdens vardag, genom att undersöka remissens rörelse och omformning mellan olika system, yrkesroller och praktiker. Trots att riktlinjer och evidens ofta antas skapa enhetlighet och förutsägbarhet visar tidigare forskning att remissens praktiska funktion och stabilitet inte kan tas för givna. Tidigare studier har i huvudsak fokuserat på medicinska och administrativa riktlinjer, men har ofta förbisett de vardagliga och administrativa praktiker som faktiskt möjliggör remissens användning. Studien adresserar ett kunskapsglapp genom att följa de ofta förbisedda administrativa och vardagliga praktiker som möjliggör att remissen faktiskt får rörelse, och styr vården bortom vad riktlinjer och evidens stipulerar.Item Meister Eckhart’s Ontology of the Subject: Deep exegesis, Trickle-Down metaphysics, and Accidental Humanism(2024-12-10) Zozaya, Dustin; Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori; Göteborg University/Department of Philosophy, Linguistics and Theory of ScienceMeister Eckhart has historically been considered more of a mystic than philosopher. Renowned for spectacular sermons delivered in the vernacular, describing the divine nature deep in the roots of all beings and the human ability to come into union with it via the practice of abgeschiedenheit , or “detachment”, Eckhart studies are found more within religious studies departments than they are in philosophy. There is a growing trend, however, to reconsider the placement of this thinker and consider his thought as philosophically motivated. Eckhart’s discussion of divine union in the soul is an approach to metaphysics based on philosophical reasoning that is both systematic and long in lineage. In 2019, Robert J. Dobie suggested a reading of Meister Eckhart’s philosophy as “Scholastic Humanism”. In this paper, I examine this reading of Eckhart and argue that, while Dobie has highlighted a key feature in Eckhart’s thought worthy of deeper investigation by the designation “humanism”, his use of this term and the term “scholastic” provide an incomplete description of the Meister’s philosophy. This label draws attention away from the deep influences on his exegesis provided by thinkers such as Maimonides, and what the practice of abgeschiedenheit says about Eckhart’s view of the subject. Thus, although slightly more accurate, the label “Scholastic Humanism” is just as lacking as the “mystic” label. This paper reveals that Meister Eckhart’s thought is scholastic in form and humanist by accident.Item SYNSÄTT PÅ EVIDENS En analys av olika bedömningar och beslut kring läkemedelsbehandling för patienter med depression, anorexia nervosa och undervikt(2024-10-25) Papoulias, Ilias; Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori; Göteborg University/Department of Philosophy, Linguistics and Theory of ScienceEvidensens roll i sjukvården är numera central men den kunskapsmässiga kedjan, från sammanställning av evidens till behandling av patienter i klinisk praxis, kan påverkas av olika bedömningar och perspektiv. Samsjuklighet med depression förekommer hos mer än hälften av patienter med anorexia nervosa och undervikt, och ordination av antidepressiva är vanligt förekommande i behandlingen, trots ett flertal evidensbaserade behandlingsriktlinjer som avråder från detta. I denna uppsats analyseras fallet läkemedelsbehandling för depression vid anorexia nervosa och undervikt för att belysa olika processer vid utformning, implementering och användning av evidens, och för att öka förståelsen för hur olika synsätt på evidens påverkar dessa processer. Utifrån studiens fall genomfördes i uppsatsens första delstudie först en systematisk översikt av relevanta studier och sedan en kartläggning av aktuella översikter och behandlingsrekommendationer för att kartlägga det aktuella evidensläget om läkemedelsbehandling för depression vid anorexia nervosa och undervikt, hur detta presenteras i olika översikter och vilka bedömningar som leder till utformning av behandlingsrekommendationer. Genom tematisk analys av material från semistrukturerade intervjuer med erfaren personal på olika ätstörningsmottagningar i Västsverige syftade uppsatsens andra delstudie till att undersöka hur personal inom ätstörningsvården förhåller sig till läkemedelsbehandling för depression vid anorexia nervosa och undervikt, hur de använder sig av evidens för att fatta kliniska beslut och vilka eventuella andra kunskapskällor som integreras i behandlingen. I båda delstudierna analyserades resultaten med fokus på olika synsätt på evidens, som påverkar aktörernas bedömningar, och med hjälp av praxisgemenskap, aktör-nätverksteori, standardiseringssociologi, vetenskaplig bandwagon och mindlines som analytiska resurser. Den första delstudien påvisar en brist på studier som tydligt bekräftar eller motbevisar eventuella effekter av antidepressiv medicinering för depression hos patienter med anorexia nervosa och undervikt, men olika evidensbaserade behandlingsrekommendationer utformas utifrån detta evidensläge och avråder från åtgärden eller rekommenderar den efter klinisk bedömning. Resultatet av den andra delstudien indikerar att personal inom ätstörningsvården gärna vill att behandlingen blir i enlighet med evidens men de fattar beslut baserat på ett eget evidensinformerat arbetssätt som prioriterar expertis och andra kunskapskällor. Delstudiernas resultat antyder på olika synsätt på evidens som påverkar aktörernas bedömningar: evidens kan antingen ses som den viktigaste kunskapskällan som alltid bör prioriteras, eller som ett verktyg som kan anpassas och användas i kombination med andra kunskapskällor. Olika synsätt på evidens påverkar sammanfattningsvis hur behandlingsrekommendationer utformas och hur personal inom ätstörningsvården förhåller sig till och använder sig av evidens. Det behövs mer forskning om ätstörningsbehandling men också om hur evidens och andra kunskapskällor effektivt kan kombineras för att optimera behandling av patienter med ätstörningar.Item EN STABIL GRUNDFYSIK? Fysprofilens nätverk, praktik och översättningar(2024-06-25) Rehn, Markus; Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori; Göteborg University/Department of Philosophy, Linguistics and Theory of ScienceSyftet med denna studie är att beskriva hur Fysprofilen görs genom ett sociomateriellt nätverk av aktörer som trots sin diversitet i görande av Fysprofilen, bidrar till att skapa och upprätthålla den. Utgångspunkten är en, i media uppmärksammad, kontrovers mellan Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) och ett antal idrottsforskare. Studien fokuserar på görandet av Fysprofilen och kopplar sedan tillbaka till kontroversen och elitidrott i Sverige i stort.Item Judaism and the Shape of Power Examining the censorship of philosophical discourse in the medieval university from the perspective of Jewish-Christian relations(2024-04-29) Zozaya, Dustin; Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori; Göteborg University/Department of Philosophy, Linguistics and Theory of ScienceThe development of the medieval university, particularly in Paris, is inextricable from the surrounding Jewish-Christian relationships. This is because disputation, in all its forms, played a definitive role in shaping the investigational, educational, and evaluational functions of the university; and its development, too, is inextricably linked to the Jewish-Christian polemical tradition. Through its interactions with papal and monarchical authorities, the University of Paris, as the locus of medieval Latin intellectual culture, acted as the medium in which the consolidation of a papal-royal-academic censorial power unfolded. The narrative surrounding the development of the university, and the intellectual cultural of the High Middle Ages as a whole, has often been discussed from the perspective of Christian-Muslim interaction. This paper offers an alternative reading of this history by considering the development of the University of Paris from a perspective of Jewish-Christian relations. An examination of the events leading up to the Trial of the Talmud in Paris in 1240 from this vantage point offers a fresh perspective on the development of philosophical inquiry in the Latin west during the subsequent centuries.Item A new take on Plato’s Parmenides from the past: Translation of Porphyry’s Commentary on Plato’s Parmenides(2024-01-24) Vlachos, Dimitrios; Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori; Göteborg University/Department of Philosophy, Linguistics and Theory of ScienceIn this paper, I am translating and commenting Porphyry’s commentary on one of the most difficult philosophical texts, namely, Plato’s Parmenides. I do not dare to even think of giving an answer to all the inquiries that the Parmenides text has brought throughout the centuries. This Commentary on Plato’s Parmenides, attributed to Porphyry, could be seen as a guide to partially approach the original Platonic text. The Porphyrian commentary is known to the Academic community, but it has not been studied that much in depth, and as far as I know, there is not an English translation so far, making it more difficult for English speakers to come into contact with this text. After providing a necessary background for the topics discussed in this text, which are connected with Plato’s Parmenides, I will translate the text into English, and I will make some comments (or questions) about it, with the hope that more people will follow my lead.Item SENSORY ECOLOGY: Hearing viriditas in the writings of Hildegard of Bingen(2023-10-13) Persson Schäring, Jessica; Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori; Göteborg University/Department of Philosophy, Linguistics and Theory of ScienceHuman intrusion into the environment have resulted in heightened levels of anthropogenic noise, which studies have shown, have lasting effects on plant diversity. Embodied hearing experiences that are presented by historical accounts, can broaden the reach of inquiries that arise within the research of noise and its effects, and serve as a corrective measure to the limited biophysical perspectives we have today. This study explores Hildegard of Bingen’s (1098-1179) sensory ecology, audial awareness, and viriditas. What are the insights that can be derived from Hildegard’s viewpoint regarding her posits on listening, sound-noise, and the non-human world? This study analyses the correlation between Hildegard’s auditory conjectures on humans and plant hearing, situating it within the broader framework of sensory ecology. Analysis of Scivias, Causa et Curae, and Hildegard’s Epistolarum, was carried out with the aim of identifying excerpts that showcase her innate understanding of anthropogenic noice pollution and hearing. Subsequently, a textual analysis methodology was employed to examine the chosen excerpts. According to the analysis conducted, Hildegard’s work demonstrates that humans are subject for inner discernment. Listening reveals “other worlds. ” Her causative experiences of God, humans, and non-humans imply that hearing provides knowledge of environmental events beyond auditory stimuli.Item ECOLOGICAL THEOLOGY: The sense of hearing in the writings of Hildegard of Bingen(2023-10-13) Persson Schäring, Jessica; Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori; Göteborg University/Department of Philosophy, Linguistics and Theory of ScienceThere is an ecological crisis swiftly approaching and manifesting within us, and in a time when the narratives we live by have become untenable, it asserts a specific role for scholars and scientists: to reassess and cast new light on traditional knowledge. The purpose of this research is to investigate Hildegard of Bingen’s (1098-1179) perspective on the phenomenology and psychophysics of her impositions on hearing and ears. To what extent does it pertain to/or achieve ecological wisdom? This study analyses the correlation between Hildegard’s auditory conjectures in her natural philosophy and situating it within the broader framework of ecological theology. An analysis of the opus was carried out with the aim of identifying excerpts that showcase her innate philosophy. Subsequently, a textual analysis methodology was employed to examine the chosen excerpts. According to the analysis conducted, Hildegard’s work demonstrates that her ability to perceive sounds and voices inspired her to compose a systematic method of theological instruction. According to her, our ideas and actions, i.e., inner listening in relation to voice, which all bodies have, shape us and others, and shows a deep connection to plants and the non-human world. Hildegard’s teachings centred on contemplation and her ecological wisdom is essentially concerned with ethical behaviour; encouraging ecological justice.Item Echo Chambers and Collective Epistemic Vice(2023-09-06) Jensen, Amanda; Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori; Göteborg University/Department of Philosophy, Linguistics and Theory of ScienceEcho chambers are a recently popularised subject for discussion in terms of their presenting or not presenting an epistemic problem. One common assumption about echo chambers is that they are bad for the overall epistemic climate. Also in recent upswing in popularity is the discussion of epistemic vices, which attempts to explain some types of epistemically bad or problematic phenomena in terms of flaws in epistemic character. A recent account by C. Thi Nguyen argues that echo chambers are self- isolating epistemic structures that sustain their epistemic isolation through epistemically unwarranted mechanisms that give increased credibility to the testimony of in-group-members and decreased credibility to that from outside the group. This does not mean that the members adhering to this behaviour are necessarily epistemically vicious, however, but that the socioepistemic structure itself is. In this work, I aim to make clear whether the interpretation of echo chambers as collectively but not individually epistemically vicious is viable through the lens of a responsibilist perspective on collective epistemic vice. I do this through setting up desiderata that a theory of collective epistemic vice would optimally meet in order to explain echo chambers as collectively epistemically vicious and then evaluating extant accounts of collective epistemic vice and some on collective virtue against these. No account analysed is a perfect fit, but the evaluation I give of these might present an indication of what to take into account going forward. Elsewise, if one is so inclined, the present theoretical inability to explain echo chambers in this way might constitute a reason to examine whether echo chambers might be better explained in terms of individual epistemic vice, or to pursue other avenues of explanation altogether.Item The Syllogism Simpliciter in Radulphus Brito and John Buridan(2023-09-05) Henningsson, Jakob; Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori; Göteborg University/Department of Philosophy, Linguistics and Theory of ScienceItem The Argument from Experience for a Dynamic View of Time: A Defence(2023-06-20) Leyman, Marlon; Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori; Göteborg University/Department of Philosophy, Linguistics and Theory of SciencePerhaps the most significant argument in favor of the reality of time's passage is the argument from experience. More or less, this argument says that our experience of the passage of time gives us good reason for considering temporal passage to be objectively real, because assuming time really passes would provide the best explanation for this experience. But the argument from experience has come under heavy fire from multiple angles. It has turned out to be hard to understand what this experience actually is, and many philosophers have wanted to claim that it doesn't provide any actual evidence of objective passage. In this paper, I first examine and try to describe the experience as of time's passage, giving particular attention to the experience of change that is a part of it. I then strive to show how attempts in general (and some attempts in particular) to explain the experience of change away or otherwise dismantle its implications for reality miss the mark and lead to very undesirable consequences. The conclusion is that ultimately, it seems the only or at least the most reasonable way to understand our experiences of change is that dynamism is objectively real.Item ATT GÖRA EBP Styrning, stöttning och viljor i framtagandet av ett webbaserat stöd i EBP för socialtjänsten(2022-12-01) Paulsson, Maria; Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori; Göteborg University/Department of Philosophy, Linguistics and Theory of ScienceBakgrund: En ny socialtjänstlag träder i kraft och ställer krav på att verksamheter inom socialtjänsten ska bedrivas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, vilket också är en utav kunskapskällorna inom modellen för en evidensbaserad praktik (EBP). Så som EBP har tenderat att implementeras har varit ett omdiskuterat ämne som har varit särskilt kritiserat inom det sociala arbetet som kunskapsområde. Socialstyrelsen som är en av Sveriges mest centrala aktörer inom kunskapsstyrning, har initierat ett projekt för att ta fram ett webbaserat stöd i EBP för socialtjänsten. När framtagandet av stödet studeras används teoretiska verktyg från Social worlds framework och aktörnätverksteori (ANT), två traditioner med rötter i det interdisciplinära fältet teknik- och vetenskapsstudier (science and technology studies, förkortat STS). Syfte: Syftet med den här studien är att öka förståelsen för hur skilda perspektiv på kunskap hanteras i Socialstyrelsens arbete med framtagandet av ett webbaserat stöd i EBP för socialtjänsten och på så sätt bidra med kunskap om hur det har behövt utformas för att möta balansen mellan ursprungliga kriterier för evidensbasering i förhållande till ett komplext kunskapsområde som socialt arbete. Metod: Ingången till att studera framtagandet av det webbaserade stödet i EBP har varit en praktikplats på Socialstyrelsen, en av metoderna för att undersöka frågeställningarna kring framtagandet av det webbaserade stödet är därför en deltagande observation. Den metoden kombineras med analys av relevanta dokument samt intervjuer med ansvariga för och deltagare i projektgruppen för framtagandet av det webbaserade stödet. Resultat: Socialstyrelsens arbete med framtagandet av det webbaserade stödet påverkats av att skilda perspektiv på kunskap har gett upphov till motsättningar kring EBP och kunskapsstyrning. Skilda perspektiv på kunskap handlar i det här fallet om förflyttningen från en evidensmodell med rötter i Evidensbaserad medicin där kunskapskällors tillförlitlighet bedöms utifrån en evidenshierarki, till en modell som likvärdigt beaktar en variation av kunskapskällor. Det handlar också om en förflyttning av Socialstyrelsens roll gentemot praktiken, från en mer styrande tillsynsroll som har varit föremål för kritik från akademin, till en mer stödjande roll som myndighet hellre vill att praktiken ska förknippa dem med idag. Socialstyrelsen vill, givet det missförstånd som varit, betraktas som en myndighet som beaktar olika kunskapskällor likvärdigt och inte utifrån en evidenshierarki. Diskussion: Utifrån Socialstyrelsens berättelse om missförståndet kan Socialstyrelsen, akademin och praktiken förstås som aktörer inom olika sociala världar som möts kring EBP och kunskapsstyrning, två begrepp som ka betraktas som gränsobjekt som gett upphov till motsättningar mellan dessa aktörer. Det webbaserade stödet kan ses som ett kunskapsobjekt med ett dubbelsidigt syfte som dels handlar om att möta praktikens behov av stöd i görandet av EBP, men också att göra bilden av sin kunskapssyn rättvisa.Item ”DET FINNS JU EN VISS ORO AV ATT MAN FAMLAR I MÖRKER” En analys av ett kommunalt arbetsmarknadsarbete(2022-08-17) Alldén, Liam; Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori; Göteborg University/Department of Philosophy, Linguistics and Theory of ScienceSyfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningarna för att tillämpa evidensbaserad praktik i ett arbetsmarknadspolitiskt sammanhang som karakteriseras av en avsaknad av bindande regler och bristfälligt vägledande stöd från myndigheter. För att uppfylla ovanstående syfte avser jag att med hjälp av etnografisk metod undersöka utformningen och genomförandet av det praktiska arbetet på en arbetsmarknadsenhet i en svensk glesbygdskommun. Teori: Arbetet i en praktisk verksamhet kan skilja sig åt beroende på vilket bakomliggande objektivitetsideal som har satt sin prägel på verksamheten. Objektivitetsideal präglar en verksamhet i form av graden av tillit som tilldelas enskilda aktörer. Tilliten till enskilda aktörer kan utläsas i det professionella handlingsutrymmet samt förekomsten av formaliseringar och standardiseringar, vilka kan sägas begränsa enskilda aktörers möjligheter att påverka arbetet. Metod: Detta är en empirisk fallstudie med observationer och intervjuer som metod Resultat: Arbetsmarknadsenhetens arbete är av komplex natur. Arbetet inkluderar vanligen flertalet lokala och regionala aktörer. Samverkan med andra aktörer kan fylla en funktion för kvalitetssäkring av den kunskap som är ämnad att implementeras i verksamheten och således påverka det praktiska arbetet. Samverkan karaktäriseras av flexibilitet och medför en möjlighet till situationsanpassning men ställer samtidigt höga krav på de enskilda aktörerna. Att implementera evidensbaserad praktik inom detta område är att anse som en utmaningItem Nå ut - En analys av den externa kommunikationen vid två lärosäten(2022-06-20) Jobring, Nils; Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori; Göteborg University/Department of Philosophy, Linguistics and Theory of ScienceSyfte: Att utveckla och tillämpa ett teoretiskt ramverk för att kvalitativt analysera ex- tern kommunikation från institutioner inom högre utbildning avseende förhål- landet mellan kommunikationspolicyer och producerade texter för externa mål- grupper. Teori: Strategisk kommunikation och public relations. Studien är gjord med utgångs- punkt från ett ramverk för arbete med public relations inom högre utbildning. Metod: Kvalitativ analys. Resultat: Högskolan i Halmstad och Högskolan Kristianstad har ett välfungerande kom- munikativt arbete utifrån deras kommunikationspolicyer och material på hög- skolornas hemsidor. Högskolan i Halmstads kommunikationspolicy utmärks av en tydligt utformad profil vilket också framträder vid analysen av hemsidetexterna. En tydlig profil ger också en tydligare image (hur högskolan uppfattas). Kommunikationsmålen är dock övergripande i sin karaktär. Högskolan i Kristianstad utmärker sig i sin kommunikationspolicy istället med tydliga mål för kommunikationen. Det ger att det blir lättare att utvärdera målen vid genomgång av kommunikativa insat- ser. Profilen är dock inte lika tydlig som Högskolan i Halmstads. Samtidigt som det finns en diskrepans i kommunikationspolicyerna arbetar båda högskolorna dock väl utifrån kommunikationsmålen som ställts upp i policyer- na. Högskolorna arbetar även med att informera och samverka vilket är ett krav för högskolor enligt Högskolelagen (1992:1434). Studien visar på hur kommunikationen inom ett komplext organisationsfält – högskolesektorn – kan åskådliggöras och utvärderas genom ett antal punkter till stöd för att kommunikationen ska fungera väl. Studien kan också fungera som underlag för kommunikationsarbete inom sektorn.